Visar inlägg taggade med livet

Tillbaka till bloggens startsida

I känslorna

Så länge sedan igen! Men jag har försökt så många gånger att blogga men har haft fel känslor, lätt att skriva något man kommer ångra då. Men nästa steg på min resa va att byta jobb till ett jobb där jag kan vara 100% på. Där jag är nu klarar jag inte ens 65%. Just för att få jämnvikt i lönen och det fogden drar. Månad ett har vi klarat så här långt! Det sved när lönerna kom. Har funderat så mycke på just den läkningen, läkningen till pengar. Man föds in i en destruktiv relation med bla pengar. Man får lära sig pengar växer inte på träd, ska jag skita ut dom pengarna, man blir visad man ska låna pengar och allt detta blir ens verklighet! Pengar har en negativ klang om man inte har någon positiv relation med dom! Tjänar någon pengar så säljer dom förmodligen knark, tjänar någon pengar och skryter om det så har man heller inget snällt att säga om det. Men så länge man har det tänket kommer man aldrig få in mer pengar man kommer alltid tänka brist! Så jag är trött på denna cirkusen jag hela tiden upplever med pengar! Så jag funderade på hur jag skulle ta mig ur detta. Insåg att en del saker kan man inte bara släppa taget om utan man måste faktiskt ta sig igenom dom. Man vill inte det man skyddar sig gärna och försöker fly istället. Så man lever i ett tillstånd kamp eller flykt hela tiden och det bygger på den inre stressen! Så insåg hur ska jag kunna ta mig igenom detta en gång för alla?! Jo jag måste ju så klart bli av med kronofogden å vilka steg måste jag ta för att komma dit. Ja första är ju iaf sluta fly, det går inte det kommer ikapp en hela tiden! Jag har mina mål där framme att fly tar mig inte närmare dom! Därför måste välja att gå resan fram dit och göra val som tar mig närmare. Så mötet på konsument startade en process i mig. Samtidigt fick jag ett Mail från chefen att vi skulle börja en halv timma tidigare och gå en halv timma längre. Alltså börja kvart i sex när man gör dag och sluta kvart över tio när man gör kvällen. Det där strider emot mina gränser jag satt för mig själv så jag sa hell NO! Sökte jobb å det gick fort på en vecka hade jag nytt jobb! Men iaf kollade upp lite men arbetsplatsen sa att det gällde inte oss men min undran då är varför kom mailet då till oss 🤔. Jag tackade ja till jobbet för tänker inte vara kvar när dom smyger in nya tider i schemat! Sen att jag behövde en 100% tjänst för att maxa lönen! Men sen när jag har tänkt efter så är nog det bara ursäkter jag fick för att kunna lämna. Ska jag vara helt ärlig så har jag ångrat mig sen dag 1 när jag valde att gå in i det där huset igen. Trodde jag hade det bra men det va bara bekvämt. Man står och stampar på samma ställe där å brukarna bara glider längre och längre bort! Man får mer uppgifter som gör så att brukarna liksom bleknar bort. Brukar fokus nä det vill jag inte kalla det. Allt man gör med brukarna blir stressigt för man ska hinna göra allt annat som måste göras annars åker man ner till chefen, personalen älskar att sätta dit varandra oxå liksom inget team. Finns inga vikarier och ingen undrar varför! Men iaf detta va min biljett ut jag hade önskat som dom sa att ovaccinerade ska flyttas på. Jag visste att det inte skulle bli så men jag önskade tro mig jag önskade! Å varje dag varje dag så får jag uppleva något som ger mig känslan av att jag är tacksam jag valde att lämna! Känslan av harmoni på arbeta platser har man direkt när man kliver innanför dörrarna! Ett första intryck är så viktigt! Å jag har känt att HÄR VILL JAG VARA på två ställen under mitt arbetsliv på stavregården och lextorps hemtjänst. Fattar inte själv jag valde bort stavregården! Å nu är jag glad och tacksam för jag valde rätt! Jag är så glad för att jag fått mitt nya jobb som ska bära mig framåt. Men det jag firar är att jag valde att lämna det som håller mig kvar i något jag inte vill vara i. Å det blev ett dramatiskt avslut. Jag hade lovat att vara samordnare under sommaren frågat mig varför flera gånger oxå egot vill ha status! Så va så rädd att möta deras negativitet efter jag berättat för tro mig jag vet jag känner dom. Blev sjuk i samma sväng så det fick landa hos dom innan jag facade det. Dom hade fått för sig jag sökte jobb men det va inget jag gjorde förrän det mailet kom samma vecka som jag va på konsument! Men jag behöver inte förklara mig å absolut inte för någon som ändå inte tänkt lyssna. Å jag tänker inte vara kvar i något som håller mig borta från dit jag vill komma för att behaga någon annan. Gör man det så väljer man bort sig själv. Å det stället drar fram mina sämsta sidor jag har stängt dörrar till drama och skitsnack men där är det väldigt svårt att hålla sig ifrån. Men fått så många lärdomar om sig själv, livet och andra så är tacksam! Å denna gången finns det INGET som kommer få mig att gå tillbaka igen! Jag har tröstat så mycke personal  där man stämplar in och ut. Fått stå kvar i timmar ibland, jag har gjort yoga med personal och brukare å det är det jag hade velat gjort mer av där på arbetstid. Jag va hälsovägledare men skulle väl bara låta fint på pappren att man iaf har en. Det fick mig oxå att tänka tar dom inte vara på min kunskap så behöver dom mig inte där alls. Bättre jag delar med mig den där dom vill ha mig! Hela mig! Så jag känner en sån befrielse i hela min själ och har nedräkning. När det gäller det andra jobbet så är allt så enkelt allt bara klaffar. Skrev papper på ledig dag provade kläder då hade jag ledig dag allt har bara stämt. Jag har oxå lagt qi gongen klasser på hyllan ett tag. Å jag kommer även lägga youtube på hyllan ett tag. Jag inser att jag har gjort allt baklänges. Jag skulle gjort mig av med fogden innan jag kastade mig ut och började den resan. Jag hoppade ut från ett höghus utan något att landa på och den smällen har gjort ont men ack så viktig läxa det varit att lära sig. När man ser och kan släppa uppåt, ser sin framtid, ser den friheten så har man kommit ur tillståndet att leva med kamp och flykt mood hela tiden. Jag är så trött 😪 så trött, från att gått som en fiolsträng ständigt på nålar från att faktiskt gå och lägga sig lycklig och vakna lycklig, man är så avslappnad så man somnar. När man inte längre bär på allt när man äntligen har släppt hela sitt jävla bagage så blir man så avslappnad. Känns som man ständigt rökat på 🤭🫣. Man verkligen bara sitter och ler går och ler. Pratar med fåglar ser färger så klart haha kanske skulle jämfört med att käkat fungus 😂. Liknar kanske mer det. Livet har blivit väldigt enkelt. 

