Om

Välkommen hit! 

Bloggar och pratar om sånt som man gärna behåller innanför sina egna väggar. Om min egen livsförändring och allt jag fått offra, alla läxor jag fått lära, all visdom jag fått. Att släppa taget om skam skuld ånger pleasande ältande förminskande har varit den bästa visdom jag fått!

//med kärlek Qamilla





Senaste inlägg

Min youtube kanal

Prenumerera


Visar inlägg taggade med medvetenhet

Tillbaka till bloggens startsida

Dina rädslor?

Mina rädslor har stoppat mig i många år från att njuta av livet, stoppat mig från att ta för mig av det som lever har att erbjuda. Min värld har varit väldigt liten för man har inte vågat gå ut ur komfortzonen. Komfortzonen har murar runt sig av dina rädslor. Rädslorna finns där för att hålla dig kvar i komfortzonen. Man måste ta sig över dom för att faktiskt bryta sig loss och komma över dom. Jag värde på många rädslor som jag inte ens visste va rädslor jag visste inte heller att dom begränsade mig till den graden att jag faktiskt inte ens nästan vågade gå utanför området där jag bott.

Vad har du för rädslor som stoppar dig?

Kanske?

-rädsla för att inte räcka till

-rädsla för att vara värdelös

-rädsla för att såra andra

-rädsla för att bli lämnad ensam

-rädsla för att såra andra

-rädsla för att tappa kontrollen

-rädsla för att inte vara tillräckligt älskvärd

-rädsla för att vara en misslyckad person

-rädsla för att göra bort dig

-rädsla för att verka som en nolla

-rädsla för kroppskontakt

-rädsla för att lyckas

-rädsla för att ta ansvar

-rädsla för att rädsla för att vara ensam

-rädsla för att lyckas

-rädsla för utanförskap

-rädsla för att det okända

-rädsla för döden

-rädsla för att leva

-rädsla för att träffa nya människor 

-rädsla för att flyga

-rädsla för djur av olika slag

-rädsla för att prata inför publik

-rädsla för smärta

-rädsla för våld och sjukdom

-rädsla för att inte vara accepterad 

-rädsla för att hamna i konflikt med någon

-rädsla för att inte passa in i gruppen 

-rädsla för att bilda familj

-rädsla för att vara överviktig

-rädsla för att tappa hår

-rädsla för att vara som andra

-rädsla för det okända och mystiska

-rädsla för mörker och ondska

-rädsla för att vara sig själv

-rädsla för att göra det som man brinner för

-rädsla för att ha på sig kläderna man vill

-rädsla för att byta jobb

-rädsla för att utvecklas

-rädsla för att man ska drabbas av något

-rädsla för att stå upp för sig själv

-rädsla för att säga nej

Ja iaf 90% av dom rädslorna har stoppat mig från att leva livet jag vill leva. Den största rädslan är att se sitt eget ljus, sin egen sanning, sin egen storhet. Man inbillar sig att man är här för att vara misslyckad i sin komfortzon.

Dessa rädslor yttrar sig med olika mönster och beteenden som tex

-man är alla tillags

-man ber om ursäkt hela tiden

-man isolerar sig

-man äter för mycke eller för lite

-man skyller allt på alla andra

-man vill ha allt perfekt

-man shoppar för pengar maningen har

-man tycker synd om sig själv

-man har en negativ attityd till livet

-man gnäller på allt och alla

-man manipulerar människor

-man ljuger och låtsas

-man känner ångest och utanförskap 

-man känner ofta frustration och vrede

-man gräver ner sig i skam skuld och ånger

-man känner sig förnedrad

-man upplever en tomhet 

-man upplever ofta en känsla av att livet inte har någon mening

-man upplever en känsla av falskhet

-man försöker kontrollera andra

-man känner sig isolerad

-man har en känsla av övergivenhet 

-man flyr in i alkohol och drogberoende

-man flyr in i ätstörningar 

-man är avundsjuk och svartsjuk

-man ägnar sig åt sexuellt missbruk

-man tror man äger dom man har en relation med

-man är beroende av att umgås med andra människor

-man arbetar för mycke

-man är hämndlysten

-man känner man måste alltid ha rätt

-man är medberoende i relationer

-man förnekar det som är fel i det egna livet

-man självmobbar

Ja olika många procent av dessa va mina vanor mönster och beteenden. Å jag vägrade se det. Jag vägrade tro på att det va jag som behövde förändras. Jag tyckte alla andra behövde förändras. 

Men jag gick in i mig själv och granskade vad kan jag göra för att bryta allt detta. Kärlek acceptans medvetenhet och tacksamhet blev stora delar av mitt liv. Som oxå har förändrat otroligt mycke med mig själv. För att leva med dom vanor mönster och beteenden skadar sig själv på en väldigt djup nivå. Och man förnekar och ser dessa sidor av sig själv.

Och jag visste inte ens om att en del av vanorna bottnade i olika rädslor. 

Så mitt råd är vad har du för röd tråd i dina rädslor och vad skapar dom för beteenden hos dig? Jobba sedan med rädslorna och inse att förändringen faktiskt startar med dig och ingen annan!

//med kärlek Qamilla 

 

Idag gav jag upp å en stor del av mig dog!

