Ett inre krig

En del av mig vill hoppa ner i offerkoftan med gamla vanor mönster och beteenden. En del av mig sparkar mig i röven och slår mig i ryggen och skriker fortsätt framåt. Dessa krig har jag varit medveten om ett tag och jätte tacksam för att jag har blivit medveten om dom. Men nu känner jag verkligen att jag försöker hålla balansen på klippkanten. Jag vill verkligen inte ta steget in ch ramla ner i den djupa avgrunden som jag så många år befunnit mig i. Jag kommer ihåg alla negativa känslor man hade där som slet sönder en själ. Skam, skuld ånger, hämnd ilska hat bitterhet. Alla dessa negativa affirmationer som jag skadat mig själv med. Denna självmobbning som har varit ett enda stort skavsår. Först va jag inte medveten om vad jag ens höll på med. Man har blivit programmerad till all skit. Men man har ett val. Att själv ge sig en spark i röven eller välja bli som sina föräldrar bli bitter osv. För mig va måttet rågat med allt pleasande och drama. Jag slet ut mig på andra och hamnade själv depression som jag sen inte fick stöd i utan det bara krävdes mer och mer. Det va då min vändning kom. Men iaf detta inre kriget har man ett tag efter och även tills man väljer att läka såren. Tills det är gjort så måste man tyvärr få det upprivit några gånger innan man bestämt sig för att våga känna det så det läka sen kan man släppa taget. Igår hade jag apt på jobbet. Vi pratade om psykisk ohälsa och självmord. För mig är detta inte så känsligt ämne. Men det handlade om att våga fråga någon om den har tänkt ta sitt liv. Att det gör ont i själen, att ha en trasig själ syns tyvärr inte på utsidan. Men iaf gick sedan till bussen hade fått ett Mail ifrån kronofogden å inget positivt. Dom tycker jag ska tvinga min son som är över 18 att gå till soc för att betala hemma. Gissa om det dök upp en miljon känslor och många negativa tankar. Det är ju detta jag inte vill köra mina barn. Jag vill inte att dom ska hamna i klorna på staten. För då är det kört! Man har ett val absolut! Men för att hitta styrkan och ta sig ur känslan av misslyckande är svårt och verkligen när man är så ung. Å jag vill inte att han ska bli straffad för val jag en gång gjort. Men det är så när man fastnat i klorna på staten. Dom vill inte man ska lyckas, kolla skjuta som måste jobba, att gå på soc och känna sig misslyckad, börja använda alkohol så lätt att hamna i dom rollerna och ingen vill du ska lyckas. Man ska vara kvar och älta å älta å älta alla dåliga val man gjort. Mer och mer misslyckad känner man sig sen är man fast och ägd av staten på många olika sätt. Du får hjälp med att hamna där fast du ser det inte så. Man går och horar (tvingar dig till till allt möjligt till och med flytt om det behövs) åt soc för att få sina pengar. Sen kan man oxå fastna i lathet pengar kommer in å man slipper göra något. Man känner ingen inspiration eller motivation till livet alls. Men iaf jag vill inte valla in mina barn i det där. Jag vill inte sälja mitt barn till staten! Han ska ha chansen att följa sina drömmar! Han vill gå i skolan men ska han in på soc så tvingar dom han å ta studielån å så är man fast i statens klor. För han kan bo hemma och bara läsa med bara csnbidrag. Då behöver han inga lån. För dessa lån är oxå ett sätt att vara ägd. Så jag visste jag inte skulle läsa det mailet där och då! Alla känslor som dök upp som gjorde så ont. Ibland förstår jag att man självmedicinerar med alkohol och droger för en del känslor är fan inget roligt att vara i! 

Så på bussen hem så satt jag själv och funderade på om självmord va enda lösningen för att släppa mig själv fri från detta. Ser ingen ände på det å när barnen kommer bli straffade på mer än ett sätt så gör det ännu ondare! Så då släpper jag ju även dom fria. Känslan av panik när det snart är 27 oxå å man känner nio tusen kommer försvinna från min lön som jag vet att dom har fel uppgifter på jag får ca 16000kr. Sagt dom har fel uppgifter men lyssnar dom? Nä varför skulle dom för jag vet deras uppdrag inte är att hjälpa eller mötas på vägen! Vi ska till konsument den 23 så ska se vad dom kan göra. Jag hade lärt mig leva med att dom drog 4600kr det va humant och jag va glad och tacksam för att jag fick i hop livet. Man kunde begära ändring av summan och det kommer jag göra fram tills jag får den ändrad med rätt uppgifter. För det är ingen skillnad mot förra månaden mer än att sonen blev 20 å tydligen ska betala 4500kr till oss på pengar han inte har. 

Även när blockeringar ska släppa så hör det ont så är i det nu hur jävla ont det än gör! Ja för en del av mig ska framåt och inte bakåt. Jag ska inte ner i avgrunden igen!

Ibland är jag så arg på mig själv för valen jag gjorde men samtidigt så är jag så tacksam för alla livsläxor jag har fått släpa mig igenom. Så tacksam för varenda en av dom för jag har blivit så rik på lärdomar om mig själv, livet, kroppen, läkning, relationer, kärlek, komma vidare i livet ja många lärdomar. Å relationen till pengar sitter mycke djupare än min relation till mamma henne har jag förlåtit och släppt taget om men hon har heller inget i mitt liv att göra. Så detta med pengar det sitter så hårt så djupt å när detta händer det är som att rycka bort en sårskorpa på ett sår det svider det ömmar det gör ont! Men jätte viktigt att man tar hand om sig själv och sin själ. Ser till så man inte dyker ner i avgrunden eller försvinner in i något beroende. 

