Visar inlägg taggade med tacksamhet

Tillbaka till bloggens startsida

I känslorna

Så länge sedan igen! Men jag har försökt så många gånger att blogga men har haft fel känslor, lätt att skriva något man kommer ångra då. Men nästa steg på min resa va att byta jobb till ett jobb där jag kan vara 100% på. Där jag är nu klarar jag inte ens 65%. Just för att få jämnvikt i lönen och det fogden drar. Månad ett har vi klarat så här långt! Det sved när lönerna kom. Har funderat så mycke på just den läkningen, läkningen till pengar. Man föds in i en destruktiv relation med bla pengar. Man får lära sig pengar växer inte på träd, ska jag skita ut dom pengarna, man blir visad man ska låna pengar och allt detta blir ens verklighet! Pengar har en negativ klang om man inte har någon positiv relation med dom! Tjänar någon pengar så säljer dom förmodligen knark, tjänar någon pengar och skryter om det så har man heller inget snällt att säga om det. Men så länge man har det tänket kommer man aldrig få in mer pengar man kommer alltid tänka brist! Så jag är trött på denna cirkusen jag hela tiden upplever med pengar! Så jag funderade på hur jag skulle ta mig ur detta. Insåg att en del saker kan man inte bara släppa taget om utan man måste faktiskt ta sig igenom dom. Man vill inte det man skyddar sig gärna och försöker fly istället. Så man lever i ett tillstånd kamp eller flykt hela tiden och det bygger på den inre stressen! Så insåg hur ska jag kunna ta mig igenom detta en gång för alla?! Jo jag måste ju så klart bli av med kronofogden å vilka steg måste jag ta för att komma dit. Ja första är ju iaf sluta fly, det går inte det kommer ikapp en hela tiden! Jag har mina mål där framme att fly tar mig inte närmare dom! Därför måste välja att gå resan fram dit och göra val som tar mig närmare. Så mötet på konsument startade en process i mig. Samtidigt fick jag ett Mail från chefen att vi skulle börja en halv timma tidigare och gå en halv timma längre. Alltså börja kvart i sex när man gör dag och sluta kvart över tio när man gör kvällen. Det där strider emot mina gränser jag satt för mig själv så jag sa hell NO! Sökte jobb å det gick fort på en vecka hade jag nytt jobb! Men iaf kollade upp lite men arbetsplatsen sa att det gällde inte oss men min undran då är varför kom mailet då till oss 🤔. Jag tackade ja till jobbet för tänker inte vara kvar när dom smyger in nya tider i schemat! Sen att jag behövde en 100% tjänst för att maxa lönen! Men sen när jag har tänkt efter så är nog det bara ursäkter jag fick för att kunna lämna. Ska jag vara helt ärlig så har jag ångrat mig sen dag 1 när jag valde att gå in i det där huset igen. Trodde jag hade det bra men det va bara bekvämt. Man står och stampar på samma ställe där å brukarna bara glider längre och längre bort! Man får mer uppgifter som gör så att brukarna liksom bleknar bort. Brukar fokus nä det vill jag inte kalla det. Allt man gör med brukarna blir stressigt för man ska hinna göra allt annat som måste göras annars åker man ner till chefen, personalen älskar att sätta dit varandra oxå liksom inget team. Finns inga vikarier och ingen undrar varför! Men iaf detta va min biljett ut jag hade önskat som dom sa att ovaccinerade ska flyttas på. Jag visste att det inte skulle bli så men jag önskade tro mig jag önskade! Å varje dag varje dag så får jag uppleva något som ger mig känslan av att jag är tacksam jag valde att lämna! Känslan av harmoni på arbeta platser har man direkt när man kliver innanför dörrarna! Ett första intryck är så viktigt! Å jag har känt att HÄR VILL JAG VARA på två ställen under mitt arbetsliv på stavregården och lextorps hemtjänst. Fattar inte själv jag valde bort stavregården! Å nu är jag glad och tacksam för jag valde rätt! Jag är så glad för att jag fått mitt nya jobb som ska bära mig framåt. Men det jag firar är att jag valde att lämna det som håller mig kvar i något jag inte vill vara i. Å det blev ett dramatiskt avslut. Jag hade lovat att vara samordnare under sommaren frågat mig varför flera gånger oxå egot vill ha status! Så va så rädd att möta deras negativitet efter jag berättat för tro mig jag vet jag känner dom. Blev sjuk i samma sväng så det fick landa hos dom innan jag facade det. Dom hade fått för sig jag sökte jobb men det va inget jag gjorde förrän det mailet kom samma vecka som jag va på konsument! Men jag behöver inte förklara mig å absolut inte för någon som ändå inte tänkt lyssna. Å jag tänker inte vara kvar i något som håller mig borta från dit jag vill komma för att behaga någon annan. Gör man det så väljer man bort sig själv. Å det stället drar fram mina sämsta sidor jag har stängt dörrar till drama och skitsnack men där är det väldigt svårt att hålla sig ifrån. Men fått så många lärdomar om sig själv, livet och andra så är tacksam! Å denna gången finns det INGET som kommer få mig att gå tillbaka igen! Jag har tröstat så mycke personal  där man stämplar in och ut. Fått stå kvar i timmar ibland, jag har gjort yoga med personal och brukare å det är det jag hade velat gjort mer av där på arbetstid. Jag va hälsovägledare men skulle väl bara låta fint på pappren att man iaf har en. Det fick mig oxå att tänka tar dom inte vara på min kunskap så behöver dom mig inte där alls. Bättre jag delar med mig den där dom vill ha mig! Hela mig! Så jag känner en sån befrielse i hela min själ och har nedräkning. När det gäller det andra jobbet så är allt så enkelt allt bara klaffar. Skrev papper på ledig dag provade kläder då hade jag ledig dag allt har bara stämt. Jag har oxå lagt qi gongen klasser på hyllan ett tag. Å jag kommer även lägga youtube på hyllan ett tag. Jag inser att jag har gjort allt baklänges. Jag skulle gjort mig av med fogden innan jag kastade mig ut och började den resan. Jag hoppade ut från ett höghus utan något att landa på och den smällen har gjort ont men ack så viktig läxa det varit att lära sig. När man ser och kan släppa uppåt, ser sin framtid, ser den friheten så har man kommit ur tillståndet att leva med kamp och flykt mood hela tiden. Jag är så trött 😪 så trött, från att gått som en fiolsträng ständigt på nålar från att faktiskt gå och lägga sig lycklig och vakna lycklig, man är så avslappnad så man somnar. När man inte längre bär på allt när man äntligen har släppt hela sitt jävla bagage så blir man så avslappnad. Känns som man ständigt rökat på 🤭🫣. Man verkligen bara sitter och ler går och ler. Pratar med fåglar ser färger så klart haha kanske skulle jämfört med att käkat fungus 😂. Liknar kanske mer det. Livet har blivit väldigt enkelt. 