Man måste våga bryta med det som gör så man sitter fast men man är så rädd för att lämna bekvämligjetzonen, så man ser inte ens lösningarna man vill inte se dom. För man vill inte kliva ur därför är man fast, man trampar gyttja med ångest, depressioner, sjukdom man känner att livet står stilla. Istället för att göra nya val kanske man tar alkohol, röker, shoppar, drama jagar bekräftelse och uppmärksamhet i det yttre och dom valen kommer inte heller ta en dit man vill vara. Jag ser så klart nu jag ser min väg! Jag förstår varför allt har blivit som det är just nu! Pga dåliga val man en gång gjort och dom kommer att komma ikapp en tillslut, och förhoppningsvis kommer man till insikt att ta sig igenom dom fortare än jag gjort. Jag blir snart 50 jag känner mig inte som det har aldrig varit piggare, böjbar, full av energi och taggad på livet som jag är nu! Har varit en fantastisk resa med många djupa dalar men nu önskar jag att jag hade njutit mer av den än vad jag gjort, känns som den snart är över inte över över för resan tar nog aldrig slut. Man utvecklas hela tiden och ens drömmar förändras. Men lärdomen jag fått så vet jag hur jag ska göra när livet ger mig citroner 🍋. 

 En dag jag tog med hubbyn på bussen till spikön. Vovve och hubby lika rädda på bussen 😂🤦🏼‍♀️🙈

 

 

 

 

 

 

 

 

 Vaknade en dag med så jävla ont i nacken! Kunde inte röra den åt något håll. På natten så fick jag dra mig i håret för att få med huvudet runt. Jag har fött 5 barn utan bedövning å det är många timmars förlossnings arbete på alla fem. Det där med att det ska gå lättare ju mer barn man fått är inte alltid sant två tre dygn har jag legat alla gånger. Men iaf jag hade hellre velat göra det igen än ha den smärtan i nacken fy fan! Kunde inte vara på jobbet gick dit hade en tung dusch å sen fick jag gå hem. Huvudet va så tungt att bära! Så nu är jag extra tacksam för min kropps rörlighet inget man inte ska ta för givet heller!

 

 En brukare kommer in med dessa tofflor å jag blir kär måste bara ha såna 😂😍

 

Min minste med flickvän har varit på spa jag frågade honom om han kollat toarullen för jag älskar det 🥰. Har glömt fråga honom vad han tänkte när jag sa det, jag fick en bild men inget mer så hans tanke va säkert lika crazy som vanligt 😂 

 Hubbyn blev firad något sent på sitt jobb med tal och allt 🥰

Barnen hade gjort ett fantastiskt fint häfte. Tänk vad mycke kärlek barn har att ge ❤️ 

 Livet är fucking magiskt! Släpp allt och börja njuta av det!

 Yoga och vovve är med såklart ❤️. Han bäddar ner sig där han får plats 🥰

 Ledig helg 👏🥂

 Fick present av som och flickvän som tog en sväng även till Ullared. Tacksam 🙏

Vi blev även bjudna på mat! 🍕 

//med kärlek Qamilla

Till livet

Ja livet idag tog det lång tid innan jag kunde tacka för en ny fantastisk dag. När jag gjorde det så va jag tacksam för en ny dag, samtidigt som jag är splittrad i en otroligt dålig dag. Idag hade vi möte med konsument. Har inte känt att jag mått dåligt över det som sker just nu. Men igår så insåg jag att jag kommer få uppleva samma sak som sist. Jag kommer förlora allt en gång till. Men det som känns tryggt denna gången är att vi iaf har tak över huvudet. Nästa månad kommer dom dra 10 tusen från hubby och 9 tusen från mig. Vi kommer ha 14 tusen kvar med en hyra på 9 tusen. Vi handlar mat för ca 2 i veckan. Ja det där spelar egentligen ingen roll för man behöver inte vara matematiker för att se att det där inte kommer varken gå runt eller hålla i längden. Så insåg igår att jag skulle få möta samma smärta igen. Sa till hubbyn innan vi somnade igår att jag orkar inte detta en gång till. Jag vill varken uppleva eller känna detta en gång till. Vaknade i morses som en fiolsträng. Spänd som fasiken å det ledde såklart till huvudvärk. Jag mediterade, jag skakade, jag gungade, kastade bort telefonen och satte mig i solen, inget hjälpte. Bett uppåt om att få svar men kände att jag förmodligen blockerade dom svaren. Gått och sjungit idag på en låt oxå the river so deep. Gick in och hämtade telefonen tänkte jag skulle lyssna på den texten. Ju mer jag lyssnade ju mer insikter kom. Ju mer insikter som kom desto mer kunde jag slappna av. Jag visste precis vad vi behöver göra tillslut gjorde låten mig så glad och lättad. Men samtidigt så ledsen. Jag gick med stormsteg in i den smärtan som jag inte ville möta. Gick in i det uppvaknandet som jag inte ville möta. Jag vet precis vad vi måste göra nu. Kommer bli en tuff resa men måste möta den måste rida ut den för att komma dit jag vill. Jag vet vart jag vill men så länge jag krampar i det som är nu så kommer jag inte dit jag vill. Jag har förskjutit lidandet åt helvete för länge. Skulle fixat detta redan när vi flyttade hit. Men nu ska skyddslapparna bort och jag ska surf mig i mål på denna stormen en sista gång. Denna gången ska jag verkligen i mål. Sen när jag vant mig vid tanken att faktiskt göra detta så blev jag avslappnad som en soffpotatis. Hubbyn är med mig på min resa men jag är längre än honom i det inre. Så tänkte hur ska jag säga detta till honom. För han är inte där än. Men jag tänkte det är lika bra att berätta sen får det ta den tiden det tar för honom. Han kom hem å jag berättade min plan. Han förstod men och är med på det men inte riktigt hans inre. Det får t den tiden det tar. Men han förstår att för att komma till ett liv vi förtjänar och är värdiga måste detta ska nu. Jag känner mig så lättad själv å jag vet att han kommer komma dit oxå. För ny har vi accepterat det det är nu vi kan vänd det. Det är nu det blir bättre. Jag vet oxå att när man tror man nått botten och det inte kan bli värre som blir det just det. Det finns en botten av botten! Så nu kan det bara bli bättre! Kommer inte berätta min plan än men det kommer stegvis. Men du vet ju redan för du har redan satt bollen i rullning å jag ser det nu. Så jag är tacksam till livet trots det kommer vara tungt stundvis men jag vet vart jag ska å det är där mitt driv kommer ligga. Så det gick bra hos konsument vad jag vet men vad som hände där spelar ingen roll egentligen utan den klarheten som skedde innan. Det som skedde i det inre är det som spelar någon roll. För hade inte det skett hade man fortsatt skjuta lidandet framför sig med att inte acceptera och tycka synd om sig själv. 