Min blogg är mitt bollplank. Vill dela med mig av mina erfarenheter för det kan hjälpa någon annan som sitter i samma sits. Å just nu känns det som det är många. En del är kanske inte redo att läsa och kommer triggas på olika sätt. Andra kommer hitta styrkan att fortsätta. Hur som som är det satt ett frö i dig som kanske får växa och gro. För vi alla har val att göra, några val man gjort kommer komma ikapp en tyvärr, man kan välja medvetet vill jag vara ett offer eller en krigare? Valet är ditt? Jag vet att dessa inre krig är så jävla tunga att ha oxå. Å jag vet innan man ser med sitt inre så är det oxå tufft. 

 Jag äter plommon och blir förstoppad medans andra äter och får igång sina magar 😂

 Hur som helst vill jag förtydliga att jag vill inte dö, men jag vill vara fri. 

 Å jag är så tacksam för varenda ny dag som jag har möjlighet att vakna upp till 🙏

Vi har ju börjat simma varje onsdag. Så skönt på många olika sätt. Började med 20 längder, sen 22 och igår 30 längder. Ska nog stanna där ett tag. För kroppen i natt har varit så deffad så jag inte har kunnat sova 😂. Super trött på jobbet idag 😴. Men har fantastiska kollegor som hjälper till 🙏. Nu är jag tre ledig och det ska bli fantastisk skönt. Ska ta hand om min själ, ska inte läsa några Mail i morgon 😂. 

//med kärlek Qamilla 

Läkningsprocessen

Haft en sån jäkla skön semester denna veckan. Har ju varit sportlov. Mina barn är stora nu ju å vill inte göra så mycke. Men det har varit skönt att bara vara, det nya larm ingenting. Å jag har verkligen hunnit så mycke å hur fint har inte vädret varit då. Detta har verkligen varit en vecka med läkning för kropp och själ. Ätit gott, simmat, mediterat, qigong, sensing yoga, sovit, spelat in filmer, njutit av solen och naturen. Ja som sagt det har varit fantastiskt. Så mycke som kommit upp oxå som man kunnat ta hand om med en gång så glad och tacksam att jag tog mig denna veckan semester 🙏. Det har varit dop oxå för lilla N 💞.

Å kunnat landa i detta med kronofogden. Dom beslutade att dom ska dra 9000 kr istället för fem så hade lite tufft att bearbeta det oxå ett tag. Vet inte vilka uppgifter dom har gått på men dom har fått för sig att jag har barn hemma som betalar för sig. Så ska maila dom igen. Skickade ett Mail till dom och ifrågasatte. Tydligen ska barnen bli straffade för något jag har valt å det köper jag inte heller. Jag har ett barn hemma som är 20 å han har ingen inkomst än. Kan liksom inte tvinga dom att gå på soc när dom inte själva vill. Det är ingen lösning på livet. Jag tog den vägen som jag ångrar idag man sitter fast. Å gå å ursäkta mig nu hota för dom är inget liv. Leva på bidrag och stå ut med deras krav nej tack. Å inget jag vill som mamma vägleda dom in i heller. Så därför kommer jag låta dom dra nio tusen då heller än tvinga han gå till soc för att kunna betala hemma. Dom ska inte straffas. Som sagt detta med relationen till pengar gör ont att läka. Å har man börjat så finns det inget stopp. Jag vill inte heller tillbaka dit jag varit. Så man får använda smärtan man känner för att ta sig framåt istället för att sätta sig fast. För där vill jag inte heller vara längre. Ibland blir jag arg på mitt gamla jag för valen som jag gjorde då, som gör så att jag sitter där jag sitter idag. Men tänk om jag hade valt att skjuta det framför mig förra året då hade jag fortfarande varit på ruta ett idag. Å det tackar jag mig själv för att jag ändå inte har valt att ramla tillbaka in i gamla vanor mönster och beteenden med att känna skam skuld ånger. Försökt fly från det med massa ursäkter för att slippa betala. För jag vill inte sitta i samma sits nästa år vid denna tiden. Jag vill inte vara i detta mer å då är det jag själv och bara jag själv som kan ta mig ur detta. Jag vet att jag kan och jag vet att jag kommer göra det. Men vet inte hur än. Men huret spelar mindre roll. Så länge man har ett positivt mindset och inte gräver ner sig i offerrollen. Men som sagt det gör ont i hela själen på många sätt och ett inre som krigar. En del av mig vill dra mig ner tillbaka, men den andra delen av mig är starkare. Men tankarna kommer å dom är inte så trevliga. Ilskan kommer. Men man måste våga se det, våga känna det, men framförallt vara ärlig mot sig själv. För att hitta på ursäkter och skylla ifrån sig är inte att vara ärlig mot sig själv. Det är att blunda för det. Sen kommer acceptans. Att faktiskt kunna acceptera att man faktiskt är där man är och det kan man inte heller möta om man inte är ärlig mot sig själv. Sen ska man kunna förlåta och känna tacksamhet. Det är en tuff procedur. Men är man medveten och kan kontrollera sina tankar å se till så man inte faller tillbaka i gamla rullor. Sen ska man komma allt som kommer upp för att läka det. Jag har låtit mig vara arg, ledsen, känt smärtan. Men hittar ett driv i min smärta som jag vill ska ta mig framåt. Smärtan blir min spark i röven istället. Spelar ingen roll egentligen vad man jobbar med så se till så smärtan tar dig framåt å inte får dig fast så du sitter på samma sätt nästa år. Man gör det oxå omedvetet för man tror livet ska vara så för man är programmerad att känna sig svag, maktlös, hjälplös, osv. Har man oxå behandlat sig själv illa å låtit andra göra det oxå så har man ingen bra självkänsla. Sen att man håller fokus på allt fantastisk man har runt sig. 

Men nu är det dags för jobb igen. Å en vecka med lönesamtal å andra spännande möten och upplevelser. 

 

Mycke sol och kyla har det varit. Det är precis som om vintern och våren oxå slåss nu. Men även insutten vet man nu att våren kommer vinna nu. Det gör dessa dagar ännu mer fantastiska. Inte många dagar kvar nu med kyla så därför njuter jag av dom oxå.  