Man måste våga bryta med det som gör så man sitter fast men man är så rädd för att lämna bekvämligjetzonen, så man ser inte ens lösningarna man vill inte se dom. För man vill inte kliva ur därför är man fast, man trampar gyttja med ångest, depressioner, sjukdom man känner att livet står stilla. Istället för att göra nya val kanske man tar alkohol, röker, shoppar, drama jagar bekräftelse och uppmärksamhet i det yttre och dom valen kommer inte heller ta en dit man vill vara. Jag ser så klart nu jag ser min väg! Jag förstår varför allt har blivit som det är just nu! Pga dåliga val man en gång gjort och dom kommer att komma ikapp en tillslut, och förhoppningsvis kommer man till insikt att ta sig igenom dom fortare än jag gjort. Jag blir snart 50 jag känner mig inte som det har aldrig varit piggare, böjbar, full av energi och taggad på livet som jag är nu! Har varit en fantastisk resa med många djupa dalar men nu önskar jag att jag hade njutit mer av den än vad jag gjort, känns som den snart är över inte över över för resan tar nog aldrig slut. Man utvecklas hela tiden och ens drömmar förändras. Men lärdomen jag fått så vet jag hur jag ska göra när livet ger mig citroner 🍋. 

 En dag jag tog med hubbyn på bussen till spikön. Vovve och hubby lika rädda på bussen 😂🤦🏼‍♀️🙈

 

 

 

 

 

 

 

 

 Vaknade en dag med så jävla ont i nacken! Kunde inte röra den åt något håll. På natten så fick jag dra mig i håret för att få med huvudet runt. Jag har fött 5 barn utan bedövning å det är många timmars förlossnings arbete på alla fem. Det där med att det ska gå lättare ju mer barn man fått är inte alltid sant två tre dygn har jag legat alla gånger. Men iaf jag hade hellre velat göra det igen än ha den smärtan i nacken fy fan! Kunde inte vara på jobbet gick dit hade en tung dusch å sen fick jag gå hem. Huvudet va så tungt att bära! Så nu är jag extra tacksam för min kropps rörlighet inget man inte ska ta för givet heller!

 

 En brukare kommer in med dessa tofflor å jag blir kär måste bara ha såna 😂😍

 

Min minste med flickvän har varit på spa jag frågade honom om han kollat toarullen för jag älskar det 🥰. Har glömt fråga honom vad han tänkte när jag sa det, jag fick en bild men inget mer så hans tanke va säkert lika crazy som vanligt 😂 

 Hubbyn blev firad något sent på sitt jobb med tal och allt 🥰

Barnen hade gjort ett fantastiskt fint häfte. Tänk vad mycke kärlek barn har att ge ❤️ 

 Livet är fucking magiskt! Släpp allt och börja njuta av det!

 Yoga och vovve är med såklart ❤️. Han bäddar ner sig där han får plats 🥰

 Ledig helg 👏🥂

 Fick present av som och flickvän som tog en sväng även till Ullared. Tacksam 🙏

Vi blev även bjudna på mat! 🍕 

//med kärlek Qamilla

Nya skor på en ny väg

Ja i helgen så har vi tagit två steg mot friheten ur bojorna till kronofogden. Första är att vi stängde igen dotterns del av huset. Sen hon flyttade har vi haft det som förråd, men typ bara samlat skit där inne. Så va väldigt skönt att få rensat. Sänkte hyreskostnaden med att stänga där 🙏. Min känsla i det inre med att faktiskt se så hör klart är frigörande i sig och jag önskade väl att vi skulle tagit dessa besluten för längesedan. Men man sitter så fast i komfortzonen och sina rädslor. Man vill inte förlora något men det är inte att förlora något. Det är att man behöver lämna det som inte längre ger en något för att nytt ska komma in. Å där framme när vi är klara så kommer vi kunna bo vart vi vill å gissa om jag ser fram emot det ☀️. Så mycke som jag ser fram emot där framme nu. Har aldrig sett det förut men nu ser jag det klart och tydligt. Å jag vill dit! En del av besluten nu är absolut inga lätta beslut men jag vet vart dom kommer leda så därför tänker jag inte kramp hålla fast i det gamla. Det måste bort ut ur mitt liv. Så första stegen har tagits på våran nya väg. Så fantastiskt.  