Idag vaknade jag å livet kändes fantastiskt mer sol jag tog min powerwalk la ut en film om tre renande andetag. Njöt av allt fantastiskt som va runt mig i skogen! 

Verkligen en skön morgonpromenad å bara jag där 🙏 

Å hösten är runt hörnet 🍁🍂 

Va så fina spindelnät 🕸  

 

Å jag va verkligen på topp!

För ett tag sedan hade Hubbyn möte på Lundqvist vi ville söka en lägenhet. Vi berättade om vårat läge å hon sa det är inga problem kommer lösa detta åt er. Så glada en ny gnista tändes. Mentalt från den dagen har vi redan flyttat. Vi har möblerat alla rum känt vilken frid det kommer ge att få flytta att äntligen få vårat eget. Kände att nu kommer belöningen för allt man gjort. Kände vi va så värda detta så värda detta och en nystart!

Sen ringer Hubbyn å hela min dröm mitt liv mattan rycks undan igen! Å detta fallet går inte ens beskriva, det går inte ens jämför med något annat fall! Denna smärtan! Tro mig idag hade jag önskat att jag hade en lit sprit här för detta hade jag velat bedöva rejält. Hubbyn brukar peppa men hans ord bara studsade tillbaka på muren jag byggt upp å så fort gick det! Trodde jag va värd att få starta om. Trodde jag skulle slippa frysa i vinter, jag trodde barnen skulle slippa frysa i vinter. Jag trodde jag skulle slippa råttorna som gnager i väggarna hela vintern, trodde jag skulle få ha soporna i sopskåpet, trodde jag skulle få två toaletter och ett badkar. Jag trodde verkligen vi skulle få en nystart. Jag trodde jag skulle få sitta ifred på min balkong utan att behöva jaga folk som inte fattar det är privat här. Jag trodde verkligen på detta. Det hade skett redan mentalt. Vi har manifesterat detta så hårt. Jag kände en sån glädje för oss för barnen att äntligen. 

VAD FAN HÅNDE!

Jag och Hubbyn hamnade i chock jag kan inte sluta gråta jag trodde verkligen vi var värda detta. Denna besvikelse. Nej inte en fuckin vinter till i denna jävla barack! Tro mig idag är dagen jag ger upp! Jag orkar inte mer. Å en stor del av mig själv dog idag! Allt jag trott på allt jag pratat om ja ärligt vad fan hände! Mitt hjärta blöder av att jag måste tillbringa en vinter till här! Jag är jätte tacksam att detta fanns när vi behövde det! Men vi efter allt så är vi värda så fuckin mycke mer! 

Grejen är oxå att jag brukar känna på mig om det ska ske något dåligt å det brukar regna när jag rensar ur mitt inre. Men inte idag! Det kom verkligen som en blixt från klar blå himmel!

SÅ what the fuck happened? 

Idag ville jag bara flytta upp i himlen! Jag ville bara få komma hem. Där uppe hade dom haft fest för mig å all smärta hade varit borta! Gick och la mig vaknade och fortsätter gråta det va precis som jag gråtit även när jag sov. Duschade men fällde lita många tårar som duschens strålar! 

Jag lägger ner allt tagit bort fb sidan igen blir ingen qi gong i höst. Måste in i min egen läkning! 

Over and out!

Kontrollbehov

Kontrollbehov har jag lidit av ett stort. Man lider man skadar sig själv men det insåg inte jag förrän det va dags att bråka min resa och släppa taget. Man vill ha kontroll på varenda minut i sitt liv, på varenda människa i sitt liv och framförallt sina barn. Man var vad som är bäst för dom, man styr dom dit man själv vill. Tillslut har dom valt ett gymnasie som inte ens ville gå på, eller sitter med ett familje företag för dom kände sig tvingade, kanske skaffade barn för att man kände sig tvingad att ge barnbarn osv. Jag brukar jämföra kontrollbehov med att valla får. Tänkt dig 400 får som du ska in i en fin grupp. Men alla får har 400 olika viljor vill åt olika håll. Tar olika beslut på resan. Du kämpar och kämpar med att få in alla. Du kanske får in 100 men 300 springer fortfarande runt. Sen får dom 100 ny energi och springer igen. Alla 400 är lyckliga och glada på sin resa. Men du själv börjar bli trött, utmattad, olycklig för dom inte vill leva som du vill. Dom vill inte förändras för att passa in i ditt liv. Dom vill gå sin väg. Å dom har all rätt till det. Precis som du skulle gått locko av att någon sa till dig hela tiden vad du får göra och inte. Man ska inte lyda under någon kontrollbehov. Å man kommer må bättre av att släppa sitt kontrollbehov. Man berättar gärna för andra vad som är fel på dom, vilka fel beslut dom tar osv. Det berättar man gärna för andra. För dom inte lever som du vill. Men du och jag kan inte säga till någon annan att den gör ett dåligt val eller är misslyckat. För den kanske det är ett bra val som leder till en viktig lärdom som behövs för att kunna förändra livet. Medans man håller koll på vad andra gör blir man nästa manisk med jagandet så man ser inte vad man håller på med själv i livet. Man vill inte se sina egna problem så därför lägger man så mycke energi på andra och vad dom gör och berättar för dom vad dom gör som är fel. Man måste sopa lite runt sin egen dörr innan man hackar på andra å kallar dom misslyckade. Så kontrollbehov har egentligen inte med någon annan att göra än sig själv. Så när man börjar jobba inåt så släpper man taget! När man börjar behandla sig själv bra så har man inget behov av att hålla koll på vad andra gör. Detta rensar i mig oxå när mina barn blir drabbade av något. Jag backar för vill inte hoppa ner i det kaninhålet. Att gången i ett sånt krig vinner man inte för man är proffs på att manipulera. Så försöker prata med barnen om att inte stå och ta skit. Eller inte gå in i något. Men i en drama värld 3d är det inte lätt att stå emot jag vet det oxå man vill försvara sig. Man vill ha rätt. Frustrationen när man ser den andra gör fel oxå men bara en blir nedtryckt. Skala av och lök ifrån kontrollbehovet det skadar dig själv mer än någon annan. Å gör man själv val som är bättre än det man predikar om? Oftast så är man nere i skiten själv men man har skyddslappar på! 