Jag är så glad och tacksam att ha honom där fast han ligger lite efter så gör vi det tillsammans. Å vi har gått igenom så mycke tillsammans. Men oxå på olika nivåer för oss själva men alltid så har vi möts där framme igen. Förr glömde vi av varandra å gick in i varsin bubbla men det gör vi inte längre vi går in i samma bubbla och tar oss igenom det tillsammans för fast man inte är på samma nivå så behöver man varandra ändå. Så bättre ha varandras stöd än ensam ta sig igenom något. Vi har glidit isär så många gånger när vi stängt in oss i varsin bubbla. Det har oxå varit en lärdom. Men jag tackar dig livet att du gav mig honom. Jag älskar sättet han älskar mig på. Att få vara sig själv i sina bästa stunder men oxå i sina sämsta å att fortfarande vara lika älskad. Å när jag inte ser klart och bryter ihop så rycker han upp mig igen jag får lite skäll men behöver den sparken i röven för att komma in i min power igen. Ja livet du visste vad jag behövde när du gav mig honom. Jag trodde det inte skulle vara lätt att leva med mig. Men han har visat mig motsatsen. Det är människorna runt mig som inte accepterat mig för den jag va. Dom ville jag skulle förändras för att passa in i deras liv.  

Tack livet för allt vackert som faktiskt är gratis att uppleva. Känns som jag kommer födas på nytt nu precis som Gaia gör nu. Så fantastiskt att uppleva.  

Så vacker 😍 

 Klarblå himmel är oxå helt fantastiskt att uppleva. Jag värdesätter helt annat nu 🙏

 You are the light ☀️

🤍🖤 

 🖤🤍

Asså blommor 🌷 

//med kärlek Qamilla 

Kalas

Ja herregud i ca 1 månad så har jag kunnat hålla tyst om ett överrasknings kalas 🥳. Hubbyn fyller 60 30/3 luc fyllde 20 2/3, my fyllde 22 den 11/3. Ingen av dom ville fira. Men när man fyller jämt så tycker jag man ska det. Man behöver lite uppmärksamhet på sina födelsedagar. My som inte fyllde jämt fick hålla i det hela för skulle jag skicka å bjuda in å ha en sån stor del i det hela så hade jag inte kunna hålla mig hela vägen i mål 😂. Men så många gånger jag håll på att försäga mig under resans gång. Samma dag va hemsk 😂. Skulle skicka en bild till My på hubbyn när han granskade min matlista 😂🙈. Å jag skickade väl den till honom 🤦🏼‍♀️. Panik kom på en lögn att låna hans telefon 😂. Raderade såklart sen glömde han att han fått en notis. My kom tidigare å underhöll mig 😂. Helt plötsligt säger hubbyn vad skickade du till mig förut . Dotter höll på att sätta kaffet i halsen så det bara sprutade å jag skriker jag orkar inte mer nu 😂. Men ändå fattade han inget 😂. Tillslut började mitt adrenalin flöda i kroppen samtidigt som jag skulle spela som om det va vilken dag som helst. Det va en jobbig kombo 😂. Han gick ut å nicco med flickvän kom ut å pratade med mig medans jag typ Stig och steppade för att få utlopp för adrenalinkicken. Alla skulle samlas vid netto klockan fem så my tog barn och gick. Sa dom skulle handla på netto. Sen började hubbyn stressa å började ringa henne men hon klickade å klickade å klickade 😂. Sen kommer alla i karavan å tutar men ändå han fattar fortfarande ingenting 😂. Jag bara ställde mig å skrek för att få ut allt. Men han blev lite rörd. Tror alla blev det för det va så längesedan våran gemensamma familj va samlade Alla samtidigt ❤️. Alla barnbarn tyckte det va roligt men tror även barnen oxå tyckte det. Det blev så lyckat å alla åt tacos. Ja vi äter tacos ofta men så är det när man lagar bästa tacosen i stan 😘. Alla åt så många gånger å det va ett jäkla liv. Men nu börjar även barnbarnen bli tonåringar 😂🙈❤️. 

Å i bild 

 Vuxna barn å små barn känner sig alla hemma här 😂❤️

 När han granskar det jag beställt på Coop 🙈. Lyckades lura honom ändå 😂

❤️ 

 

 ❤️

 Dom hittade sin plats å trivdes gott med det ❤️🥰

 Denna docka va väl i chock mesta dels av kvällen 😂🥰

 Å försöka få alla kolla i kameran va oxå ett tufft uppdrag 😂🥰

 Men som sagt det är vi 🥰

 Å bilder med så mycke glädje i är bättre än ”perfekt” bild där alla ska göra sig till. 🥰

Alla håller på med annat som vanligt 🥰 

 ❤️❤️

❤️❤️ 

 

 

 

 Sen skulle 60 åringen lyftas 😂🤦🏼‍♀️❤️

 Å dom bilderna blev som dom blev oxå 😘🥰

 Å Luc måste alltid ha med klockan på bild. Man får inte ta kort på honom annars å gissa vem av dom som är han 😂🥰

 

 

 

 

 ❤️❤️

 

 ❤️❤️

 

 

Massa gott allt är favorit å gissa om hubbyn funderar på vad han ska tatuera. 