Å på en ny väg kan man inte gå med gamla skor. Man kan inte gå en ny väg med samma gamla vanor mönster och beteenden. Man måste bryta och göra nya val. Jag har rensat så mycke i mitt inre oxå. Släppt på all skit och saker man trodde va sanna, det är mycke man har fått lyssna på som inte varit sant. Jag har skalat av så mycke! Å bara detta året har hänt så otroligt mycke. Månaderna som gått på 2022 är inte många men så fucking intensiva. Jag är alldeles utmattad av denna mentala berg och dalbanan. Jag har alltid varit tacksam för mina ben och fötter för dom är med om så mycke och gått många mil genom åren. Men våran själ då hur långt har inte den gått och hur mycke har inte den fått vara med om. Så många dalar men oxå lika många toppar. Ibland så trasig så det känns som man inte längre håller ihop. Ibland så hel så man svävar på rosa moln. Alla sår som man sen själv kastat salt i med sin självmobbning och matt varken trott på sig själv eller lyft sig själv. Alla människor som man tillåtit ha makten över det egna livet, blivit tagen för given, hugg i ryggen. Även av nära relationer. Svek ja själen har fått varit med om mycke å i många år så hjälper vi den inte direkt. Vi gör val som fortfarande är skadande för våran själ men oxå kroppen. Vi litar inte på oss själva, man kan inte ens lita på sig själv och att man gör det som är bäst. Man väljer det som är sänts för en själv. Man har fått för sig att alla andra ska gå före en själv. Man är körd att självmobba redan sen barn å skolan hjälper inte till heller med att man ska behandla sig själv bättre. Ja dom jag programm för allt möjligt men inte för att höja den egna självkänslan. För hur ska dom kunna lära ut om dom själva jobbar med en låg självkänsla och självmobbning. Precis som hur ska våra föräldrar lära oss det om dom heller inte varit nöjda med sig själva under deras livstid eller själva har skadebeteende för mig nu är skadebetende allt som skadar dig själv beroenden, självmobbning, ständigt banta och aldrig vara nöjd med sig själv, ja hela den här destruktiva relationen till en själv. Man ser inte heller hur det skadar självet. Är det alkohol så har man roligt för stunden men man bryr sig inte om hur mycke det skadar. Men beroenden kan oxå vara draman, självmobbning, såja bekräftelse och uppmärksamhet. Olika känslor fast men tror och ser inte att det kanske är ett beroende. Å man ser inte hur detta destruktiva bryter ner ens själ. Även destruktiva relationer kan man vara beroende av att man söker upp relationer där man blir behandlad som skit. Å gissa vad det gör mot dig själv. Man sätter liksom inga gränser för sig själv utan man lever i allt detta. Utan att faktiskt se vad man gör. Stundvis ropar din själ på dig å du känner dig trött på att leva som du gör med vakna nätter, inre stress, ångest, draman, känslan av att alltid behöva prestera och vara andra tillags. Man tänker jag ska göra en förändring så väljer man en ny väg men det händer inget för man går den nya vägen med gamla skor, gamla glasögon och gör samma val har samma vanor, samma beteenden samma mönster. Man behöver helt enkelt kasta sitt gamla jag och sitt gamla tänk. Rasera sitt gamla jag totalt. Detta är inte gjort över en natt tyvärr. Man har så mycke man tror är sant som man ska lära sig nytt om, sluta självmobba och prata illa om sig själv, säga nej, sätta sina gränser, ta hand om sig själv, är helt nya saker att ta in som man måste lära sig på nytt. Att ställa sig frågan vad vill jag med mitt liv å sen svara utan att vara påverkad av andra eller sina rädslor för det där begränsar oss. Men oxå att man tror på sig själv å kan lita på sig själv att man kommer ta sig dit man vill. Man kommer få lämna så mycke bakom sig som oxå kan vara ett hinder om man lever i rädsla att förlora något/någon. Men varför klamra sig fast i något som skadar en själv? Ja att få nya ögon att se med på resan är oxå bra men inte ögonen som ser i det yttre utan ögon som ser in i det inre. Dom har man skyddslappar på för man vill inte in å rota i sig själv. Men man behöver öppna dom för att få den riktiga synen för att få klarheten. Mina mål som jag har är att kina äta vad jag vill vart jag vill med vem jag vill hur många gånger jag vill utan att tänka brist på pengar, friheten att göra vad jag vill med vem jag vill vart jag vill hur många gånger jag vill, friheten att kunna bo var jag vill, friheten att kunna välja det som är bäst för mig. Då kan jag inte hålla mig kvar i saker som håller mig fast i det gamla, eller personer som håller mig kvar i det gamla eller platser som håller mig kvar i det gamla eller ha gamla vanor mönster och beteenden som håller mig kvar i det gamla. Jag var rädd för att uppleva alla dessa känslor igen men nu är jag glad och tacksam att vi valde detta. Å att jag ser det för jag kan inte komma dit jag vill så länge jag motarbetar kronofogden jag måste arbeta med dom för att komma från dom. Å nu så här när jag landar så är det mycke lättare väg att gå. För att ständigt behöva ha dom som ett hinder ifrån mina mål, som jag själv gör som hinder med att välja att klamra mig fast eller välja gamla beslut är en tung väg att gå som jag har klamrar mig fast i alldeles för länge. Man gör det mot sig själv. Så insikter kan göra jävligt ont men ger frid när man ser vad det kommer göra för en själv där framme. 

Är tacksam för mina ben och fötter oxå hela min kropp faktiskt. När man tänker på hur kroppen fungerar, asså alla celler alla kroppens system, vad alla organ gör, ditt hjärta, dina lungor ja hela du har du funderat på vad ditt hjärta faktiskt gör för dig eller vad som händer i din kropp vid varje andetag, eller hur mycke du faktiskt kan uppleva med din kropp, vilka äventyr du kan uppleva med din kropp? Du är ett levande mirakel och din kropp har du fått som en bil för att kunna uppleva. Du har inte fått din kropp för att skada dig själv och välja allt detta destruktiva med. Spelar ingen roll hur den ser ut du har fatt lära dig om annorlunda och att det är fel å att man ska döma annorlunda man ska hata sig själv om man är annorlunda, man ska längta efter att bli något som man innerst inne inte ens vill vara eller bli. Så sluta lyssna på det där och njut av att faktiskt ha en kropp som ska leva detta livet med dig och uppleva så mycke fantastiska saker med så få slut på alla självskadebeteenden hoppa i nya skor och gnugga dina inre ögon för att få dom att vakna och se vilken fantastisk varelse du är!

Idag är det sommartid. Å att få ta en promenad med solen alla djur och fantastiska blommor. Som sagt så tacksam över hela min kropp som kan se höra känna uppleva allt detta 🙏

 Igår tog vi lunch ute 🙏☀️

 Livet 🙏

Dom va fyra å jag fick komma så nära inte ens vovve skrämde dom 😍 

 

 Å en trött tilltufsad nyvaken tussilago tittade fram ☀️

Å det knoppas i många träd nu. Moder jord föds på nytt med nya blad precis som du ska ta på dig dina nya skor å väcka dina inre ögon, å födas på nytt. Gå mot dina mål och ”kör” över det som stoppar dig på vägen. Tappa inte fokus på det som sker med andra runt omkring dig det är distraktioner som vill få dig på fall.

Ja å det andra steget jag tog kommer när jag vet hur resultatet blev av det och varför jag tog det steget.