Tillslut kommer det göra ont i en själv när alla 400 springer åt olika håll och är glada trots valen dom gjort. Det är då man ser att man förlorat många år av att bry sig om vad andra gör, till ingen nytta alls! 

En fantastisk dag idag oxå. Jag har svårt att få in mentalt att jag inte ska till jobbet 😂. Snacka om att vara vanemänniska å det vill jag inte vara. Ska man gå å känna hela semestern att man ska till jobbet 🫣. Nä får försöka lägga bort dom känslorna. Idag ringde chefen å jag tänkte där rök min semester 😂. Visste inte om jag skulle svara eller inte 🙈. Men det va inget konstigt hon bara frågade om jag ville vara anhörig ombud å det lät som ett härligt äventyr 🥰. 

Ny film på youtube 

Att tro på sig själv 

//med kärlek Qamilla 

Can you feel the love tonight

Idag vaknade jag upp å sjöng på can you feel the love tonigh! Va tungen att lyssna på hela låten för att förstå budskapet. Va en mening där i som fick mig att stanna upp och tänka. Typ we have come this far. Ja å resan vi gått har tagit oss så här långt. Man får plocka fram lejonet i sig å kriga sig ut ur sitt förflutna och sina dåliga val som man en gång gjort. Man lever sitt förflutna på repeat så länge man skjuter sitt lidande framför sig med massa löjliga ursäkter. Eller ältar det som varit om å om igen. Jag/ vi har levt länge med valen man gjort för 20 år sedan. Så i typ 20 år har vi skjutit lidandet framför oss med ursäkter. Man tror så mycke man inbillar sig så mycke att detta kommer inte gå, taskig barndom, mobbad i skolan, ja ursäkterna är många å man sitter och ser på sig själv som svag och ett offer. Spelar ingen roll vad man har för trauman i livet eller vilka kriser man varit med om i livet. Man har alltid ett val ett offer eller hitta lejonet i sig själv. Jag hade önskat jag hade hittat mitt lejon mycke tidigare. Men men nu är jag där jag är och min framtid har skiftat från mörk till ljus. Å valen vi gjorde innan sommaren. Jag skulle jobba och han skulle gå hemma, bort med bilen, jag skulle jobba 100%, stängde ett rum för billigare hyra. Detta va val vi gjorde för att kunna ta oss ur valen vi levde på repeat. Detta va valen vi gjorde för att ta oss mot ett liv vi vill leva. I mitten av juli kändes det långt till min semester hade 32 arbetspass kvar när jag började räkna. Det kändes tröstlöst. Men nu sitter jag här första dagen på semestern och sommaren är snart slut. Och vi har bara 1 månad kvar i detta en halv oxå men ändå. Hur fort har det inte gått. Och jag är så stolt över oss att vi valde att kriga oss igenom detta. 

En fin första dag på semestern å Hubbyn å skolor har börjat. Så jag ska njuta av att vara ensam! 