Som sagt va en helt fantastisk kväll ❤️

//med kärlek Qamilla

Ett inre krig

En del av mig vill hoppa ner i offerkoftan med gamla vanor mönster och beteenden. En del av mig sparkar mig i röven och slår mig i ryggen och skriker fortsätt framåt. Dessa krig har jag varit medveten om ett tag och jätte tacksam för att jag har blivit medveten om dom. Men nu känner jag verkligen att jag försöker hålla balansen på klippkanten. Jag vill verkligen inte ta steget in ch ramla ner i den djupa avgrunden som jag så många år befunnit mig i. Jag kommer ihåg alla negativa känslor man hade där som slet sönder en själ. Skam, skuld ånger, hämnd ilska hat bitterhet. Alla dessa negativa affirmationer som jag skadat mig själv med. Denna självmobbning som har varit ett enda stort skavsår. Först va jag inte medveten om vad jag ens höll på med. Man har blivit programmerad till all skit. Men man har ett val. Att själv ge sig en spark i röven eller välja bli som sina föräldrar bli bitter osv. För mig va måttet rågat med allt pleasande och drama. Jag slet ut mig på andra och hamnade själv depression som jag sen inte fick stöd i utan det bara krävdes mer och mer. Det va då min vändning kom. Men iaf detta inre kriget har man ett tag efter och även tills man väljer att läka såren. Tills det är gjort så måste man tyvärr få det upprivit några gånger innan man bestämt sig för att våga känna det så det läka sen kan man släppa taget. Igår hade jag apt på jobbet. Vi pratade om psykisk ohälsa och självmord. För mig är detta inte så känsligt ämne. Men det handlade om att våga fråga någon om den har tänkt ta sitt liv. Att det gör ont i själen, att ha en trasig själ syns tyvärr inte på utsidan. Men iaf gick sedan till bussen hade fått ett Mail ifrån kronofogden å inget positivt. Dom tycker jag ska tvinga min son som är över 18 att gå till soc för att betala hemma. Gissa om det dök upp en miljon känslor och många negativa tankar. Det är ju detta jag inte vill köra mina barn. Jag vill inte att dom ska hamna i klorna på staten. För då är det kört! Man har ett val absolut! Men för att hitta styrkan och ta sig ur känslan av misslyckande är svårt och verkligen när man är så ung. Å jag vill inte att han ska bli straffad för val jag en gång gjort. Men det är så när man fastnat i klorna på staten. Dom vill inte man ska lyckas, kolla skjuta som måste jobba, att gå på soc och känna sig misslyckad, börja använda alkohol så lätt att hamna i dom rollerna och ingen vill du ska lyckas. Man ska vara kvar och älta å älta å älta alla dåliga val man gjort. Mer och mer misslyckad känner man sig sen är man fast och ägd av staten på många olika sätt. Du får hjälp med att hamna där fast du ser det inte så. Man går och horar (tvingar dig till till allt möjligt till och med flytt om det behövs) åt soc för att få sina pengar. Sen kan man oxå fastna i lathet pengar kommer in å man slipper göra något. Man känner ingen inspiration eller motivation till livet alls. Men iaf jag vill inte valla in mina barn i det där. Jag vill inte sälja mitt barn till staten! Han ska ha chansen att följa sina drömmar! Han vill gå i skolan men ska han in på soc så tvingar dom han å ta studielån å så är man fast i statens klor. För han kan bo hemma och bara läsa med bara csnbidrag. Då behöver han inga lån. För dessa lån är oxå ett sätt att vara ägd. Så jag visste jag inte skulle läsa det mailet där och då! Alla känslor som dök upp som gjorde så ont. Ibland förstår jag att man självmedicinerar med alkohol och droger för en del känslor är fan inget roligt att vara i! 

Så på bussen hem så satt jag själv och funderade på om självmord va enda lösningen för att släppa mig själv fri från detta. Ser ingen ände på det å när barnen kommer bli straffade på mer än ett sätt så gör det ännu ondare! Så då släpper jag ju även dom fria. Känslan av panik när det snart är 27 oxå å man känner nio tusen kommer försvinna från min lön som jag vet att dom har fel uppgifter på jag får ca 16000kr. Sagt dom har fel uppgifter men lyssnar dom? Nä varför skulle dom för jag vet deras uppdrag inte är att hjälpa eller mötas på vägen! Vi ska till konsument den 23 så ska se vad dom kan göra. Jag hade lärt mig leva med att dom drog 4600kr det va humant och jag va glad och tacksam för att jag fick i hop livet. Man kunde begära ändring av summan och det kommer jag göra fram tills jag får den ändrad med rätt uppgifter. För det är ingen skillnad mot förra månaden mer än att sonen blev 20 å tydligen ska betala 4500kr till oss på pengar han inte har. 

Även när blockeringar ska släppa så hör det ont så är i det nu hur jävla ont det än gör! Ja för en del av mig ska framåt och inte bakåt. Jag ska inte ner i avgrunden igen!

Ibland är jag så arg på mig själv för valen jag gjorde men samtidigt så är jag så tacksam för alla livsläxor jag har fått släpa mig igenom. Så tacksam för varenda en av dom för jag har blivit så rik på lärdomar om mig själv, livet, kroppen, läkning, relationer, kärlek, komma vidare i livet ja många lärdomar. Å relationen till pengar sitter mycke djupare än min relation till mamma henne har jag förlåtit och släppt taget om men hon har heller inget i mitt liv att göra. Så detta med pengar det sitter så hårt så djupt å när detta händer det är som att rycka bort en sårskorpa på ett sår det svider det ömmar det gör ont! Men jätte viktigt att man tar hand om sig själv och sin själ. Ser till så man inte dyker ner i avgrunden eller försvinner in i något beroende. 

