Om

Välkommen hit! 

Bloggar och pratar om sånt som man gärna behåller innanför sina egna väggar. Om min egen livsförändring och allt jag fått offra, alla läxor jag fått lära, all visdom jag fått. Att släppa taget om skam skuld ånger pleasande ältande förminskande har varit den bästa visdom jag fått!

//med kärlek Qamilla





Senaste inlägg

Min youtube kanal

Prenumerera


Visar inlägg taggade med självrespekt

Tillbaka till bloggens startsida

Egot

𝑫𝒂𝒈𝒆𝒏𝒔 - 𝑬𝒈𝒐𝒕

Egot är den delen av dig som ständigt jagar bekräftelse, uppmärksamhet. Egot vill ha och ha, egot tänker inte på någon annan. Våra egon har tagit över våra liv. Vi vill ha bekräftelse på vad vi gör och har egot vill ha status, vara bäst. Egot är din självbild din sociala mask som lever på att vara omtyckt och accepterad av andra. Men oxå älskar att styra och kontrollera andra. 

Ditt ego vågar inte uttrycka den du innerst inne är. Ditt ego vågar inte uttrycka vad du känner, vad du tycker, vad du tänker. Varför? Jo för att egot vill vara omtyckt och accepterat av alla.. Det innebär att du uttrycker dig så som andra förväntar sig att du ska göra. Du tror att andra förväntar sig av dig för att du vill duga vara någon vara omtyckt av alla, få bekräftelse få uppmärksamhet. Därför lever du ett liv påverkad av hur andra ser på dig. Du har egentligen inget eget liv. Hela ditt liv går du och försöker anpassa dig till alla andra så som det förväntas av dig att du ska vara. Detta skapar vanor mönster och beteenden hos sig som stänger in din själ. Du skapar många fake versioner av dig själv med att leva utefter vad andra tycker tänker och känner. Du litar inte till ditt eget inre du söker hela tiden bekräftelse och godkännande av andra. Du lever hela ditt liv utifrån och in.

Ditt ego kan oxå ha behov av att kontrollera och styra över andra. Egot vill ha makt, egot vill vara någon genom sitt yrke, utbildning, titlar, diplom, examen, pengar, att veta bäst att vara experten, göra sig synlig på olika sätt genom att äga statusprylar och människor. Detta skapar ett kontrollbehov man försöker få andra att förändras. Man ser inte att förändringen man vill ha börjar med en själv. 

Man blundar för dom vanor mönster och beteenden som man skapat. Egot gör dom osynliga för dig. Men till slut kommer man falla för man blir trött på jagandet av bekräftelse, man blir trött på att vara som andra vill, man blir trött på att ständigt vara på sin vakt för att alltid vara omtyckt och accepterad. Tillslut kommer du känna en längtan efter något. Men du kommer inte förstå vad för du har tappat bort dig själv. Du vet inte längre vem du är vad du vill vad du känner och tänker.. Du längtar hem till dig själv! Du längtar efter att få vara den du innerst inne är.

Du behöver skala bort allt som du klistrat på dig själv för att vara omtyckt och accepterad. Du behöver riva alla murar. Du behöver skala bort alla roller status fack du stoppat dig själv i. Du behöver släppa dig själv fri.  

Ditt ego behövs och du behöver älska det oxå för det är en del av dig. Men du behöver bryta ner det för att hitta hem till dig själv.

Hur mycke du än försöker kommer du inte vara älskad av alla. Men det är inte det viktiga det viktiga är 𝒅𝒖 𝒃𝒐̈𝒓𝒋𝒂𝒓 𝒂̈𝒍𝒔𝒌𝒂 𝒅𝒊𝒈 𝒔𝒋𝒂̈𝒍𝒗!

Ju mer du skalar av desto friare kommer du att känna dig. Ju mer du skalar av och hittar dig själv så kommer du få inre frid. Du kommer börja leva ut kärlek. Du börjar acceptera hela dig själv. Du släpper andra fria fria att dom ska få ha sina upplevelser. Du har inte längre något behov av att styra och kontrollera andra. Det du gör är att sätta gränser för dig för kärleken och respekten till dig själv. Du börjar leva friare. Du börjar sluta bry dig om vad andra tycker och tänker. Du börjar ta hand om dig själv. Du börjar beröra ditt sanna jag, känna dig kärleksfull, uttrycka kärlek. Kärlek löser upp rädslor. Du kan inte vara rädd när du känner kärlek. Allting är energi och kärlek omfattar alla energier allting är kärlek. När du är kärleksfull och orädd kan du förlåta. Du kan förlåta andra och dig själv.

Du är inte din kropp, du är inte din hjärna du är inte ditt ego. 𝑫𝒖 𝒂̈𝒓 𝒔𝒕𝒐̈𝒓𝒓𝒆 𝒂̈𝒏 𝒂𝒍𝒍𝒕 𝒅𝒆𝒕𝒕𝒂!