Å djuren har oxå vårkänslor. Dom skuttar å kvittrar, ekorrarna leker i träden.  

 Å vovve trivs oxå 💙

Å jag med såklart 🥰

 

Asså denna lilla damen 😍 

 

Ja farmor är här ☺️🥰 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ja det va ett fantastisk dop å en fantastisk solig dag 🌞❤️!

Lite nyheter med qi gongen läs gärna om det i länken 👇

Klicka här för att komma dit 

Skrivit lite om dom olika elementen om obalanser och när ett element är överladdat och underladdat. 

//med kärlek Qamilla

Från fucking hjärtat

Ja ett inlägg från hjärtat, alla är från hjärtat men detta blir lite mer under mitt eget skinn. Jag själv har ett inre krig just nu. Nu återgår vi till detta med kronofogden igen. Längesedan jag skrev något om det men det är för att det har fungerat. Varje månad har jag betalt 5000kr till dom. Känt att jag verkligen varit på väg framåt från skiten. Men som vanligt när något fungerar så ska saker rivas upp. Hela samhället är sånt inget får fungera samhället vill ha sitt drama och människor som går locko. Säger inget om förändring, jag älskar förändring men när det blir till det sämre för att starta krig då fyller det inte sin funktion. Hela samhället är ett enda stort kontrollbehov. Måste ha koll på vad människan gör och går inte att vara utanför boxen att röra sig, då blir man invallad i boxen igen för man får höra att det är något fel på en. Å det där blir vi programmerade till redan som barn i skolan. Man ska sitta still och hålla käften. Man ska absolut vara sig själv så länge man lyder annars blir du mobbad så du väljer att förlora dig själv medans du springer runt i ekorrhjulet. Å blir människan för problematisk att styra skrämmer man dom med ett virus så går det lätt att styra igen. Men iaf mina känslor började redan igår. Jag e så trött på detta huset nu råttor i väggarna som gnager så jag får snart ett psykbryt, bara en toalett, inget badkar, å alla dessa jävla människor som inte fattar att det är privat väg. Trots alla jordhögar och gegga som är där dom går för grannen ska bygga så väljer dom att gå där. Så igår saknade jag mitt gamla hus, det hade allt det jag söker. Trodde aldrig jag skulle säga det! Jag va så glad när vi blev av med det. Men nu jag vill verkligen ha tillbaka det. Jag skulle inte ha lämnat det huset utan en fight. Men hade jag oxå vetat hur det fungerade bör kronofogden tar hus så hade jag kanske valt att bo kvar. Jag vet inte. Jag visste att dom inte skulle få sålt det, jag kände det. Dom fick inte ens ett enda bud på auktion. Varken första eller andra gången. Men vi fick betalt ett helt lån som vi slapp när vi tillslut själva fick sålt huset så det blev ju ändå bra. För inga lån aldrig mer heller! Men iaf har betalt 5000 varje månad i två år nu tror jag. Så igår kväll hade jag fått på Kivra brev från dom. Dom ville jag skulle fylla i mina uppgifter igen. Det räcker vite undan mina fötter och startade en process i mig. Jag som vill betala nu och jag vill betala den summan för det syns. Men som sagt när något fungerar ska det ryckas upp. Så rädd nu att dom får för sig att ändra summan för jag gör bara 65% på jobbet nu. Jag har klarat av att betala ändå men frågan är ju om dom inte kan. Sen vet jag inte vad dom tänkt med hubbyn för han har skuldsanering men dom vill ha hans uppgifter oxå. Så om dom ska dra 5000 från mig och honom då lever vi verkligen under existensminimum. Så hävla trött på att leva styrd under dom. Har lyckats få in 500 tusen förut å vet hur jag kan igen å betala dom. Men jag vet inte hur. Jag är så trött på detta med pengar så trött på att uppleva dessa känslor igen å igen å igen. Men idag blev jag arg för jag tänker inte leva med att vara styrd av kronofogden! Jag ska ha ihop pengarna å betala dom en gång för alla sen ska dom få ÄTA MIN SKIT! Jag vet jag har satt mig i sitsen själv å jag tar straffet med att betala. Men som sagt inget där ute kan få bara vara som det är. Å fylla i papper precis som dom inte bara kan trycka på en knapp å få alla uppgifter om mig. Jag fick fylla i vilken skatte kolumn å skattesats orka leta upp det. Å jag lovar dom kommer ta en kreditupplysning på mig för att se om jag ljuger ändå! Så nu vet jag inte igen vart jag ska eller hur det kommer bli igen. Så jobbigt att hamna i sånt här läge! Vi letar lägenhet oxå men det föll nästan det oxå. Men vi fick köpa ett hus då med kronofogden mer än i dag. Så hoppet finns fortfarande, för kunde vi det då så kan vi det igen. Jag vi har lärt våran läxa! Å jag har kommit så långt å vill inte tillbaka dit jag va. Å jag tillåter mig inte vara styrd av någon eller något. Inte ens mitt arbete ska tro dom har makten över mig! Ingen äger mig jag har fått så nog nu! Jag vet inte hur men det ska gå! Som sagt klavrat mig upp ur många hål. För jag vill aldrig stanna i ett hål man hamnar så lätt i att skylla på andra och tycka synd om sig själv. Att fastna där tar en inte bort ifrån problemet utan får en att stanna kvar fast i skiten!

Ramlade över denna idag 👇

Lillagummankonst på instagram bara älskar 🥰 

Lite där jag känner att jag är idag 😂! Ingen kan mästra mig. Många försöker inte lika ofta längre men dom försöker å jag kommer aldrig mer heller hoppa innanför samhällets ramar å lyda! Jag följer min inre visdom/ vägledning ingen annans. Vi har så svårt att lyssna till oss själva å när vi är i rädsla så gör vi det absolut inte för vi tror det yttre vet bäst! 