Min blogg är mitt bollplank. Vill dela med mig av mina erfarenheter för det kan hjälpa någon annan som sitter i samma sits. Å just nu känns det som det är många. En del är kanske inte redo att läsa och kommer triggas på olika sätt. Andra kommer hitta styrkan att fortsätta. Hur som som är det satt ett frö i dig som kanske får växa och gro. För vi alla har val att göra, några val man gjort kommer komma ikapp en tyvärr, man kan välja medvetet vill jag vara ett offer eller en krigare? Valet är ditt? Jag vet att dessa inre krig är så jävla tunga att ha oxå. Å jag vet innan man ser med sitt inre så är det oxå tufft. 

 Jag äter plommon och blir förstoppad medans andra äter och får igång sina magar 😂

 Hur som helst vill jag förtydliga att jag vill inte dö, men jag vill vara fri. 

 Å jag är så tacksam för varenda ny dag som jag har möjlighet att vakna upp till 🙏

Vi har ju börjat simma varje onsdag. Så skönt på många olika sätt. Började med 20 längder, sen 22 och igår 30 längder. Ska nog stanna där ett tag. För kroppen i natt har varit så deffad så jag inte har kunnat sova 😂. Super trött på jobbet idag 😴. Men har fantastiska kollegor som hjälper till 🙏. Nu är jag tre ledig och det ska bli fantastisk skönt. Ska ta hand om min själ, ska inte läsa några Mail i morgon 😂. 

//med kärlek Qamilla 

Från fucking hjärtat

Ja ett inlägg från hjärtat, alla är från hjärtat men detta blir lite mer under mitt eget skinn. Jag själv har ett inre krig just nu. Nu återgår vi till detta med kronofogden igen. Längesedan jag skrev något om det men det är för att det har fungerat. Varje månad har jag betalt 5000kr till dom. Känt att jag verkligen varit på väg framåt från skiten. Men som vanligt när något fungerar så ska saker rivas upp. Hela samhället är sånt inget får fungera samhället vill ha sitt drama och människor som går locko. Säger inget om förändring, jag älskar förändring men när det blir till det sämre för att starta krig då fyller det inte sin funktion. Hela samhället är ett enda stort kontrollbehov. Måste ha koll på vad människan gör och går inte att vara utanför boxen att röra sig, då blir man invallad i boxen igen för man får höra att det är något fel på en. Å det där blir vi programmerade till redan som barn i skolan. Man ska sitta still och hålla käften. Man ska absolut vara sig själv så länge man lyder annars blir du mobbad så du väljer att förlora dig själv medans du springer runt i ekorrhjulet. Å blir människan för problematisk att styra skrämmer man dom med ett virus så går det lätt att styra igen. Men iaf mina känslor började redan igår. Jag e så trött på detta huset nu råttor i väggarna som gnager så jag får snart ett psykbryt, bara en toalett, inget badkar, å alla dessa jävla människor som inte fattar att det är privat väg. Trots alla jordhögar och gegga som är där dom går för grannen ska bygga så väljer dom att gå där. Så igår saknade jag mitt gamla hus, det hade allt det jag söker. Trodde aldrig jag skulle säga det! Jag va så glad när vi blev av med det. Men nu jag vill verkligen ha tillbaka det. Jag skulle inte ha lämnat det huset utan en fight. Men hade jag oxå vetat hur det fungerade bör kronofogden tar hus så hade jag kanske valt att bo kvar. Jag vet inte. Jag visste att dom inte skulle få sålt det, jag kände det. Dom fick inte ens ett enda bud på auktion. Varken första eller andra gången. Men vi fick betalt ett helt lån som vi slapp när vi tillslut själva fick sålt huset så det blev ju ändå bra. För inga lån aldrig mer heller! Men iaf har betalt 5000 varje månad i två år nu tror jag. Så igår kväll hade jag fått på Kivra brev från dom. Dom ville jag skulle fylla i mina uppgifter igen. Det räcker vite undan mina fötter och startade en process i mig. Jag som vill betala nu och jag vill betala den summan för det syns. Men som sagt när något fungerar ska det ryckas upp. Så rädd nu att dom får för sig att ändra summan för jag gör bara 65% på jobbet nu. Jag har klarat av att betala ändå men frågan är ju om dom inte kan. Sen vet jag inte vad dom tänkt med hubbyn för han har skuldsanering men dom vill ha hans uppgifter oxå. Så om dom ska dra 5000 från mig och honom då lever vi verkligen under existensminimum. Så hävla trött på att leva styrd under dom. Har lyckats få in 500 tusen förut å vet hur jag kan igen å betala dom. Men jag vet inte hur. Jag är så trött på detta med pengar så trött på att uppleva dessa känslor igen å igen å igen. Men idag blev jag arg för jag tänker inte leva med att vara styrd av kronofogden! Jag ska ha ihop pengarna å betala dom en gång för alla sen ska dom få ÄTA MIN SKIT! Jag vet jag har satt mig i sitsen själv å jag tar straffet med att betala. Men som sagt inget där ute kan få bara vara som det är. Å fylla i papper precis som dom inte bara kan trycka på en knapp å få alla uppgifter om mig. Jag fick fylla i vilken skatte kolumn å skattesats orka leta upp det. Å jag lovar dom kommer ta en kreditupplysning på mig för att se om jag ljuger ändå! Så nu vet jag inte igen vart jag ska eller hur det kommer bli igen. Så jobbigt att hamna i sånt här läge! Vi letar lägenhet oxå men det föll nästan det oxå. Men vi fick köpa ett hus då med kronofogden mer än i dag. Så hoppet finns fortfarande, för kunde vi det då så kan vi det igen. Jag vi har lärt våran läxa! Å jag har kommit så långt å vill inte tillbaka dit jag va. Å jag tillåter mig inte vara styrd av någon eller något. Inte ens mitt arbete ska tro dom har makten över mig! Ingen äger mig jag har fått så nog nu! Jag vet inte hur men det ska gå! Som sagt klavrat mig upp ur många hål. För jag vill aldrig stanna i ett hål man hamnar så lätt i att skylla på andra och tycka synd om sig själv. Att fastna där tar en inte bort ifrån problemet utan får en att stanna kvar fast i skiten!