//𝒎𝒆𝒅 𝒌𝒂̈𝒓𝒍𝒆𝒌 𝑸𝒂𝒎𝒊𝒍𝒍𝒂

Att känna tacksamhet

Att känna tacksamhet är faktiskt svårt. Man är tacksam för sin familj och bla bla bla. Men man är tacksam för allt det där för att man ska. Men sen tar man allt för givet. Man tar allt för givet relationer, prylar, kärlek, vatten, bilen, huset, naturen, sängen, kudden, pengarna ja allt man redan har tar man för givet det ska bara finnas där. Jag har fått äta mig den hårda vägen att inte ta något alls för givet. Jag vet inte hur många bilar som pajat för oss, pajat så man inte haft råd att betala reparation. Relationer har kommit och gått, huset försvann. Ja jag fick lära mig den hårda vägen att verkligen känna tacksamhet för det jag redan har och uppskatta det jag redan har. Det som finns där som ger mig 200 möjligheter varje morgon när jag vaknar. Men mas ser inte dom möjligheterna för allt fokus ligger på att jaga det man inte har, vara avundsjuk på vad andra har, jaga prylar, man lägger sin lycka i prylar och relationer. Lycka av prylar är bara ett kortvarigt lyckorus, relationer kommer man bli besvikna på för det är inte andras uppgift att hålla dig lycklig. Så när dom visar det så blir man besviken och undrar varför inte jag träffar någon som kommer göra mig lycklig. Så man ser inte alla möjligheter man faktiskt har när man vaknar. Du kanske inte är nöjd med där du är då är det bara att göra nya val, man kan flytta på sig, man kan byta jobb, man kan hoppa på den där utbildningen, du kanske redan har den där partnern som redan gör allt för dig, du kanske har möjligheten att duscha och kanske tvätta dig med tvål och Shampoo, du kanske har möjlighet att äta, en kropp att röra dig med, en bil att ta dig dit du vill, du har en kropp som kan njuta av lukt, smak, se fantastiska saker med, en kropp som kan känna uppleva, vara ute på äventyr med, du har huset som ger dig trygghet, ett sovrum där du kan vila, ett kök där du kan laga god mat ja som sagt det finns så mycke att känna tacksamhet och uppskattning för. Tacksamhet och uppskattning ligger inte längre bara på ytan för mig jag är till och med tacksam för personerna som tillverkade min säng, gjorde det möjligt att handla mat i affären, den som uppfann bilen, bussen som tar mig till jobbet, hubbyn som finns där hela tiden och har alltid gjort, mina barn och allt dom lärt mig. Ja att känna tacksamhet och uppskattning är fan så mycke bättre än skam, skuld, ånger, och se det man redan har istället för att hela tiden längta efter något annat. Asså jag vet inte hur kuvad man egentligen har varit, jag vet inte om kuvad är rätt ord ens. Men sovande kanske bakom allt så mycke som står ivägen för att kunna se klart. Vi hatar den egna kroppen och gör inget annat än pratar skit om den. Idag älskar jag min kropp som den är. Jag vill inte byta bort den mot något i hela världen idag. Hade någon frågat för några år sedan så hade jag gjort det direkt för man passar inte in i varken människor eller samhällets lilla box för vad som ska vara normalt. Men idag när jag ser på min kropp så är den inte bara en kropp jag har gått igenom fem graviditeter och förlossningar utan bedövning, min kropp är stark, min kropp har så många funktioner, jag är rörlig och böjlig, min kropps alla fantastiska system och allt sköter sig själv. Jag behöver inte ens komma i håg att andas eller få hjärtat att slå kroppen sköter det själv. Ja kroppen har så mycke som vi tar för givet för man känner man inte passar in i något ideal! Eller passar in i olika relationer för man inte är som det behagar dom. Man är mer påverkad av andra än man tror även all jävla reklam som smyger in i det undermedvetna. Det sker fortfarande med mig fast jag är mer medveten om det idag än vad jag har varit. Hörde någonstans för faktiskt kanske bara en vecka sedan, å det va att man ska börja borsta håret i topparna och uppåt. Nästa gång jag duschade sen blev jag jätte arg på med g själv för jag glömde det. Nästa gång jag duschade kom jag i håg det. Men när jag står där och borstar kommer jag på mig själv, å frågar mig själv va fan jag håller på med. Jag har alltid borstat håret på samma sätt jag har alltid haft bra hår så sån jävla bullshit å började kamma håret som jag alltid gjort. Hörde en annan gång att man ska sälja håret i kallvatten samma skit gör som jag alltid gjort. Man ska alltid gå in och kolla is sig själv. Så jag blev onödigt arg på mig själv för vad någon annan sagt att man ska göra. Du har visdomen om din kropp å vad en gillar, behöver osv. Men man misstror sin kropp och visdomen den bär. Men nu så försöker jag lyssna på mig själv, förutom när något pyser in i det undermedvetna som sen försöker göra sig hört. Tacksamhet och uppskattning ska kännas inte bara sägas på ytan. Vi pratar i vibrationer så vad du säger spelar ingen roll om det inte känns. Så säger du att du är tacksam över din partner men känner dig missnöjd med alla negativa sidor och är missnöjd då är det det du säger. Du går med missnöje å mer missnöjd kommer du bli. Har gjort en film om detta lyssna gärna på den. Följ bara länken 👇

Klicka här för att komma dit 

Å börjar du inte känna tacksamhetkanske du får gå den hårda vägen oxå för att få din lärdom. Du kanske är mitt uppe i det nu oxå. För man hamnar i ett mod som säger ”jag drabbas av allt” istället för att vända på kakan och hamna i ett mod för ”jag är tacksam för allt jag har i mitt liv”. Det tar ett tag att få med känslan i tacksamhet. Så man får ge sig själv tid. Jag började med ty tacka för 3 saker varje kväll sen på morgonen oxå. Jag försökte hitta saker utöver familjen hemmet och detta vanliga för att verkligen få med känslan av tacksamhet och uppskattning. Tex vad gör min kropp för mig, vad gör min bil för mig, vad ger mitt jobb mig osv. Tillslut så börjar det vända! Nu är jag till och med tacksam för bladen och blommorna i träden ☀️🤍. Så börja praktisera tacksamhet!