Vi tog en lång promenad i skogen 🌳 

Den där eken bär på visdom 🌤

Dottern va i veckan hos tandläkaren med K. Han är 4 år tandläkaren eller om det va sköterska frågade my om han hade en diagnos för han inte kunde sitta stilla. Han ville utforska stolen. Men hör ser vi att redan som barn blir vi matade med att det är något fel på oss för att man inte kan sitta stilla och lyda. Barn kan inte vara barn längre utan att tryckas ned och få höra att det är något fel på en. Inte konstigt att man inte vet sina gränser och hatar sig själv när man är 15 år. Många har glömt av hur det är att vara barn att utforska testa prova tillhör utvecklingen. Att gå på äventyr är utveckling. Att gå på upptäcktsfärd är att utvecklas. Man lär sig om sig själv man lär sig om sina begränsningar. Så kan man inte sitta still å vara tyst ska man medicineras så man lyder. Tillslut möter man inte sitt barn utan diagnosen. Man har en diagnos istället för ett barn. Man har ett barn som växer upp med att tro man inte kan, ja alla möjliga fel på sig. Man tror det är sant för man har fått höra det av skola av föräldrar. Tillslut behandlar man sig själv likadant för det har blivit en verklighet. Å man ska inte redan vid fyra års ålder börja mata barn med sån skit. Tillslut har man ett trasigt barn som inte har någon självkänsla kvar. Å inte konstigt man blir klassad som rebell för man inte vill sitta stilla och lyda. Hade alla dom här barnen blivit lyssnade på så skulle skolvärlden ha förändrats. Å det behöver den. Funkar på samma sätt som när jag gick i skolan. Barnen idag har så många möjligheter det hade jag oxå men att det ser inte ut i dag som det gjorde för 30 år sedan. Samhället förändras men inte skolvärlden den står stilla. Å fortfarande så får du inte köra dig behålla självkänslan att ha ett tyst sinne, att kunna tjäna pengar utan att lyda på ett jobb. En del smyger in med meditation och mindfulness i skolorna. Men samtidigt som barnen blir jagade med att det är fel på dom, att annorlunda är dåligt, att alla ska göra likadant, att man ska sitta stilla och lyda, man ska vara sig själv men bara så länge man sitter stilla och lyder. En del lärare vill bråka oxå. Har sett det själv istället för att bara låta något vara så har dom gått i attack å sen ska allt ältas oxå. Har man gjort något en gång så hamnar man i facket bråkstake å där är man kvar. Tillslut så sätter man sig själv i det facket för man har blivit matad med det. Tillslut tror man på det själv. Men har man en låg självkänsla själv så blir livet på en arbetsplats inte så bra heller. Man kanske själv har ett sinne som ältar, lever med ett kontrollbehov. Inte bara i skolvärlden utan på alla arbetsplatser oxå. Det finns alltid någon som har kontrollbehov där allt ska ske på det sättet. Man vill gärna styra och ställa bland dom anställda. Man försöker sätta sig på sina kollegor. Är man oxå högre i status så rider man lite extra på den makten. På nästan alla arbetsplatser ser man den som vill styra och ställa den lilla mini chefen, sen finns det rebellen som ses som rebell för hen inte accepterar översittare, sen har vi den tysta som inte vågar säga något. Den som är där för att lyda den som alla tar för given, arbetsplatsens lilla trasmatta. Vilket som så beror det på vad man har i bagaget. Men dom tre kategorier finns oftast på varje arbetsplats å det kanske inte bara är 1 av varje det beror på hur många anställda. Lika attraherar lika oxå så dom som är tysta brukar hitta varandra, rebellerna hittar varandra och översättarna hittar varandra å dom triggar varandra å som rebell då så kan man falla in å bli en del av dom tysta för man orkar inte stå emot. Kan vara kämpigt om man är själv. Men stå på er å få med dom som är tysta oxå å acceptera inte att bli överkörda! En översittare erkänner inte att den är en så rebellerna får ofta höra att det är fel på dom. Överstarna manipulerar över problemen. Det är roligt att börja på ny arbetsplats för att se vem som är vem 🥰. Så varje vuxen bör bli medveten om sig själv, sina vanor mönster och beteenden. Vad har man blivit matad med som barn och ifrågasätta om det är sant. Alla kontraster du ser i ditt liv visar dig att det du blivit matad med behöver inte vara sant. Samtidigt som man är matad med att inte gå på äventyr i sitt egna liv så fastnar man oftast i den ”sanningen” man är matad med. 

Så offer eller lejon valet är ditt!

Det jag själv slåss med nu är att vara andlig ska man oxå vara på ett sätt. Så gör allt för att göra sönder den sanningen oxå. Yogar till vilken fuckin musik jag vill mediterat hur jag vill när jag vill. Jag renar huset med Metallica. Har inte alltid gjort det för man är matade med att vara andlig, uppvaknad ska man vara på ett visst sätt. Men att tvinga sig in i något man inte är är ju att fortsätta pleasa förminska sig. Är att fortsätta stänga in sin själ i ett fängelse. Det är inte rätt. Du ska vara fri i dig själv inte låtsas eller tvinga dig in i något. Du ska vara autentisk du ska vara dig själv med det du mår bäst av. Sen om inte det passar in i någons box ja det är inte dina problem!

 Det va så många år sedan jag såg en kotte å den va så söt och så liten 🥰

Skum dimma här om kvällen när jag gick hem 🏡!

//med kärlek Qamilla 

All in med kärlek

I går morses ville jag bara ge upp. Hade ingen motivation alls varken till resan eller livet. Vaknade klockan 03:00 skulle börja sju. Somnade inte igen. Tänkte fan hur ska detta gå? Jag tänkte sjukanmäla mig och dra täcket över huvudet och hoppas på att jag inte vaknar igen. Denna frustrationen av all väntan. Inga beslut ingenting. Allt är alldeles för tyst just nu. Något inom mig sa gå till jobbet du fixar detta, du vet vart du är på väg. Håll ut! Du vet varför du gör allt detta nu! Jaa men jag vet men jag vill oxå se resultat nu! Tålamod vad är det? Något som går att äta 😂. Har aldrig haft å kommer säkert aldrig få hur mycke jag än tränar på att få det. Eller hur många livsläxor jag än får gå så kommer det nog alltid vara en del av mig 😂😇. Men iaf satt alldeles utmattade i en lucka på jobbet och filosoferade. Kollar insta då hade dotter taggat mig i ett inlägg å det inlägget slog direkt i hjärtat! Då kom jag på varför oxå jag gör det jag gör. För mina barn skull. Dom ska se att vad man än är med om i livet så ska man aldrig ge upp. Å att man kan med egen vilja skrapa sig själv upp från botten av botten. Säger det till dom oxå men barn gör som man gör å jag vill inte visa dom att ge upp. Jag vill inte lära mina barn offerkoftan eller att skylla på andra osv. Det är okej att fuckn bryta ihop och komma igen. Det är ingen annan som kommer rädda dig man måste rädda sig själv. Om man vill. Ju fortare den insikten kommer desto fortare kan man få ett bättre liv! Man måste oxå våga lägga relationer åt sidan oxå. Man kommer genomgå många förluster på resans gång. Men iaf denna texten hade hon taggat mig i