Tack livet för en ny fantastisk dag 🙏

//med kärlek Qamilla

Till livet

Ja livet idag tog det lång tid innan jag kunde tacka för en ny fantastisk dag. När jag gjorde det så va jag tacksam för en ny dag, samtidigt som jag är splittrad i en otroligt dålig dag. Idag hade vi möte med konsument. Har inte känt att jag mått dåligt över det som sker just nu. Men igår så insåg jag att jag kommer få uppleva samma sak som sist. Jag kommer förlora allt en gång till. Men det som känns tryggt denna gången är att vi iaf har tak över huvudet. Nästa månad kommer dom dra 10 tusen från hubby och 9 tusen från mig. Vi kommer ha 14 tusen kvar med en hyra på 9 tusen. Vi handlar mat för ca 2 i veckan. Ja det där spelar egentligen ingen roll för man behöver inte vara matematiker för att se att det där inte kommer varken gå runt eller hålla i längden. Så insåg igår att jag skulle få möta samma smärta igen. Sa till hubbyn innan vi somnade igår att jag orkar inte detta en gång till. Jag vill varken uppleva eller känna detta en gång till. Vaknade i morses som en fiolsträng. Spänd som fasiken å det ledde såklart till huvudvärk. Jag mediterade, jag skakade, jag gungade, kastade bort telefonen och satte mig i solen, inget hjälpte. Bett uppåt om att få svar men kände att jag förmodligen blockerade dom svaren. Gått och sjungit idag på en låt oxå the river so deep. Gick in och hämtade telefonen tänkte jag skulle lyssna på den texten. Ju mer jag lyssnade ju mer insikter kom. Ju mer insikter som kom desto mer kunde jag slappna av. Jag visste precis vad vi behöver göra tillslut gjorde låten mig så glad och lättad. Men samtidigt så ledsen. Jag gick med stormsteg in i den smärtan som jag inte ville möta. Gick in i det uppvaknandet som jag inte ville möta. Jag vet precis vad vi måste göra nu. Kommer bli en tuff resa men måste möta den måste rida ut den för att komma dit jag vill. Jag vet vart jag vill men så länge jag krampar i det som är nu så kommer jag inte dit jag vill. Jag har förskjutit lidandet åt helvete för länge. Skulle fixat detta redan när vi flyttade hit. Men nu ska skyddslapparna bort och jag ska surf mig i mål på denna stormen en sista gång. Denna gången ska jag verkligen i mål. Sen när jag vant mig vid tanken att faktiskt göra detta så blev jag avslappnad som en soffpotatis. Hubbyn är med mig på min resa men jag är längre än honom i det inre. Så tänkte hur ska jag säga detta till honom. För han är inte där än. Men jag tänkte det är lika bra att berätta sen får det ta den tiden det tar för honom. Han kom hem å jag berättade min plan. Han förstod men och är med på det men inte riktigt hans inre. Det får t den tiden det tar. Men han förstår att för att komma till ett liv vi förtjänar och är värdiga måste detta ska nu. Jag känner mig så lättad själv å jag vet att han kommer komma dit oxå. För ny har vi accepterat det det är nu vi kan vänd det. Det är nu det blir bättre. Jag vet oxå att när man tror man nått botten och det inte kan bli värre som blir det just det. Det finns en botten av botten! Så nu kan det bara bli bättre! Kommer inte berätta min plan än men det kommer stegvis. Men du vet ju redan för du har redan satt bollen i rullning å jag ser det nu. Så jag är tacksam till livet trots det kommer vara tungt stundvis men jag vet vart jag ska å det är där mitt driv kommer ligga. Så det gick bra hos konsument vad jag vet men vad som hände där spelar ingen roll egentligen utan den klarheten som skedde innan. Det som skedde i det inre är det som spelar någon roll. För hade inte det skett hade man fortsatt skjuta lidandet framför sig med att inte acceptera och tycka synd om sig själv. 

Jag är så glad och tacksam att ha honom där fast han ligger lite efter så gör vi det tillsammans. Å vi har gått igenom så mycke tillsammans. Men oxå på olika nivåer för oss själva men alltid så har vi möts där framme igen. Förr glömde vi av varandra å gick in i varsin bubbla men det gör vi inte längre vi går in i samma bubbla och tar oss igenom det tillsammans för fast man inte är på samma nivå så behöver man varandra ändå. Så bättre ha varandras stöd än ensam ta sig igenom något. Vi har glidit isär så många gånger när vi stängt in oss i varsin bubbla. Det har oxå varit en lärdom. Men jag tackar dig livet att du gav mig honom. Jag älskar sättet han älskar mig på. Att få vara sig själv i sina bästa stunder men oxå i sina sämsta å att fortfarande vara lika älskad. Å när jag inte ser klart och bryter ihop så rycker han upp mig igen jag får lite skäll men behöver den sparken i röven för att komma in i min power igen. Ja livet du visste vad jag behövde när du gav mig honom. Jag trodde det inte skulle vara lätt att leva med mig. Men han har visat mig motsatsen. Det är människorna runt mig som inte accepterat mig för den jag va. Dom ville jag skulle förändras för att passa in i deras liv.  

Tack livet för allt vackert som faktiskt är gratis att uppleva. Känns som jag kommer födas på nytt nu precis som Gaia gör nu. Så fantastiskt att uppleva.  

Så vacker 😍 

 Klarblå himmel är oxå helt fantastiskt att uppleva. Jag värdesätter helt annat nu 🙏