//med kärlek Qamilla

I känslorna

Så länge sedan igen! Men jag har försökt så många gånger att blogga men har haft fel känslor, lätt att skriva något man kommer ångra då. Men nästa steg på min resa va att byta jobb till ett jobb där jag kan vara 100% på. Där jag är nu klarar jag inte ens 65%. Just för att få jämnvikt i lönen och det fogden drar. Månad ett har vi klarat så här långt! Det sved när lönerna kom. Har funderat så mycke på just den läkningen, läkningen till pengar. Man föds in i en destruktiv relation med bla pengar. Man får lära sig pengar växer inte på träd, ska jag skita ut dom pengarna, man blir visad man ska låna pengar och allt detta blir ens verklighet! Pengar har en negativ klang om man inte har någon positiv relation med dom! Tjänar någon pengar så säljer dom förmodligen knark, tjänar någon pengar och skryter om det så har man heller inget snällt att säga om det. Men så länge man har det tänket kommer man aldrig få in mer pengar man kommer alltid tänka brist! Så jag är trött på denna cirkusen jag hela tiden upplever med pengar! Så jag funderade på hur jag skulle ta mig ur detta. Insåg att en del saker kan man inte bara släppa taget om utan man måste faktiskt ta sig igenom dom. Man vill inte det man skyddar sig gärna och försöker fly istället. Så man lever i ett tillstånd kamp eller flykt hela tiden och det bygger på den inre stressen! Så insåg hur ska jag kunna ta mig igenom detta en gång för alla?! Jo jag måste ju så klart bli av med kronofogden å vilka steg måste jag ta för att komma dit. Ja första är ju iaf sluta fly, det går inte det kommer ikapp en hela tiden! Jag har mina mål där framme att fly tar mig inte närmare dom! Därför måste välja att gå resan fram dit och göra val som tar mig närmare. Så mötet på konsument startade en process i mig. Samtidigt fick jag ett Mail från chefen att vi skulle börja en halv timma tidigare och gå en halv timma längre. Alltså börja kvart i sex när man gör dag och sluta kvart över tio när man gör kvällen. Det där strider emot mina gränser jag satt för mig själv så jag sa hell NO! Sökte jobb å det gick fort på en vecka hade jag nytt jobb! Men iaf kollade upp lite men arbetsplatsen sa att det gällde inte oss men min undran då är varför kom mailet då till oss 🤔. Jag tackade ja till jobbet för tänker inte vara kvar när dom smyger in nya tider i schemat! Sen att jag behövde en 100% tjänst för att maxa lönen! Men sen när jag har tänkt efter så är nog det bara ursäkter jag fick för att kunna lämna. Ska jag vara helt ärlig så har jag ångrat mig sen dag 1 när jag valde att gå in i det där huset igen. Trodde jag hade det bra men det va bara bekvämt. Man står och stampar på samma ställe där å brukarna bara glider längre och längre bort! Man får mer uppgifter som gör så att brukarna liksom bleknar bort. Brukar fokus nä det vill jag inte kalla det. Allt man gör med brukarna blir stressigt för man ska hinna göra allt annat som måste göras annars åker man ner till chefen, personalen älskar att sätta dit varandra oxå liksom inget team. Finns inga vikarier och ingen undrar varför! Men iaf detta va min biljett ut jag hade önskat som dom sa att ovaccinerade ska flyttas på. Jag visste att det inte skulle bli så men jag önskade tro mig jag önskade! Å varje dag varje dag så får jag uppleva något som ger mig känslan av att jag är tacksam jag valde att lämna! Känslan av harmoni på arbeta platser har man direkt när man kliver innanför dörrarna! Ett första intryck är så viktigt! Å jag har känt att HÄR VILL JAG VARA på två ställen under mitt arbetsliv på stavregården och lextorps hemtjänst. Fattar inte själv jag valde bort stavregården! Å nu är jag glad och tacksam för jag valde rätt! Jag är så glad för att jag fått mitt nya jobb som ska bära mig framåt. Men det jag firar är att jag valde att lämna det som håller mig kvar i något jag inte vill vara i. Å det blev ett dramatiskt avslut. Jag hade lovat att vara samordnare under sommaren frågat mig varför flera gånger oxå egot vill ha status! Så va så rädd att möta deras negativitet efter jag berättat för tro mig jag vet jag känner dom. Blev sjuk i samma sväng så det fick landa hos dom innan jag facade det. Dom hade fått för sig jag sökte jobb men det va inget jag gjorde förrän det mailet kom samma vecka som jag va på konsument! Men jag behöver inte förklara mig å absolut inte för någon som ändå inte tänkt lyssna. Å jag tänker inte vara kvar i något som håller mig borta från dit jag vill komma för att behaga någon annan. Gör man det så väljer man bort sig själv. Å det stället drar fram mina sämsta sidor jag har stängt dörrar till drama och skitsnack men där är det väldigt svårt att hålla sig ifrån. Men fått så många lärdomar om sig själv, livet och andra så är tacksam! Å denna gången finns det INGET som kommer få mig att gå tillbaka igen! Jag har tröstat så mycke personal  där man stämplar in och ut. Fått stå kvar i timmar ibland, jag har gjort yoga med personal och brukare å det är det jag hade velat gjort mer av där på arbetstid. Jag va hälsovägledare men skulle väl bara låta fint på pappren att man iaf har en. Det fick mig oxå att tänka tar dom inte vara på min kunskap så behöver dom mig inte där alls. Bättre jag delar med mig den där dom vill ha mig! Hela mig! Så jag känner en sån befrielse i hela min själ och har nedräkning. När det gäller det andra jobbet så är allt så enkelt allt bara klaffar. Skrev papper på ledig dag provade kläder då hade jag ledig dag allt har bara stämt. Jag har oxå lagt qi gongen klasser på hyllan ett tag. Å jag kommer även lägga youtube på hyllan ett tag. Jag inser att jag har gjort allt baklänges. Jag skulle gjort mig av med fogden innan jag kastade mig ut och började den resan. Jag hoppade ut från ett höghus utan något att landa på och den smällen har gjort ont men ack så viktig läxa det varit att lära sig. När man ser och kan släppa uppåt, ser sin framtid, ser den friheten så har man kommit ur tillståndet att leva med kamp och flykt mood hela tiden. Jag är så trött 😪 så trött, från att gått som en fiolsträng ständigt på nålar från att faktiskt gå och lägga sig lycklig och vakna lycklig, man är så avslappnad så man somnar. När man inte längre bär på allt när man äntligen har släppt hela sitt jävla bagage så blir man så avslappnad. Känns som man ständigt rökat på 🤭🫣. Man verkligen bara sitter och ler går och ler. Pratar med fåglar ser färger så klart haha kanske skulle jämfört med att käkat fungus 😂. Liknar kanske mer det. Livet har blivit väldigt enkelt. 