Idag skulle jag haft möte men det blev inställt å tackar uppåt för det. Behövde verkligen denna dagen hemma! Så tillbringade tiden i skogen med vovve som behövde arbeta lite både fysiskt och psykiskt!

 

Mitt minsta barnbarn en fantastisk liten prinsessa 💜.  

 

 

 

 

 

 

Ja fortsättning följer på detta igen Som sagt historien upprepar sig tills det är läkt!


//med kärlek Qamilla

Svårt med kärlek?

Idag tvingade jag ut kroppen på en längre promenad. Kroppen går gärna in i soffpotatisläge om den får bestämma själv. Det va så skönt och det tyckte även vovve. Har blivit för många korta promenader nu ett tag. Så idag kastade vi pinne och sprang fri 🙏.  Hade velat gått till jobbet idag men e ju tvungen att vara symtomfri så får vänta tills på måndag! Man blir så rastlös av att bara vara hemma. Men man får ge sig tiden så man läker för lätt att sjukdom kommer tillbaka med ny styrka annars. Sol och så mycke fågelkvitter ute idag. Vårkänslor deluxe tror absolut att vi kommer få mer snö men varför vara där istället för att njuta av solen idag, just nu!  

Andas 🧘‍♀️  

Tack livet för en ny fantastisk dag 🙏 

Våren är runt hörnet och kommer komma med många nya äventyr 🙏 

Han behövde en längre promenad lika mycke som jag!

Jag har tänkt så mycke på min healing resa i några dagar och just hur man tar allt för givet av det som man redan har runt sig! Mennoxå hur man står ut i sina destruktiva relationer. Nu menar jag inte bara dom som det ingår misshandel i utan oxå där du måste pleasa och förminska dig för att passa in, i relationer där du inte får vara dig själv, där du bara ger och ger och ger, där du blir tagen för given, där du ger och ger men det pratas ändå bakom din rygg. Ja alla dom där relationerna är destruktiva. Jag själv hade allt mitt fokus i mina såna relationer. Jag la all min energi på pleasande, förminskande, gjorde allt för att duga och passa in, vad fick man tillbaka skit. När man är med om mycke sånt stänger man in sig tillslut, man bygger murar som blir så tjocka tillslut att människorna runt har svårt att ta sig igenom! Spelade ingen roll hur jag va så säg det inte åt herrskapet man hade runt sig. Min själv va så instängt tillslut och värre blev det när man insåg att det va ifrån nära relationer oxå! Man gav och gav, man pleasande och pleasande, man städade upp all deras skit men hur mycke man än städade efter dom så såg dom alltid till så att det fanns mer. Ju mer jag fanns för dom desto mer förlorade jag mig själv. Detta är vanor mönster och beteenden man får när man tror att man måste passa dig in. Passa in med låtsasversioner av sig själv. Bara för att människor inte gillar en så tror man att det är något fel på en själv! Så därför gör man allt för att pleasa, förminska förändra. Ju mer man gör det desto mer än lycklig blir man i sig själv för man dödar delar av sig själv som man är lycklig med. Men man ska inte förändra för att passa in. Å det ska du göra klart för människor direkt, ingen ska sätta sig på dig eller tro att dom ska ha någon makt över dig. Man måste lära människor hur man vill bli behandlad. Inte med att peka med hela handen utan sätta sina gränser och sen stå upp för dom. Ja människor kommer försvinna ut ur ditt liv men bara för att dom inte längre har makt över dig. Och dom kommer även då manipulera dig så du kommer tro det är fel på dig. Men iaf det jag vill komma till är att när man väl river murarna man byggt upp släpper in människor och börjar se relationerna som man har som alltid varit i villkorslös kärlek så kommer allt vara ovant. Min hubby har jag tagit förgiven i så många år. För jag hade fokus på dom destruktiva relationerna. Va fullt upptagen med att undra varför! För mig idag är det ett mirakel att han är kvar hos mig! Å så mycke han gjort för mig i alla år som jag inte ens sett förrän jag som sagt vände mitt fokus. Bara sättet hans kärlek till mig är! Så fantastiskt men har inte sett det förut man har tagit det för given. Han har ju oxå haft sina inre demoner. På dessa 24 år så har vi gått igenom så mycke! Vi har skrattat gråtit uppfostrat barn beroenden andras beroenden glidit isär blivit starkare ihop människor som kommit å gått även han varit för snäll mot andra. Fortfarande så blir jag mörkrädd hur han fortfarande tillåter sig bli behandlad av en del. Det är inte många kvar men jag blir så arg! Pratat med honom men som sagt det är hans val! Alla måste få sin egen insikt! Men iaf bara att se att han faktiskt älskar mig och alltid har gjort för den jag är hur det än har varit, vad jag än varit med om eller vad vi gått igenom. Men mitt fokus har varit hos andra som inte accepterat mig för den jag är. Å sen mina barns kärlek allt finns där och alltid gjort. Men har många ärr från dom oxå att vara mamma har nog varit det svåraste uppdraget här. Å ännu svårare när man själv har haft sina egna demoner att slåss med. Man skulle egentligen inte skaffat barn förrän man va läkt själv tror jag. För många av mina egna sår har jag kastat över på dom. Samtidigt som jag är så tacksam och älskar dom alla så mycke för dom har varit mina största lärdomar mina gurus! Så mycke som dom har tvingat mig att lära mig om mig själv! Många saker har gjort fruktansvärt ont att gå igenom, mycke är inte läkt än men jag är medveten om var mina sår är så därför vet jag nu att jag ska gå in i mig själv när det gör ont inte ta det med dom. För hur det än är så är våra barn här oxå på sina upplevelser i livet och måste få rasa dom oxå å göra sina misstag. Men här har jag oxå byggt murar som jag inte ens har rivit än dom står fortfarande som skydd. Å vågar inte riktigt för den smärtan vill jag inte vara med om igen. Jag har till och med hållit barnen på avstånd för att slippa känna och uppleva. Haha jag har hållit dom på avstånd för jag vet dom tvingar mig till att få upp gamla sår! Jag skrattar för det är en insikt som slog mig nu. Dom har varit en stor del av min läkning just av den anledningen så vad skulle jag gjort utan dom. Dom är oxå fem rebeller men på många olika sätt. Å dom har varit rebelliska där jag har varit tvungen att läka. Så att ha hållit dom på avstånd har nog mest handlat om att skydda mig själv från att bli sårad. Fast grejen har inte varit det egentligen utan att få släppa på blockeringar. Få upp gamla sår för att läka. Samma mina föräldrar allt är en röd tråd. Även försökt duga och passa in hos dom! Men nu är man svarta fåret istället 😂🤦🏼‍♀️. Men hellre det för nu lever jag inte i en låtsasvärld. Jag är fri att vara mig själv och samtidigt så har jag släppt mitt kontrollbehov och låter andra vara fria att vara sig själva. Jag har mina gränser och alla platsar inte in där men dom har ändå friheten att vara sig själva. Något som oxå varit jobbigt och det har jag och hubbyn pratat om mycke det är att få omtanke utifrån andra. Det har varit svårt att handskas med det oxå. Att faktiskt få beröm eller kärleksfulla ord är fantastiskt när man väl släpper in dom och tar emot dom. I början så va man förvånad över att det ens skedde. Sen hamnade man i ett annat läge och undrade vad baktankarna va nu, eftersom dom sa eller gjorde något fint. Då blev man misstänksam. Ja herregud! Jag träffar fortfarande människor som sårar och shockar med att gå bakom ryggen! Men lägger inte så mycke fokus där. Jag väljer att se det goda i alla tills dom visar mig motsatsen. Tyvärr gör några det men stänger dörren direkt då. Men man bllir shockad när  man gett allt och tror allt är bra så kommer motsatsen bakifrån. Men lärt mig att inte logga energin där utan vända den till dit det betyder något! Det är svårt att öppna upp till kärlek inte bara från en partner nu utan i stora hela när man blivit så mycket sviken. Jag kan inte säga jag älskar dig först det bara inte går det är en blockering jag har jobbat med länge. Men min hubby säger det så många gånger på en dag så han får ju höra det ändå 😂❤️! Verkligen tacksam för honom å allt han gjort, gör och kommer göra för mig! 