Ramlade över denna idag 👇

Lillagummankonst på instagram bara älskar 🥰 

Lite där jag känner att jag är idag 😂! Ingen kan mästra mig. Många försöker inte lika ofta längre men dom försöker å jag kommer aldrig mer heller hoppa innanför samhällets ramar å lyda! Jag följer min inre visdom/ vägledning ingen annans. Vi har så svårt att lyssna till oss själva å när vi är i rädsla så gör vi det absolut inte för vi tror det yttre vet bäst! 

Idag skulle jag haft möte men det blev inställt å tackar uppåt för det. Behövde verkligen denna dagen hemma! Så tillbringade tiden i skogen med vovve som behövde arbeta lite både fysiskt och psykiskt!

 

Mitt minsta barnbarn en fantastisk liten prinsessa 💜.  

 

 

 

 

 

 

Ja fortsättning följer på detta igen Som sagt historien upprepar sig tills det är läkt!


//med kärlek Qamilla

Svårt med kärlek?

Idag tvingade jag ut kroppen på en längre promenad. Kroppen går gärna in i soffpotatisläge om den får bestämma själv. Det va så skönt och det tyckte även vovve. Har blivit för många korta promenader nu ett tag. Så idag kastade vi pinne och sprang fri 🙏.  Hade velat gått till jobbet idag men e ju tvungen att vara symtomfri så får vänta tills på måndag! Man blir så rastlös av att bara vara hemma. Men man får ge sig tiden så man läker för lätt att sjukdom kommer tillbaka med ny styrka annars. Sol och så mycke fågelkvitter ute idag. Vårkänslor deluxe tror absolut att vi kommer få mer snö men varför vara där istället för att njuta av solen idag, just nu!  

Andas 🧘‍♀️  

Tack livet för en ny fantastisk dag 🙏 

Våren är runt hörnet och kommer komma med många nya äventyr 🙏 

Han behövde en längre promenad lika mycke som jag!

Jag har tänkt så mycke på min healing resa i några dagar och just hur man tar allt för givet av det som man redan har runt sig! Mennoxå hur man står ut i sina destruktiva relationer. Nu menar jag inte bara dom som det ingår misshandel i utan oxå där du måste pleasa och förminska dig för att passa in, i relationer där du inte får vara dig själv, där du bara ger och ger och ger, där du blir tagen för given, där du ger och ger men det pratas ändå bakom din rygg. Ja alla dom där relationerna är destruktiva. Jag själv hade allt mitt fokus i mina såna relationer. Jag la all min energi på pleasande, förminskande, gjorde allt för att duga och passa in, vad fick man tillbaka skit. När man är med om mycke sånt stänger man in sig tillslut, man bygger murar som blir så tjocka tillslut att människorna runt har svårt att ta sig igenom! Spelade ingen roll hur jag va så säg det inte åt herrskapet man hade runt sig. Min själv va så instängt tillslut och värre blev det när man insåg att det va ifrån nära relationer oxå! Man gav och gav, man pleasande och pleasande, man städade upp all deras skit men hur mycke man än städade efter dom så såg dom alltid till så att det fanns mer. Ju mer jag fanns för dom desto mer förlorade jag mig själv. Detta är vanor mönster och beteenden man får när man tror att man måste passa dig in. Passa in med låtsasversioner av sig själv. Bara för att människor inte gillar en så tror man att det är något fel på en själv! Så därför gör man allt för att pleasa, förminska förändra. Ju mer man gör det desto mer än lycklig blir man i sig själv för man dödar delar av sig själv som man är lycklig med. Men man ska inte förändra för att passa in. Å det ska du göra klart för människor direkt, ingen ska sätta sig på dig eller tro att dom ska ha någon makt över dig. Man måste lära människor hur man vill bli behandlad. Inte med att peka med hela handen utan sätta sina gränser och sen stå upp för dom. Ja människor kommer försvinna ut ur ditt liv men bara för att dom inte längre har makt över dig. Och dom kommer även då manipulera dig så du kommer tro det är fel på dig. Men iaf det jag vill komma till är att när man väl river murarna man byggt upp släpper in människor och börjar se relationerna som man har som alltid varit i villkorslös kärlek så kommer allt vara ovant. Min hubby har jag tagit förgiven i så många år. För jag hade fokus på dom destruktiva relationerna. Va fullt upptagen med att undra varför! För mig idag är det ett mirakel att han är kvar hos mig! Å så mycke han gjort för mig i alla år som jag inte ens sett förrän jag som sagt vände mitt fokus. Bara sättet hans kärlek till mig är! Så fantastiskt men har inte sett det förut man har tagit det för given. Han har ju oxå haft sina inre demoner. På dessa 24 år så har vi gått igenom så mycke! Vi har skrattat gråtit uppfostrat barn beroenden andras beroenden glidit isär blivit starkare ihop människor som kommit å gått även han varit för snäll mot andra. Fortfarande så blir jag mörkrädd hur han fortfarande tillåter sig bli behandlad av en del. Det är inte många kvar men jag blir så arg! Pratat med honom men som sagt det är hans val! Alla måste få sin egen insikt! Men iaf bara att se att han faktiskt älskar mig och alltid har gjort för den jag är hur det än har varit, vad jag än varit med om eller vad vi gått igenom. Men mitt fokus har varit hos andra som inte accepterat mig för den jag är. Å sen mina barns kärlek allt finns där och alltid gjort. Men har många ärr från dom oxå att vara mamma har nog varit det svåraste uppdraget här. Å ännu svårare när man själv har haft sina egna demoner att slåss med. Man skulle egentligen inte skaffat barn förrän man va läkt själv tror jag. För många av mina egna sår har jag kastat över på dom. Samtidigt som jag är så tacksam och älskar dom alla så mycke för dom har varit mina största lärdomar mina gurus! Så mycke som dom har tvingat mig att lära mig om mig själv! Många saker har gjort fruktansvärt ont att gå igenom, mycke är inte läkt än men jag är medveten om var mina sår är så därför vet jag nu att jag ska gå in i mig själv när det gör ont inte ta det med dom. För hur det än är så är våra barn här oxå på sina upplevelser i livet och måste få rasa dom oxå å göra sina misstag. Men här har jag oxå byggt murar som jag inte ens har rivit än dom står fortfarande som skydd. Å vågar inte riktigt för den smärtan vill jag inte vara med om igen. Jag har till och med hållit barnen på avstånd för att slippa känna och uppleva. Haha jag har hållit dom på avstånd för jag vet dom tvingar mig till att få upp gamla sår! Jag skrattar för det är en insikt som slog mig nu. Dom har varit en stor del av min läkning just av den anledningen så vad skulle jag gjort utan dom. Dom är oxå fem rebeller men på många olika sätt. Å dom har varit rebelliska där jag har varit tvungen att läka. Så att ha hållit dom på avstånd har nog mest handlat om att skydda mig själv från att bli sårad. Fast grejen har inte varit det egentligen utan att få släppa på blockeringar. Få upp gamla sår för att läka. Samma mina föräldrar allt är en röd tråd. Även försökt duga och passa in hos dom! Men nu är man svarta fåret istället 😂🤦🏼‍♀️. Men hellre det för nu lever jag inte i en låtsasvärld. Jag är fri att vara mig själv och samtidigt så har jag släppt mitt kontrollbehov och låter andra vara fria att vara sig själva. Jag har mina gränser och alla platsar inte in där men dom har ändå friheten att vara sig själva. Något som oxå varit jobbigt och det har jag och hubbyn pratat om mycke det är att få omtanke utifrån andra. Det har varit svårt att handskas med det oxå. Att faktiskt få beröm eller kärleksfulla ord är fantastiskt när man väl släpper in dom och tar emot dom. I början så va man förvånad över att det ens skedde. Sen hamnade man i ett annat läge och undrade vad baktankarna va nu, eftersom dom sa eller gjorde något fint. Då blev man misstänksam. Ja herregud! Jag träffar fortfarande människor som sårar och shockar med att gå bakom ryggen! Men lägger inte så mycke fokus där. Jag väljer att se det goda i alla tills dom visar mig motsatsen. Tyvärr gör några det men stänger dörren direkt då. Men man bllir shockad när  man gett allt och tror allt är bra så kommer motsatsen bakifrån. Men lärt mig att inte logga energin där utan vända den till dit det betyder något! Det är svårt att öppna upp till kärlek inte bara från en partner nu utan i stora hela när man blivit så mycket sviken. Jag kan inte säga jag älskar dig först det bara inte går det är en blockering jag har jobbat med länge. Men min hubby säger det så många gånger på en dag så han får ju höra det ändå 😂❤️! Verkligen tacksam för honom å allt han gjort, gör och kommer göra för mig! 