Man måste våga bryta med det som gör så man sitter fast men man är så rädd för att lämna bekvämligjetzonen, så man ser inte ens lösningarna man vill inte se dom. För man vill inte kliva ur därför är man fast, man trampar gyttja med ångest, depressioner, sjukdom man känner att livet står stilla. Istället för att göra nya val kanske man tar alkohol, röker, shoppar, drama jagar bekräftelse och uppmärksamhet i det yttre och dom valen kommer inte heller ta en dit man vill vara. Jag ser så klart nu jag ser min väg! Jag förstår varför allt har blivit som det är just nu! Pga dåliga val man en gång gjort och dom kommer att komma ikapp en tillslut, och förhoppningsvis kommer man till insikt att ta sig igenom dom fortare än jag gjort. Jag blir snart 50 jag känner mig inte som det har aldrig varit piggare, böjbar, full av energi och taggad på livet som jag är nu! Har varit en fantastisk resa med många djupa dalar men nu önskar jag att jag hade njutit mer av den än vad jag gjort, känns som den snart är över inte över över för resan tar nog aldrig slut. Man utvecklas hela tiden och ens drömmar förändras. Men lärdomen jag fått så vet jag hur jag ska göra när livet ger mig citroner 🍋. 

 En dag jag tog med hubbyn på bussen till spikön. Vovve och hubby lika rädda på bussen 😂🤦🏼‍♀️🙈

 

 

 

 

 

 

 

 

 Vaknade en dag med så jävla ont i nacken! Kunde inte röra den åt något håll. På natten så fick jag dra mig i håret för att få med huvudet runt. Jag har fött 5 barn utan bedövning å det är många timmars förlossnings arbete på alla fem. Det där med att det ska gå lättare ju mer barn man fått är inte alltid sant två tre dygn har jag legat alla gånger. Men iaf jag hade hellre velat göra det igen än ha den smärtan i nacken fy fan! Kunde inte vara på jobbet gick dit hade en tung dusch å sen fick jag gå hem. Huvudet va så tungt att bära! Så nu är jag extra tacksam för min kropps rörlighet inget man inte ska ta för givet heller!

 

 En brukare kommer in med dessa tofflor å jag blir kär måste bara ha såna 😂😍

 

Min minste med flickvän har varit på spa jag frågade honom om han kollat toarullen för jag älskar det 🥰. Har glömt fråga honom vad han tänkte när jag sa det, jag fick en bild men inget mer så hans tanke va säkert lika crazy som vanligt 😂 

 Hubbyn blev firad något sent på sitt jobb med tal och allt 🥰

Barnen hade gjort ett fantastiskt fint häfte. Tänk vad mycke kärlek barn har att ge ❤️ 

 Livet är fucking magiskt! Släpp allt och börja njuta av det!

 Yoga och vovve är med såklart ❤️. Han bäddar ner sig där han får plats 🥰

 Ledig helg 👏🥂

 Fick present av som och flickvän som tog en sväng även till Ullared. Tacksam 🙏

Vi blev även bjudna på mat! 🍕 

//med kärlek Qamilla

Nya skor på en ny väg

Ja i helgen så har vi tagit två steg mot friheten ur bojorna till kronofogden. Första är att vi stängde igen dotterns del av huset. Sen hon flyttade har vi haft det som förråd, men typ bara samlat skit där inne. Så va väldigt skönt att få rensat. Sänkte hyreskostnaden med att stänga där 🙏. Min känsla i det inre med att faktiskt se så hör klart är frigörande i sig och jag önskade väl att vi skulle tagit dessa besluten för längesedan. Men man sitter så fast i komfortzonen och sina rädslor. Man vill inte förlora något men det är inte att förlora något. Det är att man behöver lämna det som inte längre ger en något för att nytt ska komma in. Å där framme när vi är klara så kommer vi kunna bo vart vi vill å gissa om jag ser fram emot det ☀️. Så mycke som jag ser fram emot där framme nu. Har aldrig sett det förut men nu ser jag det klart och tydligt. Å jag vill dit! En del av besluten nu är absolut inga lätta beslut men jag vet vart dom kommer leda så därför tänker jag inte kramp hålla fast i det gamla. Det måste bort ut ur mitt liv. Så första stegen har tagits på våran nya väg. Så fantastiskt.  