Denna familjen har varit med om mycke smärta mentalt! Även när barnen va små så har man varit i ett ständigt drama. När man ser idag att man kunde satt stopp för väldigt mycke själv redan då så hamnar man oxå i någon slags sorg. Att man tillät allt det där ske. Att man hängde kvar i relationer som varit destruktiva. Det har gett så mycke skada, så många dramatiska upplevelser även traumatiska. Syskonen har fått skydda varandra medans jag å Tommy fått stå som en mur framför för att skydda dom. Men bland har vi fått skydda barnen i från varandra för att dom inte skulle skada varandra. Men bland har jag varit tvungen att släppa taget om en onge för att kunna få ro och tid för resten av barnen. Ja en sån resa. Å barnen är här på egna resor. Så mycke jag har försökt skydda dom från alla mina upplevelser som dom sen valt att sätta sig själva i har gjort ont, rivit upp mina egna sår samtidigt som man sett barnen har lidit. Ja min själ har varit mer i bitar än hel under åren. Men som sagt här sitter jag nu, både jag och Hubbyn fortfarande sida vid sida. Det mesta av allt är läkt vi har kriser fortfarande men ser det inte som kriser längre, det är nya lärdomar. Den lärdomen jag fått är gratis mycke blod svett och tårar, många psykbryt, många förluster men det har fått mig att släppa på blockeringar. När blockeringar släpper skrik dig igenom det slå på en kudde. Jag visste inte vad det menades med att släppa blockeringar. Jag tänkte jag accepterar jag förlåter jag släpper taget jag går vidare det va så jag hade önskat det gått till 😂🫣. Det gör ont, det gör ondare tillslut blir värken olidlig och du blir tvingad att släppa taget. Det som gör ont är att man klamrar sig fast man vägrar släppa taget. Medvetet tänker man att man släpper taget. Men inte egot egot vill inte släppa taget, din inre skiva vill inte släppa taget din kropp vill inte släppa taget. Man kan sätta locket på några gånger. Men sen går det inte längre. Å du kommer få uppleva samma sak men med olika personer tills det är släppt. Hade jag förstått hade jag släpp taget redan för 20 år sedan men så smart är man inte man klamrar sig fast och skapar denna smärta för en själv. Idag kan jag inte fatta att man lagt så himla mycke energi på att älta och hata, klamra sig fast i all skit. Man har varit inne i så meningslösa krig helt i fuckin onödan. Det är en befrielse att kunna säga fuck allt det där. Idag när något kommer upp från mitt gamla jag säger jag till mig själv det där tillhör mitt förflutna och det förflutna finns inte längre. Personer som valt att lämna där har jag spikat igen dörren rejält. Det är bara mina barn som har öppna svängdörrar till mig! Å det kommer dom alltid ha! Ibland behöver man space från varandra så bland behöver man ses varje dag ibland har man mycke i livet ibland har man lite. Hur som så är mina dörrar öppna. Dom vet oxå lär dom ska prata med mig och inte. Dom vet vad dom kommer få höra så därför ringer dom inte när dom är ute på äventyr för dom vet vad jag kommer säga. Är dom inte redo att höra det så ringer dom inte 😂. Jag har en vän som ringer ibland hon säger alltid att jag är brutalt ärlig. Men det är därför hon ringer mig för hon vill inte heller bli daltas med 😂🙈. Hon säger samma som mig fast det gör ont och blir som ett slag i ansiktet så blir det ändå så man kan tänka nytt. Så dom som försvunnit ur mitt liv är dom som vill att man daltar och lindar in saker. Men dom är oxå kvar där dom är. Jag har oxå daltat med mig själv, för man vill inte se sanningen. Så därför går man i samma skit! Jag försöker inte heller att ge råd men att mås så dåligt på sitt jobb att man inte vill gå dit, eller lever i en destruktiv relation då kan jag inte säga annat än PACKA VÄSKORNA OCH DRA! Fattar inte hur man kan utsätta sig själv för den skadan man ger sig själv. Jag har själv hållt kvar i destruktiva relationer, jag har själv stått ut med att bli mentalt trött på arbetsplats men man måste komma till en punkt där man inser man behöver nytt. Å till den insikten kommer man inte till med att dalta med sig själv. Jag är så tacksam idag för alla beslut jag tagit som tagit mig dit jag är idag. Å att jag inte ger upp för att ta mig dit jag fuckin ska! Därför är jag så tacksam när man får dessa påminnelser när man behöver dom som mest! Även tacksam för dom som blir vägledda av att läsa eller lyssna på min resa. Dom som hittar sin motivation om det jag delar. Får positiva kommentarer om att dom förstår sig själva bättre. Det inspirerar mig att fortsätta oxå! 

Två av barnen planerade en grillkväll som blev lyckad! Dom flesta kom ❤️.