Bara att älska och ge sig själv beröm är oxå något man förlorat på vägen. För man börjar se sig själv med deras ögon. Att man inte duger som man är, inte värdig det bästa, att det är något fel på en. Det leder sen still självmobbning och låg självkänsla. Den resan är den viktigaste att gå. Att lära sig älska sig själv! För hela tiden får man höra att det är något fel med en man är för tjock, för smal, får lång, för kort, för fattig, för mycke pengar, för glad, ja you name it hela tiden är något fel. Då är det svart att älska sig själv. Å man börjar lägga energin på att bli något maningen vill vara. Men jag älskar hela min kropp idag överviktig och kort who gives a fuck liksom 😂. Jag är tacksam för min kropp och allt vi har fått uppleva tillsamman, upplever tillsamman och allt vi kommer få uppleva tillsammans det är bra en kropp ett färdmedel för att kunna njuta av livet här nere! Men man begränsar sig själv skapar hinder och rädslor självmobbar och tillåter inte sig själv att leva fullt ut. Även som kvinna har man många sår som man bär med sig från gud vet hur långt tillbaka. Hur man ska uppföra sig, lyda, hålla sig tillbaka, man ska vara fin och pryd. Ja det är mycke man ska läka men låt den stanna vid dig välj din läkning va inte rädd för att möta demoner. Acceptera att det tar längre tid med en del för så länge du är medveten att du ska gå in när dom dyker upp så är det inget som stör. Sen acceptera att det är en del av dig men att det inte definierar dig. Jag är inte längre rädd för mörkret man får lära sig vara ljuset. 

 

Älskar oss och det vi har blivit 🙏

Skulle kunna äta tacos varenda dag 🥰 

Han älskar solen lika mycke som mig ☀️  

Tack 🙏 

Så rådet idag är att öppna upp för kärlek ta emot fina ord och beröm. Håll från lus på dom som ger dig allt det där för den du är och säg fuck off till dom andra! 

//med kärlek Qamilla 

Tacksam för mina val

Så tacksam att jag gjorde ett bättre val för mig själv för några år sedan. Ett val som inte längre innefattar ett stressat immunsystem, stressade celler, ett stressat nervsystem. Denna inre stressen man bär på och gjorde inget för att minska den, utan bara öka på den med att fortsätta med gamla vanor mönster och beteenden! Men jag fick nog en dag och började göra bättre val för mig själv! Jag började skala bort all denna inre stressen på alla plan i mitt liv. 