Å på en ny väg kan man inte gå med gamla skor. Man kan inte gå en ny väg med samma gamla vanor mönster och beteenden. Man måste bryta och göra nya val. Jag har rensat så mycke i mitt inre oxå. Släppt på all skit och saker man trodde va sanna, det är mycke man har fått lyssna på som inte varit sant. Jag har skalat av så mycke! Å bara detta året har hänt så otroligt mycke. Månaderna som gått på 2022 är inte många men så fucking intensiva. Jag är alldeles utmattad av denna mentala berg och dalbanan. Jag har alltid varit tacksam för mina ben och fötter för dom är med om så mycke och gått många mil genom åren. Men våran själ då hur långt har inte den gått och hur mycke har inte den fått vara med om. Så många dalar men oxå lika många toppar. Ibland så trasig så det känns som man inte längre håller ihop. Ibland så hel så man svävar på rosa moln. Alla sår som man sen själv kastat salt i med sin självmobbning och matt varken trott på sig själv eller lyft sig själv. Alla människor som man tillåtit ha makten över det egna livet, blivit tagen för given, hugg i ryggen. Även av nära relationer. Svek ja själen har fått varit med om mycke å i många år så hjälper vi den inte direkt. Vi gör val som fortfarande är skadande för våran själ men oxå kroppen. Vi litar inte på oss själva, man kan inte ens lita på sig själv och att man gör det som är bäst. Man väljer det som är sänts för en själv. Man har fått för sig att alla andra ska gå före en själv. Man är körd att självmobba redan sen barn å skolan hjälper inte till heller med att man ska behandla sig själv bättre. Ja dom jag programm för allt möjligt men inte för att höja den egna självkänslan. För hur ska dom kunna lära ut om dom själva jobbar med en låg självkänsla och självmobbning. Precis som hur ska våra föräldrar lära oss det om dom heller inte varit nöjda med sig själva under deras livstid eller själva har skadebeteende för mig nu är skadebetende allt som skadar dig själv beroenden, självmobbning, ständigt banta och aldrig vara nöjd med sig själv, ja hela den här destruktiva relationen till en själv. Man ser inte heller hur det skadar självet. Är det alkohol så har man roligt för stunden men man bryr sig inte om hur mycke det skadar. Men beroenden kan oxå vara draman, självmobbning, såja bekräftelse och uppmärksamhet. Olika känslor fast men tror och ser inte att det kanske är ett beroende. Å man ser inte hur detta destruktiva bryter ner ens själ. Även destruktiva relationer kan man vara beroende av att man söker upp relationer där man blir behandlad som skit. Å gissa vad det gör mot dig själv. Man sätter liksom inga gränser för sig själv utan man lever i allt detta. Utan att faktiskt se vad man gör. Stundvis ropar din själ på dig å du känner dig trött på att leva som du gör med vakna nätter, inre stress, ångest, draman, känslan av att alltid behöva prestera och vara andra tillags. Man tänker jag ska göra en förändring så väljer man en ny väg men det händer inget för man går den nya vägen med gamla skor, gamla glasögon och gör samma val har samma vanor, samma beteenden samma mönster. Man behöver helt enkelt kasta sitt gamla jag och sitt gamla tänk. Rasera sitt gamla jag totalt. Detta är inte gjort över en natt tyvärr. Man har så mycke man tror är sant som man ska lära sig nytt om, sluta självmobba och prata illa om sig själv, säga nej, sätta sina gränser, ta hand om sig själv, är helt nya saker att ta in som man måste lära sig på nytt. Att ställa sig frågan vad vill jag med mitt liv å sen svara utan att vara påverkad av andra eller sina rädslor för det där begränsar oss. Men oxå att man tror på sig själv å kan lita på sig själv att man kommer ta sig dit man vill. Man kommer få lämna så mycke bakom sig som oxå kan vara ett hinder om man lever i rädsla att förlora något/någon. Men varför klamra sig fast i något som skadar en själv? Ja att få nya ögon att se med på resan är oxå bra men inte ögonen som ser i det yttre utan ögon som ser in i det inre. Dom har man skyddslappar på för man vill inte in å rota i sig själv. Men man behöver öppna dom för att få den riktiga synen för att få klarheten. Mina mål som jag har är att kina äta vad jag vill vart jag vill med vem jag vill hur många gånger jag vill utan att tänka brist på pengar, friheten att göra vad jag vill med vem jag vill vart jag vill hur många gånger jag vill, friheten att kunna bo var jag vill, friheten att kunna välja det som är bäst för mig. Då kan jag inte hålla mig kvar i saker som håller mig fast i det gamla, eller personer som håller mig kvar i det gamla eller platser som håller mig kvar i det gamla eller ha gamla vanor mönster och beteenden som håller mig kvar i det gamla. Jag var rädd för att uppleva alla dessa känslor igen men nu är jag glad och tacksam att vi valde detta. Å att jag ser det för jag kan inte komma dit jag vill så länge jag motarbetar kronofogden jag måste arbeta med dom för att komma från dom. Å nu så här när jag landar så är det mycke lättare väg att gå. För att ständigt behöva ha dom som ett hinder ifrån mina mål, som jag själv gör som hinder med att välja att klamra mig fast eller välja gamla beslut är en tung väg att gå som jag har klamrar mig fast i alldeles för länge. Man gör det mot sig själv. Så insikter kan göra jävligt ont men ger frid när man ser vad det kommer göra för en själv där framme. 