Bara att älska och ge sig själv beröm är oxå något man förlorat på vägen. För man börjar se sig själv med deras ögon. Att man inte duger som man är, inte värdig det bästa, att det är något fel på en. Det leder sen still självmobbning och låg självkänsla. Den resan är den viktigaste att gå. Att lära sig älska sig själv! För hela tiden får man höra att det är något fel med en man är för tjock, för smal, får lång, för kort, för fattig, för mycke pengar, för glad, ja you name it hela tiden är något fel. Då är det svart att älska sig själv. Å man börjar lägga energin på att bli något maningen vill vara. Men jag älskar hela min kropp idag överviktig och kort who gives a fuck liksom 😂. Jag är tacksam för min kropp och allt vi har fått uppleva tillsamman, upplever tillsamman och allt vi kommer få uppleva tillsammans det är bra en kropp ett färdmedel för att kunna njuta av livet här nere! Men man begränsar sig själv skapar hinder och rädslor självmobbar och tillåter inte sig själv att leva fullt ut. Även som kvinna har man många sår som man bär med sig från gud vet hur långt tillbaka. Hur man ska uppföra sig, lyda, hålla sig tillbaka, man ska vara fin och pryd. Ja det är mycke man ska läka men låt den stanna vid dig välj din läkning va inte rädd för att möta demoner. Acceptera att det tar längre tid med en del för så länge du är medveten att du ska gå in när dom dyker upp så är det inget som stör. Sen acceptera att det är en del av dig men att det inte definierar dig. Jag är inte längre rädd för mörkret man får lära sig vara ljuset. 

 

Älskar oss och det vi har blivit 🙏

Skulle kunna äta tacos varenda dag 🥰 

Han älskar solen lika mycke som mig ☀️  

Tack 🙏 

Så rådet idag är att öppna upp för kärlek ta emot fina ord och beröm. Håll från lus på dom som ger dig allt det där för den du är och säg fuck off till dom andra! 

//med kärlek Qamilla 

Tacksam för mina val

Så tacksam att jag gjorde ett bättre val för mig själv för några år sedan. Ett val som inte längre innefattar ett stressat immunsystem, stressade celler, ett stressat nervsystem. Denna inre stressen man bär på och gjorde inget för att minska den, utan bara öka på den med att fortsätta med gamla vanor mönster och beteenden! Men jag fick nog en dag och började göra bättre val för mig själv! Jag började skala bort all denna inre stressen på alla plan i mitt liv. 