 You are the light ☀️

🤍🖤 

 🖤🤍

Asså blommor 🌷 

//med kärlek Qamilla 

Kalas

Ja herregud i ca 1 månad så har jag kunnat hålla tyst om ett överrasknings kalas 🥳. Hubbyn fyller 60 30/3 luc fyllde 20 2/3, my fyllde 22 den 11/3. Ingen av dom ville fira. Men när man fyller jämt så tycker jag man ska det. Man behöver lite uppmärksamhet på sina födelsedagar. My som inte fyllde jämt fick hålla i det hela för skulle jag skicka å bjuda in å ha en sån stor del i det hela så hade jag inte kunna hålla mig hela vägen i mål 😂. Men så många gånger jag håll på att försäga mig under resans gång. Samma dag va hemsk 😂. Skulle skicka en bild till My på hubbyn när han granskade min matlista 😂🙈. Å jag skickade väl den till honom 🤦🏼‍♀️. Panik kom på en lögn att låna hans telefon 😂. Raderade såklart sen glömde han att han fått en notis. My kom tidigare å underhöll mig 😂. Helt plötsligt säger hubbyn vad skickade du till mig förut . Dotter höll på att sätta kaffet i halsen så det bara sprutade å jag skriker jag orkar inte mer nu 😂. Men ändå fattade han inget 😂. Tillslut började mitt adrenalin flöda i kroppen samtidigt som jag skulle spela som om det va vilken dag som helst. Det va en jobbig kombo 😂. Han gick ut å nicco med flickvän kom ut å pratade med mig medans jag typ Stig och steppade för att få utlopp för adrenalinkicken. Alla skulle samlas vid netto klockan fem så my tog barn och gick. Sa dom skulle handla på netto. Sen började hubbyn stressa å började ringa henne men hon klickade å klickade å klickade 😂. Sen kommer alla i karavan å tutar men ändå han fattar fortfarande ingenting 😂. Jag bara ställde mig å skrek för att få ut allt. Men han blev lite rörd. Tror alla blev det för det va så längesedan våran gemensamma familj va samlade Alla samtidigt ❤️. Alla barnbarn tyckte det va roligt men tror även barnen oxå tyckte det. Det blev så lyckat å alla åt tacos. Ja vi äter tacos ofta men så är det när man lagar bästa tacosen i stan 😘. Alla åt så många gånger å det va ett jäkla liv. Men nu börjar även barnbarnen bli tonåringar 😂🙈❤️. 

Å i bild 

 Vuxna barn å små barn känner sig alla hemma här 😂❤️

 När han granskar det jag beställt på Coop 🙈. Lyckades lura honom ändå 😂

❤️ 

 

 ❤️

 Dom hittade sin plats å trivdes gott med det ❤️🥰

 Denna docka va väl i chock mesta dels av kvällen 😂🥰

 Å försöka få alla kolla i kameran va oxå ett tufft uppdrag 😂🥰

 Men som sagt det är vi 🥰

 Å bilder med så mycke glädje i är bättre än ”perfekt” bild där alla ska göra sig till. 🥰

Alla håller på med annat som vanligt 🥰 

 ❤️❤️

❤️❤️ 

 

 

 

 Sen skulle 60 åringen lyftas 😂🤦🏼‍♀️❤️

 Å dom bilderna blev som dom blev oxå 😘🥰

 Å Luc måste alltid ha med klockan på bild. Man får inte ta kort på honom annars å gissa vem av dom som är han 😂🥰

 

 

 

 

 ❤️❤️

 

 ❤️❤️

 

 

Massa gott allt är favorit å gissa om hubbyn funderar på vad han ska tatuera. 


Som sagt va en helt fantastisk kväll ❤️

//med kärlek Qamilla

Ett inre krig

En del av mig vill hoppa ner i offerkoftan med gamla vanor mönster och beteenden. En del av mig sparkar mig i röven och slår mig i ryggen och skriker fortsätt framåt. Dessa krig har jag varit medveten om ett tag och jätte tacksam för att jag har blivit medveten om dom. Men nu känner jag verkligen att jag försöker hålla balansen på klippkanten. Jag vill verkligen inte ta steget in ch ramla ner i den djupa avgrunden som jag så många år befunnit mig i. Jag kommer ihåg alla negativa känslor man hade där som slet sönder en själ. Skam, skuld ånger, hämnd ilska hat bitterhet. Alla dessa negativa affirmationer som jag skadat mig själv med. Denna självmobbning som har varit ett enda stort skavsår. Först va jag inte medveten om vad jag ens höll på med. Man har blivit programmerad till all skit. Men man har ett val. Att själv ge sig en spark i röven eller välja bli som sina föräldrar bli bitter osv. För mig va måttet rågat med allt pleasande och drama. Jag slet ut mig på andra och hamnade själv depression som jag sen inte fick stöd i utan det bara krävdes mer och mer. Det va då min vändning kom. Men iaf detta inre kriget har man ett tag efter och även tills man väljer att läka såren. Tills det är gjort så måste man tyvärr få det upprivit några gånger innan man bestämt sig för att våga känna det så det läka sen kan man släppa taget. Igår hade jag apt på jobbet. Vi pratade om psykisk ohälsa och självmord. För mig är detta inte så känsligt ämne. Men det handlade om att våga fråga någon om den har tänkt ta sitt liv. Att det gör ont i själen, att ha en trasig själ syns tyvärr inte på utsidan. Men iaf gick sedan till bussen hade fått ett Mail ifrån kronofogden å inget positivt. Dom tycker jag ska tvinga min son som är över 18 att gå till soc för att betala hemma. Gissa om det dök upp en miljon känslor och många negativa tankar. Det är ju detta jag inte vill köra mina barn. Jag vill inte att dom ska hamna i klorna på staten. För då är det kört! Man har ett val absolut! Men för att hitta styrkan och ta sig ur känslan av misslyckande är svårt och verkligen när man är så ung. Å jag vill inte att han ska bli straffad för val jag en gång gjort. Men det är så när man fastnat i klorna på staten. Dom vill inte man ska lyckas, kolla skjuta som måste jobba, att gå på soc och känna sig misslyckad, börja använda alkohol så lätt att hamna i dom rollerna och ingen vill du ska lyckas. Man ska vara kvar och älta å älta å älta alla dåliga val man gjort. Mer och mer misslyckad känner man sig sen är man fast och ägd av staten på många olika sätt. Du får hjälp med att hamna där fast du ser det inte så. Man går och horar (tvingar dig till till allt möjligt till och med flytt om det behövs) åt soc för att få sina pengar. Sen kan man oxå fastna i lathet pengar kommer in å man slipper göra något. Man känner ingen inspiration eller motivation till livet alls. Men iaf jag vill inte valla in mina barn i det där. Jag vill inte sälja mitt barn till staten! Han ska ha chansen att följa sina drömmar! Han vill gå i skolan men ska han in på soc så tvingar dom han å ta studielån å så är man fast i statens klor. För han kan bo hemma och bara läsa med bara csnbidrag. Då behöver han inga lån. För dessa lån är oxå ett sätt att vara ägd. Så jag visste jag inte skulle läsa det mailet där och då! Alla känslor som dök upp som gjorde så ont. Ibland förstår jag att man självmedicinerar med alkohol och droger för en del känslor är fan inget roligt att vara i! 