 

 

 

 

 Jag undrar vad dom diskuterar   :-D 

 

 

Dom har nog oxå en allvarlig diskussion   :-D 

 

 Taggad på skogen   :-D 

 

Man blir så full i kärlek när man ser alla tillsammans. Det va i skogen oxå så det va verkligen hopp och lek. Vi gör detta alldeles för sällan tyvärr. Men svårt att få ihop alla, så man får njuta av stunderna. 

 Glad och lycklig idag taggad på att fortsätta resan 🥰. Det är okej att vara i sina känslor, att uppleva dom, att känna dom för att sen hitta tillbaka. Men det är oxå okej att tappa det ibland men att man ändå vet vart man ska och har fokus där!

 Sensing yoga ute är magiskt 🙏

 Så längesedan jag åt potatisgratäng å den blev så krämig och go. Mycke kärlek i 🥰

 Nya tights. det är bara såna nu. Gillar till och med färgat 😂. Det behövdes bara rätt färg på rätt kläder 🥰

Oxå nya å älskar dom som sagt favoriterna tror jag 😂🥰

Jag har en sida på fb. Där delar jag alla filmer från början. Dom kommer ut klockan tre varje dag. Där ser man verkligen min egen utveckling. Men alla ämnen är fortfarande aktuella. Gå gärna in och följ!

Min sida på Fb 

Här är nya filmer på youtube

Konsten att använda affirmationer 

Två trasiga själar- Relationen till pengar 

//med kärlek Qamilla

Ångest och befrielse

Jag vaknade i fredags och mådde så jävla illa! Skulle jobba, tänkte att det går över bara jag vaknar till. Så jag mediterade och yogade och tog en kall dusch. Men känslan gick inte bort. Tillslut kändes det som jag skulle spy 🤮. Så fick fort ringa och sjukanmäla mig innan det kom upp. Men iaf denna ångest jag får när jag ska spy är helt sjuk. Jag börjar springa runt å försöker ignorera känslan 😂🤦🏼‍♀️. Tro mig det går inte! Sen väckte jag Hubbyn för han är mitt stöd i dom lägen. Men då fick han gå på toa för han mådde dåligt oxå 😂. Det blev rena cirkusen här! Kände oss som två ursketna plommon här i två dygn. Jag kände mig som jag brukade känna mig efter 48 timmar i förlossningssängen, helt jävla tom. Hade inte direkt ont i magen så tänkte det va räkorna vi åt dagen innan. Men sen kom sonen hem och hade fått sjukanmäla sig från sommar jobbet. Han kallsvettades å mådde allmänt skit! Så det va nog en släng magsjuka. Jag blir smitt fri i morgon så blir jobb på tisdag. Tror dom har 48 timmar där oxå! Hoppas verkligen för är så taggad att jobba. Jag har fått nya spännande delegationer å ska få mer så utvecklande har det varit. Ja jag trivs verkligen å fortfarande tackar jag mig själv för jag bytte jobb. Å småsaker som man blir påmind om som är så jävla skönt att slippa. Då blir man ännu mer tacksam! Ja jag går hem från jobbet och har inte ont i min kropp bara där. Fast jag gör 100 så har jag tid att vila vissa dagar är tuffa men det är ändå inte på den nivån så det skadar mig! Jag kan hantera detta på ett helt annat sätt. Det kunde jag på det gamla oxå men ibland kunde det tunga sitta i i flera dagar då kommer kroppen back mycke back! 