Det jag vill komma till är att jag har testat positivt på corona. Första tankarna när jag fick svaret va jaha jag är överviktig jag kommer dö. Tills jag insåg att i två års tid så är vi matade med så mycke skit och rädslor som har gått in både medvetet och undermedvetet. Jag har inte kollat på nyheter alls jag kollar aldrig på nyheter. Men tyvärr är corona människans största samtalsämne och har så varit i två år oxå. Så jag har ju fått min dos av nyheter iaf. Men iaf jag vet att min kropp inte längre är i ett stressat läge, så jag gick in i total tillit till att detta fixar min kropp jag behöver bara ge den tid. Men sen när jag berättade att jag testat positivt så önskar dom å hoppas man får det lindrigt typ som om man redan va död 😂. Så jag har hjälpt min kropp istället för att förstöra mer för den med att fortsätta stressa upp hela kroppen och alla system. Sen fick hubbyn feber å då va jag på väg in i rädsla igen, han är äldre och han är rökare å dom ska inte heller överleva 😂. Men han gjorde samma val som mig den gången för några år sedan. Så han är redan tillbaka på jobbet. Han låg lördag och söndag sen va det över. Men sån blir han med alla sjukdomar spelar ingen roll vad det varit. Sovit några timmar sen är det borta. När han haft magsjuka så har han börjat äta igen bara några timmar senare! Medans jag behöver längre tid för läkning. Men jag jobbar med annat samtidigt när  jag är sjuk. Viljan att prestera men kroppen skriker nej, att inte göra något alls gör mig rastlös. Så sånt jobbar jag med samtidigt. För jag har så mycke energi som jag behöver göra mig av med men som växer i kroppen. Idag tänkte jag ta en längre promenad men kroppen sa fortfarande nej. Så det är väl bara att gilla läget. Jag ska inte pressa. Har gjort lite sensing yoga i två dagar och det har gjort gott i kroppen. Sen trodde jag att jag hade klarat mig från att tappa lukt och smak men det gjorde jag inte. Men affirmerar och tackat för lukt och smak så nu är det tillbaka igen. Sist jag hade skiten så va det borta i ett halvår, det va jobbigt. Men då va jag inne i mer panik än nu. Så då stressade jag nog kroppen mera. Å idag släpps restriktionerna så gött! För jag har deltagit i denna cirkusen för länge nu. Jag tänker inte göra ett enda test till i mitt liv. Jag har ändå levt ett fritt liv och som vanligt. Vi har firat jular å födelsedagar och träffats ändå. Jag har varit med mina barnbarn för leva i rädsla har jag gjort tillräckligt. Har inte ens varit orolig för detta med vaxxpass har sagt från start att det inte kommer funka i längden. Å det tragiska som jag har sett är att människor runt mig känt sig tvingade att ta det. För dom har blivit hotade med diverse saker. Inte få åka hem eller gå på krogen. Å dom som har sitt liv på krogen eller måste åka hem har ju tagit det för att dom känts tvingade till det. Det va så många som sa nej men som sedan gjort det av rädslor. Ta vaccinet om du känner det men inte av dom anledningarna. Å inte heller för att inte smitta någon annan för det klarar alla bra än då! Jag blev smittad av en vaxxad men jag är inte bitter för det. Jag är medveten om att jag gjort ett val. Men det är väldigt mycke från tvärtom hållet! Nu har jag haft det å kan slänga igen detta kapitel i livet. Jag har sagt hela tiden att detta kommer bli en influensa som går varje år och våra kroppar behöver vänja sig vid det. Grejen är oxå att vi är inte rädda för corona utan för att dö! Livet som man tog för givet kastades omkull den dagen corona kom ut ur garderoben. Å jag har jobbat med min dödsångest jag är inte rädd för att dö. För våran döds dag finns där framme vilket som, det går liksom inte komma ifrån den vare sig man är vaxxad eller inte. Vi är så snabba med att tro på saker utanför våra kroppar! Men vad gör du åt din inre stress, din stressade kropp som lever med smärta och högt blodtryck, vad gör du åt din stressade situation på jobbet, hur ser dina negativa relationer ut vad gör du åt dom. Din ständiga oro, ditt ständiga ältande, din självmobbning, allt det där kommer bygga på din inre stress å det kan oxå leda dig i graven men finns inget vaccin. Man är snabb på att ta beslutet att välja något utifrån men att se vad som sker på insidan blundar man för! Vad gör man åt den situationen. Tänk om du gjort samma val som mig för några år sedan du hade du varit i ett annat läge just nu! Men istället så har mer rädslor ätit upp dig inifrån. Jag är inte emot vaccin bara dom som dök upp från ingenstans på 3 månader. Jag vill se hur alla mår om två år sen kan jag kanske ta den. Å jag har sett så många som inte vågar stå upp för sig själva som tagit den och sen fått leva med ånger! Människor har sagt till mig att du kommer inte få gå på krogen nähä och mitt liv hänger inte på om jag får gå på krogen eller inte. Då har dom försökt med att jag inte kommer få resa jodå har jag sagt tro mig dom kommer inte kunna stoppa å var är vi idag? Snopet för alla som blev hotade till att ta sina vaccin å på köpet så fick dom korona oxå. Nu har jag och hubbyn ett positivt test och det känns ganska skönt faktiskt för nu är det gjort för denna gången. Jo dom säger oxå man kan få det lindrigare om man är vaxxad lindrigare än vad? Jag har varit sämre i annat än detta. Ja människor har dött å beklagar verkligen det. Men människor dör varje dag i olika sjukdomar varför uppmärksammas inte dom i antal! Jag har iaf lärt mig så mycke om mig själv dessa två åren. Det har varit en fantastisk resa som jag är glad har nått sitt slut. Å så fantastiskt underbart att se alla som demonstrerar i världen! Å nyheter vill svartmåla dom 😂. Ja som sagt nyheter har jag aldrig kollat på så gör dig själv en tjänst släck ner alla nyheter å ödsla inga pengar på tidningar. Youtube har bättre nyheter 🤓. Jag har deltagit för länge i detta nu och varit tyst. Men nä inte längre. Jag är här för att leva och njuta av mitt liv. Jag är här för att sjunga det mitt hjärta vill jag ska sjunga! 

Varje morgon har jag varit ute med vovve och varit så skönt att dra i sig frisk luft och få ut skiten 🧘‍♀️  

 

Haha ja partner in crime delar allt med honom ❤️ 

 Välkomna hem 🙏

 Så fruktansvärt tacksam för varje ny dag 🙏

Svaret kom när han va frisk ❤️ 

Vovve saknat yogan oxå. Mediterat har vi gjort varje dag. Jag längtar tills jag kan börja använda min kropp igen.