Är tacksam för mina ben och fötter oxå hela min kropp faktiskt. När man tänker på hur kroppen fungerar, asså alla celler alla kroppens system, vad alla organ gör, ditt hjärta, dina lungor ja hela du har du funderat på vad ditt hjärta faktiskt gör för dig eller vad som händer i din kropp vid varje andetag, eller hur mycke du faktiskt kan uppleva med din kropp, vilka äventyr du kan uppleva med din kropp? Du är ett levande mirakel och din kropp har du fått som en bil för att kunna uppleva. Du har inte fått din kropp för att skada dig själv och välja allt detta destruktiva med. Spelar ingen roll hur den ser ut du har fatt lära dig om annorlunda och att det är fel å att man ska döma annorlunda man ska hata sig själv om man är annorlunda, man ska längta efter att bli något som man innerst inne inte ens vill vara eller bli. Så sluta lyssna på det där och njut av att faktiskt ha en kropp som ska leva detta livet med dig och uppleva så mycke fantastiska saker med så få slut på alla självskadebeteenden hoppa i nya skor och gnugga dina inre ögon för att få dom att vakna och se vilken fantastisk varelse du är!

Idag är det sommartid. Å att få ta en promenad med solen alla djur och fantastiska blommor. Som sagt så tacksam över hela min kropp som kan se höra känna uppleva allt detta 🙏

 Igår tog vi lunch ute 🙏☀️

 Livet 🙏

Dom va fyra å jag fick komma så nära inte ens vovve skrämde dom 😍 

 

 Å en trött tilltufsad nyvaken tussilago tittade fram ☀️

Å det knoppas i många träd nu. Moder jord föds på nytt med nya blad precis som du ska ta på dig dina nya skor å väcka dina inre ögon, å födas på nytt. Gå mot dina mål och ”kör” över det som stoppar dig på vägen. Tappa inte fokus på det som sker med andra runt omkring dig det är distraktioner som vill få dig på fall.

Ja å det andra steget jag tog kommer när jag vet hur resultatet blev av det och varför jag tog det steget.

Tack livet för en ny fantastisk dag 🙏

//med kärlek Qamilla

Till livet

Ja livet idag tog det lång tid innan jag kunde tacka för en ny fantastisk dag. När jag gjorde det så va jag tacksam för en ny dag, samtidigt som jag är splittrad i en otroligt dålig dag. Idag hade vi möte med konsument. Har inte känt att jag mått dåligt över det som sker just nu. Men igår så insåg jag att jag kommer få uppleva samma sak som sist. Jag kommer förlora allt en gång till. Men det som känns tryggt denna gången är att vi iaf har tak över huvudet. Nästa månad kommer dom dra 10 tusen från hubby och 9 tusen från mig. Vi kommer ha 14 tusen kvar med en hyra på 9 tusen. Vi handlar mat för ca 2 i veckan. Ja det där spelar egentligen ingen roll för man behöver inte vara matematiker för att se att det där inte kommer varken gå runt eller hålla i längden. Så insåg igår att jag skulle få möta samma smärta igen. Sa till hubbyn innan vi somnade igår att jag orkar inte detta en gång till. Jag vill varken uppleva eller känna detta en gång till. Vaknade i morses som en fiolsträng. Spänd som fasiken å det ledde såklart till huvudvärk. Jag mediterade, jag skakade, jag gungade, kastade bort telefonen och satte mig i solen, inget hjälpte. Bett uppåt om att få svar men kände att jag förmodligen blockerade dom svaren. Gått och sjungit idag på en låt oxå the river so deep. Gick in och hämtade telefonen tänkte jag skulle lyssna på den texten. Ju mer jag lyssnade ju mer insikter kom. Ju mer insikter som kom desto mer kunde jag slappna av. Jag visste precis vad vi behöver göra tillslut gjorde låten mig så glad och lättad. Men samtidigt så ledsen. Jag gick med stormsteg in i den smärtan som jag inte ville möta. Gick in i det uppvaknandet som jag inte ville möta. Jag vet precis vad vi måste göra nu. Kommer bli en tuff resa men måste möta den måste rida ut den för att komma dit jag vill. Jag vet vart jag vill men så länge jag krampar i det som är nu så kommer jag inte dit jag vill. Jag har förskjutit lidandet åt helvete för länge. Skulle fixat detta redan när vi flyttade hit. Men nu ska skyddslapparna bort och jag ska surf mig i mål på denna stormen en sista gång. Denna gången ska jag verkligen i mål. Sen när jag vant mig vid tanken att faktiskt göra detta så blev jag avslappnad som en soffpotatis. Hubbyn är med mig på min resa men jag är längre än honom i det inre. Så tänkte hur ska jag säga detta till honom. För han är inte där än. Men jag tänkte det är lika bra att berätta sen får det ta den tiden det tar för honom. Han kom hem å jag berättade min plan. Han förstod men och är med på det men inte riktigt hans inre. Det får t den tiden det tar. Men han förstår att för att komma till ett liv vi förtjänar och är värdiga måste detta ska nu. Jag känner mig så lättad själv å jag vet att han kommer komma dit oxå. För ny har vi accepterat det det är nu vi kan vänd det. Det är nu det blir bättre. Jag vet oxå att när man tror man nått botten och det inte kan bli värre som blir det just det. Det finns en botten av botten! Så nu kan det bara bli bättre! Kommer inte berätta min plan än men det kommer stegvis. Men du vet ju redan för du har redan satt bollen i rullning å jag ser det nu. Så jag är tacksam till livet trots det kommer vara tungt stundvis men jag vet vart jag ska å det är där mitt driv kommer ligga. Så det gick bra hos konsument vad jag vet men vad som hände där spelar ingen roll egentligen utan den klarheten som skedde innan. Det som skedde i det inre är det som spelar någon roll. För hade inte det skett hade man fortsatt skjuta lidandet framför sig med att inte acceptera och tycka synd om sig själv. 