Så på bussen hem så satt jag själv och funderade på om självmord va enda lösningen för att släppa mig själv fri från detta. Ser ingen ände på det å när barnen kommer bli straffade på mer än ett sätt så gör det ännu ondare! Så då släpper jag ju även dom fria. Känslan av panik när det snart är 27 oxå å man känner nio tusen kommer försvinna från min lön som jag vet att dom har fel uppgifter på jag får ca 16000kr. Sagt dom har fel uppgifter men lyssnar dom? Nä varför skulle dom för jag vet deras uppdrag inte är att hjälpa eller mötas på vägen! Vi ska till konsument den 23 så ska se vad dom kan göra. Jag hade lärt mig leva med att dom drog 4600kr det va humant och jag va glad och tacksam för att jag fick i hop livet. Man kunde begära ändring av summan och det kommer jag göra fram tills jag får den ändrad med rätt uppgifter. För det är ingen skillnad mot förra månaden mer än att sonen blev 20 å tydligen ska betala 4500kr till oss på pengar han inte har. 

Även när blockeringar ska släppa så hör det ont så är i det nu hur jävla ont det än gör! Ja för en del av mig ska framåt och inte bakåt. Jag ska inte ner i avgrunden igen!

Ibland är jag så arg på mig själv för valen jag gjorde men samtidigt så är jag så tacksam för alla livsläxor jag har fått släpa mig igenom. Så tacksam för varenda en av dom för jag har blivit så rik på lärdomar om mig själv, livet, kroppen, läkning, relationer, kärlek, komma vidare i livet ja många lärdomar. Å relationen till pengar sitter mycke djupare än min relation till mamma henne har jag förlåtit och släppt taget om men hon har heller inget i mitt liv att göra. Så detta med pengar det sitter så hårt så djupt å när detta händer det är som att rycka bort en sårskorpa på ett sår det svider det ömmar det gör ont! Men jätte viktigt att man tar hand om sig själv och sin själ. Ser till så man inte dyker ner i avgrunden eller försvinner in i något beroende. 

Min blogg är mitt bollplank. Vill dela med mig av mina erfarenheter för det kan hjälpa någon annan som sitter i samma sits. Å just nu känns det som det är många. En del är kanske inte redo att läsa och kommer triggas på olika sätt. Andra kommer hitta styrkan att fortsätta. Hur som som är det satt ett frö i dig som kanske får växa och gro. För vi alla har val att göra, några val man gjort kommer komma ikapp en tyvärr, man kan välja medvetet vill jag vara ett offer eller en krigare? Valet är ditt? Jag vet att dessa inre krig är så jävla tunga att ha oxå. Å jag vet innan man ser med sitt inre så är det oxå tufft. 

 Jag äter plommon och blir förstoppad medans andra äter och får igång sina magar 😂

 Hur som helst vill jag förtydliga att jag vill inte dö, men jag vill vara fri. 

 Å jag är så tacksam för varenda ny dag som jag har möjlighet att vakna upp till 🙏

Vi har ju börjat simma varje onsdag. Så skönt på många olika sätt. Började med 20 längder, sen 22 och igår 30 längder. Ska nog stanna där ett tag. För kroppen i natt har varit så deffad så jag inte har kunnat sova 😂. Super trött på jobbet idag 😴. Men har fantastiska kollegor som hjälper till 🙏. Nu är jag tre ledig och det ska bli fantastisk skönt. Ska ta hand om min själ, ska inte läsa några Mail i morgon 😂. 

//med kärlek Qamilla 

Tacksam för mina val

Så tacksam att jag gjorde ett bättre val för mig själv för några år sedan. Ett val som inte längre innefattar ett stressat immunsystem, stressade celler, ett stressat nervsystem. Denna inre stressen man bär på och gjorde inget för att minska den, utan bara öka på den med att fortsätta med gamla vanor mönster och beteenden! Men jag fick nog en dag och började göra bättre val för mig själv! Jag började skala bort all denna inre stressen på alla plan i mitt liv. 