Ja å nu har vi gått in i månad 5 bara två månader kvar så har Hubbyn tillbaka sin lön! Så fort det gått! Så kända man inte när man fick brevet! Det har verkligen varit en resa att surfa med lugnt i denna stormen. Fast det har inte varit en storm ens. Man väljer själv hur man ska reagera och agera. Man kunde välja det vi alltid har valt kriga och skjuta lidandet ännu längre fram. Som sagt en del saker måste man ta sig igenom. Detta med kronofogden har vi skjutit alldeles för länge framför oss. Å sommaren har gått så fort. Jag valde att jobba dels för att maxa lönen och för att komma in i arbetet. Men valde att jobba rätt sommar, har ju bara blåst fast solen har varit framme så har det varit mycke storm! Vart många sköna dagar oxå men jag känner att det bästa val vi har gjort är att göra detta för oss själva denna sommaren! Nästa kommer bli så mycke bättre! Jag har inte hört något från min ansökan om skuldsanering än. Min skuld har oxå minskat men så många som har återkallat ärendet vet inte riktigt vad det betyder, men känns som det hade varit bättre om det låg kvar där nu har man ingen kontroll känns det som. Så inser väl att man har lite kontrollbehov kvar 😂🤦🏼‍♀️. Är väl det som ska tränas oxå. Jag vill verkligen att det ska vara över nu. Jag vill flytta vi är så mycke mer värda än detta. Jag är så tacksam att jag fick tak över huvudet då men nu har jag fått nog. Håller på att bli mentalt idiot på detta stället! Råttor som gnager i väggarna dom ska bygga här ute så när man går ut är det som att sätta sig mitt i en åker! Jag vill meditera och yoga ute på somrarna men kan inte vara ifred utan att behöva bygga ett palats av skydd! Så ska inte ett boende vara. Man ska kunna få vara ifred, man ska trivas man ska må gott i sitt hem. Samtidigt är det skönt utan grannar, har skog utanför fönstret i köket och sovrummet det är bra för en introvert. Ibland undrar jag om jag är introvert för man har blivit för traumatiserad av människor? För ibland känns det så. Man är för rädd att ta ner murarna för man vill inte varken bli sårad eller stabbad i ryggen mer. När man får en positiv kommentar så undrar man vad dom är ute efter nu så visst är man traumatiserad! För många människor jag mött älskar att skada andra och förstöra deras liv! Ja jag vet inte vad jag haft för människor runt mig men i stället för att göra slut på lidandet så så klamrar man sig fast å skadar varandra istället. Å man medvetet verkligen vill skada varandra. Jag har själv varit där istället för att släppa taget om exet så klamrade man sig fast å slutade aldrig kriga. Man skadade varandra och även sig själv. När jag väl insåg att jag skulle släppa taget och leva mitt liv var en befrielse. Även när man klamrade sig fast i att man trodde man kunde hjälpa alla alkholister som fanns runt omkring, man anmälde dom till lvu och polisen dom gick inte rädda ändå! Många år gick till spillo av mitt eget liv istället, min egen hälsa! Så insikten av att låta människor gräva sitt hål å låta dom falla själva va oxå en befrielse. Men som sagt tycker synd om dom som är slav under alkoholen för dom ser inte vad dom förstör runt omkring! Va alkoholist inga problem om man gör det valet. Men skada ingen annan. Men oftast är det inte bara alkoholisten som faller i den gropen utan en hel familj barn som blir ärrade för livet. Jag ber för dom barnen som fått vara ledning detta att dom hittar läkning i livet och att dom INTE väljer samma fotspår som föräldrar. Jag är tacksam jag fattade jag skulle läkas och kunde välja en annan väg i livet. Men samhället säger att maningen kan be sin mamma dra åt helvete eller nära anhörig! Så man klamrar sig fast i den relationen. Försöker fixa men när det inte går åt båda hållen går det inte fixa. Jag kommer ihåg när jag gick hos kurator. Då hade morsan hållt igång igen å jag hade fått nog! Hade ett möte med kuratorn jag frågade henne vad hon skulle råda mig till om jag sa att Hubbyn misshandlar mig psykiskt och fysiskt? Hon sa jag skulle råda dig att lämna honom! Ja men när det kommer till ens mamma då ja då lät det inte samma för ens mamma är ens mamma?! Men där och då bestämde jag mig för att nu måste jag kapa mina band till henne. Man intalar sig själv att det kommer bli bättre det kommer inte bli bättre!!! Det kommer fucking inte bli bättre. Man måste sluta prata bullshit med sig själv! Hon har valt resan och det var inte min uppgift att vara morsa till henne. Därför måste man sätta för viking gränser för sig själv! Och med det så blev man svarta fåret å startade drama å alla annan skit. Å med det så fick jag inte längre träffa min mormor! Men när hon dog så ville jag åka och säga hejdå till henne! Inte ens då kunde den så kallade morsan hålla käften! Började gapa när mormor låg där å inte hade många timmar kvar i livet. Men jag sa inget bara skakade på huvudet. Tänkte Qamilla sänk dig inte till den nivån. Men jag ångrar så mycke jag gick på begravningen. Jag hade redan kommit över allt det där när jag träffade henne sista gången. Å jag blev så arg mormor va världens starkaste kvinna å varit med om så mycke å det dom valde att prata om i hennes tal va vilken god mat hon gjorde! Höll ett eget tal till henne om allt hon lärt mig som hon säkerligen inte ens visste om. Man behövde inte rabbla all skit hon fått ta under alla år som jag varit medveten. Men styrkan att fortfarande stå upp efter att fått benen undansparkade så många gånger! Alla svek. Ja hon va stark och hon är fortfarande min inspiration. För allt hon står ut med har visat mig att jag inte tänker stå ut med! Å jag hoppas min läkning även läker andra i mitt led! Min läkning är för min mormor!  

Hon har oxå fått känna på en alkoholist vrede, manipulation, å för att en alkholist ska ha ett rent samvete att dricka så måste man skylla på sin uppväxt barndom osv så mycke sånt. Men att använda det som en ursäkt att fucka sitt eget liv är bara en löjlig ursäkt för att ha sitt samvete rent och för att slippa möta sina demoner och ta tag i dom! 

Tack mormor för att du gick vägen före mig och trampade upp en stig för att visa mig vägen 🙏🤍

Så med att klippa banden med min mamma och pappa så fick jag offra mycke mer som jag inte ens trodde jag skulle få gå igenom! Så resan är inte lätt men som sagt idag en befrielse och det är inte jag som sitter och är bitter!  

Så alla relationer som är destruktiva och giftiga bör man få ett slut på. Att klamra sig fast och stå ut med den skiten är att välja ditt eget lidande. Du kan få slut på ditt lidande häng inte kvar pga vad samhället säger eller av rädslor! Släpp dig själv fri!  