Gör saker för att du vill inte för att du blir hotad eller känner du måste för att passa in! Det har inte bara med ett vaccin att göra heller utan på alla plan i ditt liv! Stå upp för dig själv och din kropp!!


//med kärlek Qamilla

Välj harmoni

Min jobb helg är över för denna gången. Har haft en fantastisk helg på jobbet. Fått så mycke kärlek i både ord och present 🥰. Hade oxå ett helt magiskt pass med sensing stol med brukarna. Brukarna själva uppskattar det så mycke. Redan efteråt börjar dom längta till nästa pass. Å jag är så tacksam för alla kollegor som gör det möjligt för mig att göra detta för dom. Kollegorna backar upp med allt runt om så det blir en magisk stund! När jag bestämde mig för att gå kursen sensing stol hade jag ngen aning om vad det skulle göra med min egen kropp. Kände bara att jag ville gå den för att ge brukarna en yogaform som verkade vara mer djup och mjuk och inte så avancerad. La ingen mer värdering i det. Men nu när jag hittat rätt med alla kroppsgäspar i min kropp så är det magi på hög nivå. Jag har lärt mig känna min kropp på en helt ny nivå! 

Kollegor får så klart oxå vara med. Och en av kollegorna villa även ha yoga på söndagen 😊. Sen fick dom lite fika efteråt. 

Presenten va rökelse med doft av palo santo. Rökelsen doftade mycke goare än själva trädet när man köper det. Renar huset med det och salvia. Men det går att rena huset på många olika sätt, med reiki, energi healing, den violetta flamman, ärkeänglar ja som sagt det finns många sätt nästan bara fantasin som stoppar, och att man inte litar på sin egen intuition. Man gör på det sättet som man känner i sig själv som känns bäst. 

Igår blev det lite smält choklad och frukt. Asså smält choklad finns nog inget bättre. 

 Dessa soliga dagar är medicin för min själ 🥰

Hemma träning när den är som bäst. Hemma och ensam 😊💪. Inte alltid lätt att vara introvert. Men när man väl vet det och förstått det och fått ett varför man blir så dränerad av att vara bland människor, så kan man lära sig leva ett liv som passar en själv. Och att leva ett liv som man själv vill är svårt att hitta till när samhället säger man ska leva som alla andra. När man hela tiden får höra man är konstig för att man valt annorlunda. Alla blir programmerade att göra som alla andra och ingen är lycklig. Istället för att lära känna sig själv och hur man själv funkar och hur man vill leva sitt liv som man mår bäst av. Men det betyder att man måste göra val som sticker ut och hoppa ut ur komfortzonen. Men då har man rädslor som står ivägen. Jag klarar av att vara på jobbet på vardagar för då är mina oss inte så långa. Men måste ändå ladda om när jag kommer hem. Men efter en helg hur bra helgen än har varit så är den mentalt utmattande. Mycke ljud, mycke människor, måste hålla skenet uppe det gör jag ändå, men ändå. Man har så mycke runt sig och många som ”kräver” mycke av en så är jag totalt dränerad. Men när jag kände så förr så blev det något negativt för man hade krav på sig ändå sen så man fortsatte prestera. Nu förstår jag hur jag ska göra. Idag är jag ledig å då är det bara jag med mig själv å så får det vara behöver inte prestera eller vara någon till lags alls behöver inte vara trevlig behöver inte göra något jag inte vill. Man laddar om i harmoni. Man är med sig själv och man bara är så fantastiskt skönt. När man lärt sig så är man oxå med människor på ett helt annat sätt, för man vet hur man ska göra efteråt. 

Nu är iallafall fall del 4 ut så följ länken och in å kolla

https://youtu.be/bWCzApIo8Xo 


Healing på gång oxå å in och läs om den, följ länken här under oxå

http://www.qamillanilsson.se/Healing-/ 


Qi gong och sensing stol är tisdagar och torsdagar läs mer i länken här under

http://www.qamillanilsson.se/Livsenergi-med-qi-andnings-qi-gong-och-Sensing-stol/ 

//med kärlek Qamilla

Mina tankar inatt

Inatt drömde jag om min pappa. Å det har fått mig att fundera på honom hela dagen. Han är en av dom som jag haft lite svårare att förlåta. Han svek innan jag ens va född första gången å det blev ju inte bättre sen heller. Sen bodde vi grannar utan att jag visste om det ens. Men iaf som sagt han har varit på listan av svårast att förlåta. Jag kan egentligen inte ens säga pappa för den rollen har han inte ens haft. När jag drömt om honom förut så drömmer jag glada drömmar men så har jag vaknat och gått tillbaka till hat. Han dog 2009 den natten så fick jag samtalet det har hänt något med pappa. Jag kom till honom men han hade redan lämnat sin kropp. Jag kände döden och jag kände att det va ett tomt skal som mötte mig. När döden är nära så får jag adrenlinpåslag. Men samtidigt så kände jag en behaglig energi. Han hade lämnat kroppen så jag hade inte nye fokus på den behagliga energin direkt. Men några dagar innan han dog så åkte jag till honom. Vi va inte bästa vänner direkt då. Men just den dagen så ville jag inte vänta längre så jag va på väg hem igen så kom en polisbil med honom, kanske samma som hämta honom, jag fick kalla kårar genom hela kroppen tänkte men är jag rädd för honom? Vad ska han säga? Nu kommer jag få skäll igen? Men jag fick en kram å vi pratade å han berättade en sak för mig å jag stöttade och förstod honom. Det jag inte visste då va att det va sista gången jag träffade honom. 