Det jag vill komma till är att jag har testat positivt på corona. Första tankarna när jag fick svaret va jaha jag är överviktig jag kommer dö. Tills jag insåg att i två års tid så är vi matade med så mycke skit och rädslor som har gått in både medvetet och undermedvetet. Jag har inte kollat på nyheter alls jag kollar aldrig på nyheter. Men tyvärr är corona människans största samtalsämne och har så varit i två år oxå. Så jag har ju fått min dos av nyheter iaf. Men iaf jag vet att min kropp inte längre är i ett stressat läge, så jag gick in i total tillit till att detta fixar min kropp jag behöver bara ge den tid. Men sen när jag berättade att jag testat positivt så önskar dom å hoppas man får det lindrigt typ som om man redan va död 😂. Så jag har hjälpt min kropp istället för att förstöra mer för den med att fortsätta stressa upp hela kroppen och alla system. Sen fick hubbyn feber å då va jag på väg in i rädsla igen, han är äldre och han är rökare å dom ska inte heller överleva 😂. Men han gjorde samma val som mig den gången för några år sedan. Så han är redan tillbaka på jobbet. Han låg lördag och söndag sen va det över. Men sån blir han med alla sjukdomar spelar ingen roll vad det varit. Sovit några timmar sen är det borta. När han haft magsjuka så har han börjat äta igen bara några timmar senare! Medans jag behöver längre tid för läkning. Men jag jobbar med annat samtidigt när  jag är sjuk. Viljan att prestera men kroppen skriker nej, att inte göra något alls gör mig rastlös. Så sånt jobbar jag med samtidigt. För jag har så mycke energi som jag behöver göra mig av med men som växer i kroppen. Idag tänkte jag ta en längre promenad men kroppen sa fortfarande nej. Så det är väl bara att gilla läget. Jag ska inte pressa. Har gjort lite sensing yoga i två dagar och det har gjort gott i kroppen. Sen trodde jag att jag hade klarat mig från att tappa lukt och smak men det gjorde jag inte. Men affirmerar och tackat för lukt och smak så nu är det tillbaka igen. Sist jag hade skiten så va det borta i ett halvår, det va jobbigt. Men då va jag inne i mer panik än nu. Så då stressade jag nog kroppen mera. Å idag släpps restriktionerna så gött! För jag har deltagit i denna cirkusen för länge nu. Jag tänker inte göra ett enda test till i mitt liv. Jag har ändå levt ett fritt liv och som vanligt. Vi har firat jular å födelsedagar och träffats ändå. Jag har varit med mina barnbarn för leva i rädsla har jag gjort tillräckligt. Har inte ens varit orolig för detta med vaxxpass har sagt från start att det inte kommer funka i längden. Å det tragiska som jag har sett är att människor runt mig känt sig tvingade att ta det. För dom har blivit hotade med diverse saker. Inte få åka hem eller gå på krogen. Å dom som har sitt liv på krogen eller måste åka hem har ju tagit det för att dom känts tvingade till det. Det va så många som sa nej men som sedan gjort det av rädslor. Ta vaccinet om du känner det men inte av dom anledningarna. Å inte heller för att inte smitta någon annan för det klarar alla bra än då! Jag blev smittad av en vaxxad men jag är inte bitter för det. Jag är medveten om att jag gjort ett val. Men det är väldigt mycke från tvärtom hållet! Nu har jag haft det å kan slänga igen detta kapitel i livet. Jag har sagt hela tiden att detta kommer bli en influensa som går varje år och våra kroppar behöver vänja sig vid det. Grejen är oxå att vi är inte rädda för corona utan för att dö! Livet som man tog för givet kastades omkull den dagen corona kom ut ur garderoben. Å jag har jobbat med min dödsångest jag är inte rädd för att dö. För våran döds dag finns där framme vilket som, det går liksom inte komma ifrån den vare sig man är vaxxad eller inte. Vi är så snabba med att tro på saker utanför våra kroppar! Men vad gör du åt din inre stress, din stressade kropp som lever med smärta och högt blodtryck, vad gör du åt din stressade situation på jobbet, hur ser dina negativa relationer ut vad gör du åt dom. Din ständiga oro, ditt ständiga ältande, din självmobbning, allt det där kommer bygga på din inre stress å det kan oxå leda dig i graven men finns inget vaccin. Man är snabb på att ta beslutet att välja något utifrån men att se vad som sker på insidan blundar man för! Vad gör man åt den situationen. Tänk om du gjort samma val som mig för några år sedan du hade du varit i ett annat läge just nu! Men istället så har mer rädslor ätit upp dig inifrån. Jag är inte emot vaccin bara dom som dök upp från ingenstans på 3 månader. Jag vill se hur alla mår om två år sen kan jag kanske ta den. Å jag har sett så många som inte vågar stå upp för sig själva som tagit den och sen fått leva med ånger! Människor har sagt till mig att du kommer inte få gå på krogen nähä och mitt liv hänger inte på om jag får gå på krogen eller inte. Då har dom försökt med att jag inte kommer få resa jodå har jag sagt tro mig dom kommer inte kunna stoppa å var är vi idag? Snopet för alla som blev hotade till att ta sina vaccin å på köpet så fick dom korona oxå. Nu har jag och hubbyn ett positivt test och det känns ganska skönt faktiskt för nu är det gjort för denna gången. Jo dom säger oxå man kan få det lindrigare om man är vaxxad lindrigare än vad? Jag har varit sämre i annat än detta. Ja människor har dött å beklagar verkligen det. Men människor dör varje dag i olika sjukdomar varför uppmärksammas inte dom i antal! Jag har iaf lärt mig så mycke om mig själv dessa två åren. Det har varit en fantastisk resa som jag är glad har nått sitt slut. Å så fantastiskt underbart att se alla som demonstrerar i världen! Å nyheter vill svartmåla dom 😂. Ja som sagt nyheter har jag aldrig kollat på så gör dig själv en tjänst släck ner alla nyheter å ödsla inga pengar på tidningar. Youtube har bättre nyheter 🤓. Jag har deltagit för länge i detta nu och varit tyst. Men nä inte längre. Jag är här för att leva och njuta av mitt liv. Jag är här för att sjunga det mitt hjärta vill jag ska sjunga! 

Varje morgon har jag varit ute med vovve och varit så skönt att dra i sig frisk luft och få ut skiten 🧘‍♀️  

 

Haha ja partner in crime delar allt med honom ❤️ 

 Välkomna hem 🙏

 Så fruktansvärt tacksam för varje ny dag 🙏

Svaret kom när han va frisk ❤️ 

Vovve saknat yogan oxå. Mediterat har vi gjort varje dag. Jag längtar tills jag kan börja använda min kropp igen.


Gör saker för att du vill inte för att du blir hotad eller känner du måste för att passa in! Det har inte bara med ett vaccin att göra heller utan på alla plan i ditt liv! Stå upp för dig själv och din kropp!!


//med kärlek Qamilla

Mina tankar inatt

Inatt drömde jag om min pappa. Å det har fått mig att fundera på honom hela dagen. Han är en av dom som jag haft lite svårare att förlåta. Han svek innan jag ens va född första gången å det blev ju inte bättre sen heller. Sen bodde vi grannar utan att jag visste om det ens. Men iaf som sagt han har varit på listan av svårast att förlåta. Jag kan egentligen inte ens säga pappa för den rollen har han inte ens haft. När jag drömt om honom förut så drömmer jag glada drömmar men så har jag vaknat och gått tillbaka till hat. Han dog 2009 den natten så fick jag samtalet det har hänt något med pappa. Jag kom till honom men han hade redan lämnat sin kropp. Jag kände döden och jag kände att det va ett tomt skal som mötte mig. När döden är nära så får jag adrenlinpåslag. Men samtidigt så kände jag en behaglig energi. Han hade lämnat kroppen så jag hade inte nye fokus på den behagliga energin direkt. Men några dagar innan han dog så åkte jag till honom. Vi va inte bästa vänner direkt då. Men just den dagen så ville jag inte vänta längre så jag va på väg hem igen så kom en polisbil med honom, kanske samma som hämta honom, jag fick kalla kårar genom hela kroppen tänkte men är jag rädd för honom? Vad ska han säga? Nu kommer jag få skäll igen? Men jag fick en kram å vi pratade å han berättade en sak för mig å jag stöttade och förstod honom. Det jag inte visste då va att det va sista gången jag träffade honom. 