Jag och Hubbyn gör filmer nu på youtube om våran resa och hur den började. Vi har hunnit göra två! Följ länkarna så kommer ni dit

Två trasiga själar berättar 

Två trasiga själar om hur resan började 

 

Go out there and find yourself and make you the happiest person on earth 🤍

//med kärlek Qamilla 

Uppföljningen och återhämtning

Idag hade jag uppföljnings samtal med chefen. Det va skönt att få vädra med henne om mina känslor som kommit upp. Många klagar på planeringen men jag har typ semester 😂. Jag har inget å jämföra med så jag vet inte vad en bra planering är. Jag är bra nöjd att få slippa ta upp 10 pers, ensam med delegation en man kort för det blev nollat från bemanningen. Slippa höra ett larm som aldrig tystnar samtidigt som man ska tvätta städa sopor provtagningar ja å mycke mer. Nu har jag en lapp å följer den inget mer. Kommer det larm så ringer dom till mig å säger det. En dag sa jag typ allt hade varit lugnt så arga en del blev arga med glimten i ögat 🤩. Men för mig är det lugnt vääääldigt lugnt. Det är sån otrolig skillnad på arbete. Å detta är mycke roligare gamla jobbet har ändå gett mig så många lärdomar. Att vara effektiv prata med dom samtidigt som man jobbar, för en del besök är snabba, flexibel verkligen flexibel. Men här går det ha en plan där kunde det hända vad som helst. Så det va skönt att få vädra allt med chefen verkligen för hon vet. Sen har jag haft så bra mottagande av alla. Jag har fått vara ny, alla har hjälpt, svart på frågor. Oxå en ny erfarenhet. Jag har inte blivit illa behandlad alls men har ju sett hur vikarier och nya har utnyttjats fått ta dusch och städ tyckt så synd om en del. Fått säga till många att stå upp för sig själva annars kommer stället äta upp dom. Men hela den biten hade jag släppt för ville inte ta med mig något av det negativa som varit tråkiga lärdomar. Nu har jag snart semester 22/8 skulle bara haft tre veckor men känner jag behöver 4 ändå gick från gammalt till nytt känner med trött av alla nya intryck av allt, ett nytt tänk, ett nytt sätt att jobba, ett nytt sätt att vara på. Jag behöver landa. Jag hade bara en helg typ att släppa det gamla stället.  Så det ska faktiskt bli skönt med ledigt.  

 

 

 

 

 

 

Återhämtningen nu har blivit så enkel å man klarar sig på den energin tills nästa ledighet. Idag kom jag hem lagade mat och duschade så man lever länge på sin ledighet. Sen blir jag inte heller av med så mycke energi. Å kroppen tar inget stryk. 

Mina gubbar kommer å möter mig efter varje pass ❤️. 

 

 

 

 

Idag blev det inre frid och en glass i slussarna 🙏.

Nu är jag taggad på att få lönespecen för denna månaden så vi kan gå in i månad fem. Å jag har fortfarande inte fått något beslut än på min skuldsanering. Jag hoppas verkligen för dom valen jag en gång gjort står som en mur framför mina drömmar. Försöker verkligen hacka ner den i bitar. Har börjat se framåt men muren står där fortfarande. Istället för att tagit tag i detta för längesedan så skyddar man sig från den smärtan jag upplever nu. Inte varje dag längre å nu blir jag mer arg än ledsen å att det gör ont i själen. Alla trauman har olika skeden och alla tar olika lång tid att läka. Livet du lever i dag är resultatet av val du har gjort förut. Är man inte nöjd med resultatet så får man göra nya val trots det kommer smärta rejält. Jag har varit rädd i så många år från att möta detta man flyr gärna från den inre smärtan. Man bedövar gärna men många olika saker man skrollar och hänger på sociala medier alldeles för länge. När jag först mötte detta så kom framwille på fb det blev min distraktion det blev mitt liv. Kunde försvinna in där hur länge som helst. Jag slapp känna tänka. Det va ett sätt att få själen att vila. Inget bra sätt! Även idag när det är jobbigt känner jag att jag kan försvinna in i realsen på insta alldeles för länge. Men idag är jag med medveten om det så jag kan lägga bort telefonen. Men ibland tillåter jag mig försvinna in i telefonen. För även det inre arbetet är mentalt utröttande så det är skönt att även få koppla bort det inre arbetet ibland. Denna helgen har det verkligen rensat och haft så mycke motstånd. Men istället för att släppa så strider man emot å sen så ångrar man sig. Så nu hoppas jag vi lärde den läxan 😂🤦🏼‍♀️. 

Har så länge försökt använda nedan färger på kläder, även andra kläder. Har ställt mig frågan varför? Svaret blev påverkad av andra såklart. Men jag gillar tights och jag gillar svart jag mår bra i det så varför välja annat å må dåligt i det. Så svarta kläder, stora trosor och amnings bh är mitt riktiga jag 😂😂😂🤦🏼‍♀️ Ja herregud jag känner mig fri lycklig och har mjuka kläder på mig. Det var ju bara olyckligt att jag köpte fel bh men så bekväma. Dessa är inte genomskinliga dom rullar inte ner dom sitter perfekt. Köpte även ett par att jobba i ska köpa mer. För har varit lite rädd för dom andra har ju en tendens till att bli genomskinliga. Kan inte jobba i kommunens kläder när jag behöver en större storlek för att det ska bli bekvämt över höfterna så växer dom lika mycke på längden 😂😂. Så dom blir super förstora. 

Ta hand om dig för det finns bara en av dig!

//med kärlek Qamilla 

Äldre inlägg