Så inatt när jag drömde om honom så hade vi vattenkrig å det va hans kropp fat det va med den behagliga ödmjuka och varma energin som han brukar hälsa på mig med. Men idag vaknade jag inte med hat utan med fundering på den energin. Jag blev påmind om den, jag har träffat den förut. Å nu ikväll kom jag på vart ifrån å det va den kvällen han kom med polisen den sista gången vi pratade. Jag har många gånger undrat om han visste att han skulle vandra vidare för när vi pratade den kvällen så tyckte jag det va en konstig diskussion. Å ifrån att varit så arg på mig till att bara vända till det där. Så insikten idag är att vi alla har våran resa här i livet med vad det än innebär. Vi har valt att leva olika liv med olika kriser med allt vad det innebär så även våra föräldrar och barn! Så jag insåg oxå att han va ju här på sin resa som kanske betydde att det va att svika sin dotter. Men för mig har det blivit en lärdom, å jag ser mig hellre som en överlevare än ett svagt offer. Å jag bestämde mig för att inte svika mina barn på samma sätt! Jag ville inte bli likadan mot mina barn som mina föräldrar varit mot mig. Men sen har jag kastat över andra sår på dom, men det får bli en annan gång! Så jag fick en helt anna förestående för min pappa idag än vad jag någonsin har haft. Vet inte vad vi har haft för konstigt ban heller. Jag träffade väl inte han förrän jag va sju eller nått. Sen flyttade han å åren där emellan gick oxå. Men ringde han ibland å två av gångerna så sa han att han tänkte ta livet av sig. Minns en av gångerna då sa han typ han hade suttit på trappan och tänkte skjuta sig själv men så ringde jag. Å vad jag minns så fick jag bara en känsla av att jag skulle ringa men kan inte säga det va något negativt. Jag fick aldrig riktigt lära känna honom. Hann höll sig borta, kanske för ångest? Vad vet jag. Men jag har heller aldrig saknat honom för ett liv utan honom blev min verklighet. Å jag hade sen en plastpappa så jag har inte saknat just honom för han skulle vara min pappa. Jag tyckte det va bättre han höll sig borta än att komma å gå i mitt liv, det va det som va jobbigt. Men sen blev det bara värre och värre. Å han försvann ur livet igen tills den kvällen. Tror det va meningen att vi skulle träffas då för att få det avslutet. Men som sagt har inte varit lätt att förlåta men jag tror inte det har varit så lätt för honom heller att förlåta sig själv. Han har nog levt med  skam skuld och ånger som bedövades med alkohol. Så idag har jag faktiskt förlåtit honom ja några år senare. Jag har verkligen varit arg på honom jag la även skulden på honom va som sedan skedde i vårt liv så ilskan har bara byggts på. Men ibland är man inte ens medveten om att man måste rädda sig själv. Att det går släppa taget om skam skuld och ånger. För det går inte reparera något med dom känslorna, det gick inte reparera våran relation. Så jag tror han försökte för mycke för ibland kände jag mig som fem när jag va 30 i hans närhet! Han ville laga och jag ville släppa taget och gå framåt. Men går inte heller att laga något när man går åt olika håll! Inte bygga något nytt heller. Men jag har ändå alltid tackat för lärdomen av att ha haft honom som pappa. Inte träffat honom så mycke men det är ju där lärdomen ligger. Man ska aldrig heller laga något trasigt känn, läk, släpp taget å bygg nytt från ruta ett, men då ska båda vara på samma nivå oxå! Spelar heller ingen roll vilken relation det är. Sen att kunna se på någon som ständigt svikit är oxå en fantastisk lärdom, det är en välsignelse att få dom förmågorna. Alla lärdomar kommer med nya förmågor men man väljer om man vill bli mästare på dom eller hoppa i offerkoftan! Sen tar en del längre tid att förlåta, att man accepterar det! Jag har försökt blunda för han och alla känslor för honom. Det blir så när man inbillar sig att det är svårare för en del relationer att förlåta. Men det är okej, det är okej att känna som man gör och allt är en del av processen! Det tog många år för mig att äntligen släppa mig själv fri från detta. Ser fram emot nästa möte med honom. Jag har oxå varit rätt instängd när det gäller pappa. Har inte kunnat prata om honom utan att bli arg å då har jag börjat skälla på honom istället även efter att han gått bort. Säkert mycke som tillhör sorgearbete oxå. Har inte känt att det är något jag gjort alls men kanske ilskan har dolt det väldigt väl så det inte ens har blivit bearbetat. Å som sagt han gick bort åt helvete för tidigt men allt har en mening. Men jag är nog glad att han valde att gå för han mådde inte bra psykiskt heller så även han är nog fri nu eller a redan då men, för när man dör tror jag att man lämnar alkalit med en gång. Det sitter liksom fat i kroppen. Skam skuld ånger ältande hat bitterhet sitter fast i kedjor till kroppen. Det är dom kedjorna man ska lär sig att släppa taget om medans man lever för att kunna skapa himmelriket nu, här på jorden å så länge du tillåter kroppen sitta fast i alla dessa kedjor så kommer man inte dit, då dör man bitter eller sitter där full med ånger för att man inte levde! 

 Jag fullkomligt älskar solen 🥰

Å ta kort oxå för den delen 😂

 

Han oxå älskar solen ☀️ 

Har en healing period som startar 2/2 läs mer i länken. Kära själar det är dags för lite hjälp till läkning nu: 👇

Klicka här för att komma dit 

Idag är del tre ute på youtube. Om att göra en livsförändring följ länken för att komma dit 👇

Klicka här för att komma dit 

Vackra själar välj inte att vara ett offer som ältar gammalt, se till att läka allt som varit med föräldrar, mobbare, se till att ni kravlar er upp ur alla kriser. Välj att bryta trenden i din generation. Låt det stanna där för det inte vidare till dina barn! Va den förebilden du önskade att du hade till dina barn eller barn du har runt dig. Visa det går att vända livet faktiskt inte bara visa barn. Va en bra förebild till alla du möter! Va tacksam för alla som gått före dig och trampat upp din väg!

Nu ska jag bädda ner mig något lättare i hjärtat! Sånt här är höjden av läkning! Så tacksam 🙏


// med kärlek Qamilla

Äldre inlägg

Nyare inlägg