Så inatt när jag drömde om honom så hade vi vattenkrig å det va hans kropp fat det va med den behagliga ödmjuka och varma energin som han brukar hälsa på mig med. Men idag vaknade jag inte med hat utan med fundering på den energin. Jag blev påmind om den, jag har träffat den förut. Å nu ikväll kom jag på vart ifrån å det va den kvällen han kom med polisen den sista gången vi pratade. Jag har många gånger undrat om han visste att han skulle vandra vidare för när vi pratade den kvällen så tyckte jag det va en konstig diskussion. Å ifrån att varit så arg på mig till att bara vända till det där. Så insikten idag är att vi alla har våran resa här i livet med vad det än innebär. Vi har valt att leva olika liv med olika kriser med allt vad det innebär så även våra föräldrar och barn! Så jag insåg oxå att han va ju här på sin resa som kanske betydde att det va att svika sin dotter. Men för mig har det blivit en lärdom, å jag ser mig hellre som en överlevare än ett svagt offer. Å jag bestämde mig för att inte svika mina barn på samma sätt! Jag ville inte bli likadan mot mina barn som mina föräldrar varit mot mig. Men sen har jag kastat över andra sår på dom, men det får bli en annan gång! Så jag fick en helt anna förestående för min pappa idag än vad jag någonsin har haft. Vet inte vad vi har haft för konstigt ban heller. Jag träffade väl inte han förrän jag va sju eller nått. Sen flyttade han å åren där emellan gick oxå. Men ringde han ibland å två av gångerna så sa han att han tänkte ta livet av sig. Minns en av gångerna då sa han typ han hade suttit på trappan och tänkte skjuta sig själv men så ringde jag. Å vad jag minns så fick jag bara en känsla av att jag skulle ringa men kan inte säga det va något negativt. Jag fick aldrig riktigt lära känna honom. Hann höll sig borta, kanske för ångest? Vad vet jag. Men jag har heller aldrig saknat honom för ett liv utan honom blev min verklighet. Å jag hade sen en plastpappa så jag har inte saknat just honom för han skulle vara min pappa. Jag tyckte det va bättre han höll sig borta än att komma å gå i mitt liv, det va det som va jobbigt. Men sen blev det bara värre och värre. Å han försvann ur livet igen tills den kvällen. Tror det va meningen att vi skulle träffas då för att få det avslutet. Men som sagt har inte varit lätt att förlåta men jag tror inte det har varit så lätt för honom heller att förlåta sig själv. Han har nog levt med  skam skuld och ånger som bedövades med alkohol. Så idag har jag faktiskt förlåtit honom ja några år senare. Jag har verkligen varit arg på honom jag la även skulden på honom va som sedan skedde i vårt liv så ilskan har bara byggts på. Men ibland är man inte ens medveten om att man måste rädda sig själv. Att det går släppa taget om skam skuld och ånger. För det går inte reparera något med dom känslorna, det gick inte reparera våran relation. Så jag tror han försökte för mycke för ibland kände jag mig som fem när jag va 30 i hans närhet! Han ville laga och jag ville släppa taget och gå framåt. Men går inte heller att laga något när man går åt olika håll! Inte bygga något nytt heller. Men jag har ändå alltid tackat för lärdomen av att ha haft honom som pappa. Inte träffat honom så mycke men det är ju där lärdomen ligger. Man ska aldrig heller laga något trasigt känn, läk, släpp taget å bygg nytt från ruta ett, men då ska båda vara på samma nivå oxå! Spelar heller ingen roll vilken relation det är. Sen att kunna se på någon som ständigt svikit är oxå en fantastisk lärdom, det är en välsignelse att få dom förmågorna. Alla lärdomar kommer med nya förmågor men man väljer om man vill bli mästare på dom eller hoppa i offerkoftan! Sen tar en del längre tid att förlåta, att man accepterar det! Jag har försökt blunda för han och alla känslor för honom. Det blir så när man inbillar sig att det är svårare för en del relationer att förlåta. Men det är okej, det är okej att känna som man gör och allt är en del av processen! Det tog många år för mig att äntligen släppa mig själv fri från detta. Ser fram emot nästa möte med honom. Jag har oxå varit rätt instängd när det gäller pappa. Har inte kunnat prata om honom utan att bli arg å då har jag börjat skälla på honom istället även efter att han gått bort. Säkert mycke som tillhör sorgearbete oxå. Har inte känt att det är något jag gjort alls men kanske ilskan har dolt det väldigt väl så det inte ens har blivit bearbetat. Å som sagt han gick bort åt helvete för tidigt men allt har en mening. Men jag är nog glad att han valde att gå för han mådde inte bra psykiskt heller så även han är nog fri nu eller a redan då men, för när man dör tror jag att man lämnar alkalit med en gång. Det sitter liksom fat i kroppen. Skam skuld ånger ältande hat bitterhet sitter fast i kedjor till kroppen. Det är dom kedjorna man ska lär sig att släppa taget om medans man lever för att kunna skapa himmelriket nu, här på jorden å så länge du tillåter kroppen sitta fast i alla dessa kedjor så kommer man inte dit, då dör man bitter eller sitter där full med ånger för att man inte levde! 

 Jag fullkomligt älskar solen 🥰

Å ta kort oxå för den delen 😂

 

Han oxå älskar solen ☀️ 

Har en healing period som startar 2/2 läs mer i länken. Kära själar det är dags för lite hjälp till läkning nu: 👇

Klicka här för att komma dit 

Idag är del tre ute på youtube. Om att göra en livsförändring följ länken för att komma dit 👇

Klicka här för att komma dit 

Vackra själar välj inte att vara ett offer som ältar gammalt, se till att läka allt som varit med föräldrar, mobbare, se till att ni kravlar er upp ur alla kriser. Välj att bryta trenden i din generation. Låt det stanna där för det inte vidare till dina barn! Va den förebilden du önskade att du hade till dina barn eller barn du har runt dig. Visa det går att vända livet faktiskt inte bara visa barn. Va en bra förebild till alla du möter! Va tacksam för alla som gått före dig och trampat upp din väg!

Nu ska jag bädda ner mig något lättare i hjärtat! Sånt här är höjden av läkning! Så tacksam 🙏


// med kärlek Qamilla

Äldre inlägg