Det jag vill komma till är att jag har testat positivt på corona. Första tankarna när jag fick svaret va jaha jag är överviktig jag kommer dö. Tills jag insåg att i två års tid så är vi matade med så mycke skit och rädslor som har gått in både medvetet och undermedvetet. Jag har inte kollat på nyheter alls jag kollar aldrig på nyheter. Men tyvärr är corona människans största samtalsämne och har så varit i två år oxå. Så jag har ju fått min dos av nyheter iaf. Men iaf jag vet att min kropp inte längre är i ett stressat läge, så jag gick in i total tillit till att detta fixar min kropp jag behöver bara ge den tid. Men sen när jag berättade att jag testat positivt så önskar dom å hoppas man får det lindrigt typ som om man redan va död 😂. Så jag har hjälpt min kropp istället för att förstöra mer för den med att fortsätta stressa upp hela kroppen och alla system. Sen fick hubbyn feber å då va jag på väg in i rädsla igen, han är äldre och han är rökare å dom ska inte heller överleva 😂. Men han gjorde samma val som mig den gången för några år sedan. Så han är redan tillbaka på jobbet. Han låg lördag och söndag sen va det över. Men sån blir han med alla sjukdomar spelar ingen roll vad det varit. Sovit några timmar sen är det borta. När han haft magsjuka så har han börjat äta igen bara några timmar senare! Medans jag behöver längre tid för läkning. Men jag jobbar med annat samtidigt när  jag är sjuk. Viljan att prestera men kroppen skriker nej, att inte göra något alls gör mig rastlös. Så sånt jobbar jag med samtidigt. För jag har så mycke energi som jag behöver göra mig av med men som växer i kroppen. Idag tänkte jag ta en längre promenad men kroppen sa fortfarande nej. Så det är väl bara att gilla läget. Jag ska inte pressa. Har gjort lite sensing yoga i två dagar och det har gjort gott i kroppen. Sen trodde jag att jag hade klarat mig från att tappa lukt och smak men det gjorde jag inte. Men affirmerar och tackat för lukt och smak så nu är det tillbaka igen. Sist jag hade skiten så va det borta i ett halvår, det va jobbigt. Men då va jag inne i mer panik än nu. Så då stressade jag nog kroppen mera. Å idag släpps restriktionerna så gött! För jag har deltagit i denna cirkusen för länge nu. Jag tänker inte göra ett enda test till i mitt liv. Jag har ändå levt ett fritt liv och som vanligt. Vi har firat jular å födelsedagar och träffats ändå. Jag har varit med mina barnbarn för leva i rädsla har jag gjort tillräckligt. Har inte ens varit orolig för detta med vaxxpass har sagt från start att det inte kommer funka i längden. Å det tragiska som jag har sett är att människor runt mig känt sig tvingade att ta det. För dom har blivit hotade med diverse saker. Inte få åka hem eller gå på krogen. Å dom som har sitt liv på krogen eller måste åka hem har ju tagit det för att dom känts tvingade till det. Det va så många som sa nej men som sedan gjort det av rädslor. Ta vaccinet om du känner det men inte av dom anledningarna. Å inte heller för att inte smitta någon annan för det klarar alla bra än då! Jag blev smittad av en vaxxad men jag är inte bitter för det. Jag är medveten om att jag gjort ett val. Men det är väldigt mycke från tvärtom hållet! Nu har jag haft det å kan slänga igen detta kapitel i livet. Jag har sagt hela tiden att detta kommer bli en influensa som går varje år och våra kroppar behöver vänja sig vid det. Grejen är oxå att vi är inte rädda för corona utan för att dö! Livet som man tog för givet kastades omkull den dagen corona kom ut ur garderoben. Å jag har jobbat med min dödsångest jag är inte rädd för att dö. För våran döds dag finns där framme vilket som, det går liksom inte komma ifrån den vare sig man är vaxxad eller inte. Vi är så snabba med att tro på saker utanför våra kroppar! Men vad gör du åt din inre stress, din stressade kropp som lever med smärta och högt blodtryck, vad gör du åt din stressade situation på jobbet, hur ser dina negativa relationer ut vad gör du åt dom. Din ständiga oro, ditt ständiga ältande, din självmobbning, allt det där kommer bygga på din inre stress å det kan oxå leda dig i graven men finns inget vaccin. Man är snabb på att ta beslutet att välja något utifrån men att se vad som sker på insidan blundar man för! Vad gör man åt den situationen. Tänk om du gjort samma val som mig för några år sedan du hade du varit i ett annat läge just nu! Men istället så har mer rädslor ätit upp dig inifrån. Jag är inte emot vaccin bara dom som dök upp från ingenstans på 3 månader. Jag vill se hur alla mår om två år sen kan jag kanske ta den. Å jag har sett så många som inte vågar stå upp för sig själva som tagit den och sen fått leva med ånger! Människor har sagt till mig att du kommer inte få gå på krogen nähä och mitt liv hänger inte på om jag får gå på krogen eller inte. Då har dom försökt med att jag inte kommer få resa jodå har jag sagt tro mig dom kommer inte kunna stoppa å var är vi idag? Snopet för alla som blev hotade till att ta sina vaccin å på köpet så fick dom korona oxå. Nu har jag och hubbyn ett positivt test och det känns ganska skönt faktiskt för nu är det gjort för denna gången. Jo dom säger oxå man kan få det lindrigare om man är vaxxad lindrigare än vad? Jag har varit sämre i annat än detta. Ja människor har dött å beklagar verkligen det. Men människor dör varje dag i olika sjukdomar varför uppmärksammas inte dom i antal! Jag har iaf lärt mig så mycke om mig själv dessa två åren. Det har varit en fantastisk resa som jag är glad har nått sitt slut. Å så fantastiskt underbart att se alla som demonstrerar i världen! Å nyheter vill svartmåla dom 😂. Ja som sagt nyheter har jag aldrig kollat på så gör dig själv en tjänst släck ner alla nyheter å ödsla inga pengar på tidningar. Youtube har bättre nyheter 🤓. Jag har deltagit för länge i detta nu och varit tyst. Men nä inte längre. Jag är här för att leva och njuta av mitt liv. Jag är här för att sjunga det mitt hjärta vill jag ska sjunga! 

Varje morgon har jag varit ute med vovve och varit så skönt att dra i sig frisk luft och få ut skiten 🧘‍♀️  

 

Haha ja partner in crime delar allt med honom ❤️ 

 Välkomna hem 🙏

 Så fruktansvärt tacksam för varje ny dag 🙏

Svaret kom när han va frisk ❤️ 

Vovve saknat yogan oxå. Mediterat har vi gjort varje dag. Jag längtar tills jag kan börja använda min kropp igen.


Gör saker för att du vill inte för att du blir hotad eller känner du måste för att passa in! Det har inte bara med ett vaccin att göra heller utan på alla plan i ditt liv! Stå upp för dig själv och din kropp!!


//med kärlek Qamilla

Äldre inlägg