Jag är så glad och tacksam att ha honom där fast han ligger lite efter så gör vi det tillsammans. Å vi har gått igenom så mycke tillsammans. Men oxå på olika nivåer för oss själva men alltid så har vi möts där framme igen. Förr glömde vi av varandra å gick in i varsin bubbla men det gör vi inte längre vi går in i samma bubbla och tar oss igenom det tillsammans för fast man inte är på samma nivå så behöver man varandra ändå. Så bättre ha varandras stöd än ensam ta sig igenom något. Vi har glidit isär så många gånger när vi stängt in oss i varsin bubbla. Det har oxå varit en lärdom. Men jag tackar dig livet att du gav mig honom. Jag älskar sättet han älskar mig på. Att få vara sig själv i sina bästa stunder men oxå i sina sämsta å att fortfarande vara lika älskad. Å när jag inte ser klart och bryter ihop så rycker han upp mig igen jag får lite skäll men behöver den sparken i röven för att komma in i min power igen. Ja livet du visste vad jag behövde när du gav mig honom. Jag trodde det inte skulle vara lätt att leva med mig. Men han har visat mig motsatsen. Det är människorna runt mig som inte accepterat mig för den jag va. Dom ville jag skulle förändras för att passa in i deras liv.  

Tack livet för allt vackert som faktiskt är gratis att uppleva. Känns som jag kommer födas på nytt nu precis som Gaia gör nu. Så fantastiskt att uppleva.  

Så vacker 😍 

 Klarblå himmel är oxå helt fantastiskt att uppleva. Jag värdesätter helt annat nu 🙏

 You are the light ☀️

🤍🖤 

 🖤🤍

Asså blommor 🌷 

//med kärlek Qamilla 

Bitter men lycklig

Ja livet sparkar undan fötterna på oss gång på gång nu. Försöker som sagt va att inte hoppa ner i avgrunden av bitterhet igen. Nu fick hubbyn beslut om att dom ska dra 10 tusen i månaden på honom oxå. Så många negativa tankar som har kommit upp! Jag är så arg på mig själv och valen jag gjort, vi gjort. Men fogden tog vårat hus sålde det och vi fick vinstskatten på 70 tusen som har gåt till fogden nu. Försöker läka och ha fokus på dit jag ska och alla fantastiska saker jag har i mitt liv. Nu ska dom dra 20 tusen i månaden jag har lite panik för det. Fått säga upp allt typ. Har svårt att inte tänka brist och få panik på mat och kläder. Jag vill verkligen inte hoppa tillbaka 10 år så vi levde då. Har lite panik och ångest för det oxå. Ska till konsument på tisdag försöker hålla oss på mattan tills dess men det är svårt att stå emot. Ville bara dra täcket över huvudet denna helgen men har jobbhelg. Och dom tror på allvar att jag kommer jobba från 5:45 eller till 22:45 på kvällen. Nytt schema igen som ska vara bra för brukare och anställda asså på riktigt det förra hälsa schemat funkar ju så bra. Alla anställda är pigga glada och nöjda 😮‍💨. Så sökt andra jobb för det där gör jag INTE. Är i shock att dom ens tror att det det kommer funka å att facket är med på det å dom ska vara för dom anställda. Lämnade den skiten när det första hälsa schemat kom. Betala så mycke till dom å inte ens bli stöttade hell no! Köper inte den cirkusen heller längre. Ser jag en enda så tid börjar eller slutar så säger jag upp mig igen 😂. Börjar bli bra på det nu 😂. Jag har gränser för min hälsa! Man har alltid trott att man ska ge och ge på jobbet tills man smäller i väggen igen å igen. Man ska prestera och vara alla tillags man ska vara lojal. Men får man den lojaliteten tillbaka? Nä tycker jag inte till 100%. Och man är utbytbar på 2 sekunder efter du till och med har dött. Så varför jobba tills du är i väggen på heltid. Din familj kan inte byta ut dig lika fort. Så jag slutade överprestera och vara alla tillags. Jag är där för brukarna, brukarna ska må bra och vara i fokus. Mår jag inte bra mår dom inte bra för jag kan inte prestera på topp, då blir min hälsa skit sen drabbar det min familj. Nej tack det där tillhör mitt gamla jag oxå som jag vägrar. Jag har mina gränser nu som gynnar mig inte pleasar andra!

Men jag är så tacksam till livet och Glad ändå. Man väljer hur man vill agera på sina utmaningar som dyker upp. Å inget där ute ska ha så mycke makt över mitt liv längre. 

//med kärlek Qamilla

R^^vhål

För att få en förändring i sitt egna liv så behöver man gå in i sig själv. Det går inte hitta på massa ursäkter och bete sig som ett rövhål mot andra, sen skylla på det man varit med om i livet. En mamma som själv har hatat den hon är hur ska hon kunna lära ut det, varför älta dom där mobbarna man hade efter sig för 30 år sedan eller 5 år. Spelar ingen roll hur lång tid. Låt dom inte ha den makten över ditt liv längre, det skadar bara dig själv och kommer hålla dig själv borta från så fantastiska saker, medans du sitter där och låter bitterheten äta upp dig inifrån. Förlåt dom å gå vidare. Ja nu tänker du hur fanken man förlåta något sånt? Jo när man förlåter då betyder det att man släpper sig själv fri från alla dom som en gång gjort dig något. Så länge du håller kvar i dom så kommer dom skada dig för du tillåter det år efter år efter år. Så mobbarna mobbar dig fortfarande så länge du trycker den händelsen på repeat i ditt mindset. Å bara du kan stoppa dessa mobbarna att ha den makten över dig. Släpp dig själv fri. Inte bara mobbarna utan föräldrar, skola, otrogna partners ja alla händelser du upplever i ditt sinne där du ältar om å om igen. Se till så det blir läkt så du kan nå känslan av lycka och harmoni. För det är en känsla så länge du håller kvar och ältar allt så kommer du inte nå känslan. Sen att jaga den i det yttre kommer inte heller och gå för den finns inte i några andra människor eller i prylar. Lyckan finns inom dig och du bestämmer när du vill ha fram den ur alla murar du byggt upp framför den! Då tänker du så här nu men hur kan jag bli lycklig jag som har varit med om det å bla bla bla eller jag som är mitt i det här. Som sagt detta ältande måste få ett slut. Du själv styr över dina tankar lika väl som du har bestämt dig för att älta, självmobba, pleasa, förminska dig så kan du bestämma dig för motsatsen. Ta bättre hand om dig själv, sluta älta pleasa självmobba förminska dig osv. Du har makten över ditt liv om inte så se till att ta tillbaka den. Å vad betyder då det? Jo att du bestämmer dig för att få ett slut på all skit och agerar utefter det. 

Man kan gnälla på kollegor, vänner , partner, ja alla man har runt sig. Saken är att det egentligen inte har att göra med andra alls. Utan det är kriget du har i ditt inre som visar sig i det yttre. Har du ett negativt mindset till ditt jobb, kollegor, chef så kommer det inte bli bättre på ett nytt jobb för ditt negativa mindset följer med dig till ett nytt jobb. Man behöver bli nöjd där man är. Hur gör man det då? Jo vänd alla negativa affirmationer om arbetsplatsen till positiva. Börja tyck om dig själv i ditt yrke, ta inte med dig gammal skit in i ett arbetspass och använd inte heller gammal skit för att behandla kollegor som skit heller. Lever man det förflutna så gör man det 24-7. Sen använder det som ursäkt. Men stanna upp innan du går in på ditt jobb och skala av dig det som skett gör ett medvetet val. Vad vill du dela med sig av till dina kollegor? Din negativa attityd eller glädje och kärlek. För där och då är du inte med mobbarna, taskig uppväxt, utnyttjande, otroheten eller vad det nu kan vara. Kanske till och med en dålig morgon för att du hade det behöver du inte kasta den på dina kollegor. Hur gör man det då ja man jobbar med sitt eget mindset. Sen kommer man möta bittra människor där ute men att man inte heller tillåter sig bli påverkad då utan vet att det ligger i personen själv. Men man ska heller inte ta någon skit man ska stå stark upp för sig själv. Men behöver inte bli elak. Men att man gör ett aktivt val. 

Det är något nytt och lära å det tar tid att förändra vanor mönster och beteenden. Man gör som man alltid gjort. 

Å våran skit vi är i är utmaningar med nya möjligheter. Men man fastnar i att jag drabbas av allt. Min skit lämnar jag hemma när jag går hemifrån å möter jobbet där och då. Å jag älskar mitt jobb å jag vet jag gör att bra jobb. Sen finns det tunga dagar även på jobbet. Det händer saker även där man att man tacklar dom där och då. För det är samma sak från det hållet. Släpa inte med dig skit från jobbet till din familj. Skaka av dig det innan du går in. Ibland behöver man kanske prata om det gör det och släpp det sedan.  

 Igår va vi och simmade igen. Denna gången simmade jag 40 längde 1km så jäkla stolt över mig själv. Men ska försöka stanna på 30 längder. Men jag älskar pressa mig själv men ibland kan det va en nackdel. Jag hinner inte bli van med något innan jag överdriver och pressar mer. Så känner jag mig själv så blir det 50 längder nästa gång. Men vill inte det vill stanna p 30 tills det känns ok. För nu simmar jag 10 vilar lite kör 10 til osv. Jag vill simma 30 längder i ett svep. Jag älskar oxå att träna hela kroppen samtidigt. Så gött!

🖤 

🤍

//med kärlek Qamilla 

Äldre inlägg