Om

Välkommen hit! 

Bloggar och pratar om sånt som man gärna behåller innanför sina egna väggar. Om min egen livsförändring och allt jag fått offra, alla läxor jag fått lära, all visdom jag fått. Att släppa taget om skam skuld ånger pleasande ältande förminskande har varit den bästa visdom jag fått!

//med kärlek Qamilla





Senaste inlägg

Min youtube kanal

Prenumerera


Visar inlägg från mars 2022

Tillbaka till bloggens startsida

Nya skor på en ny väg

Ja i helgen så har vi tagit två steg mot friheten ur bojorna till kronofogden. Första är att vi stängde igen dotterns del av huset. Sen hon flyttade har vi haft det som förråd, men typ bara samlat skit där inne. Så va väldigt skönt att få rensat. Sänkte hyreskostnaden med att stänga där 🙏. Min känsla i det inre med att faktiskt se så hör klart är frigörande i sig och jag önskade väl att vi skulle tagit dessa besluten för längesedan. Men man sitter så fast i komfortzonen och sina rädslor. Man vill inte förlora något men det är inte att förlora något. Det är att man behöver lämna det som inte längre ger en något för att nytt ska komma in. Å där framme när vi är klara så kommer vi kunna bo vart vi vill å gissa om jag ser fram emot det ☀️. Så mycke som jag ser fram emot där framme nu. Har aldrig sett det förut men nu ser jag det klart och tydligt. Å jag vill dit! En del av besluten nu är absolut inga lätta beslut men jag vet vart dom kommer leda så därför tänker jag inte kramp hålla fast i det gamla. Det måste bort ut ur mitt liv. Så första stegen har tagits på våran nya väg. Så fantastiskt.  

Å på en ny väg kan man inte gå med gamla skor. Man kan inte gå en ny väg med samma gamla vanor mönster och beteenden. Man måste bryta och göra nya val. Jag har rensat så mycke i mitt inre oxå. Släppt på all skit och saker man trodde va sanna, det är mycke man har fått lyssna på som inte varit sant. Jag har skalat av så mycke! Å bara detta året har hänt så otroligt mycke. Månaderna som gått på 2022 är inte många men så fucking intensiva. Jag är alldeles utmattad av denna mentala berg och dalbanan. Jag har alltid varit tacksam för mina ben och fötter för dom är med om så mycke och gått många mil genom åren. Men våran själ då hur långt har inte den gått och hur mycke har inte den fått vara med om. Så många dalar men oxå lika många toppar. Ibland så trasig så det känns som man inte längre håller ihop. Ibland så hel så man svävar på rosa moln. Alla sår som man sen själv kastat salt i med sin självmobbning och matt varken trott på sig själv eller lyft sig själv. Alla människor som man tillåtit ha makten över det egna livet, blivit tagen för given, hugg i ryggen. Även av nära relationer. Svek ja själen har fått varit med om mycke å i många år så hjälper vi den inte direkt. Vi gör val som fortfarande är skadande för våran själ men oxå kroppen. Vi litar inte på oss själva, man kan inte ens lita på sig själv och att man gör det som är bäst. Man väljer det som är sänts för en själv. Man har fått för sig att alla andra ska gå före en själv. Man är körd att självmobba redan sen barn å skolan hjälper inte till heller med att man ska behandla sig själv bättre. Ja dom jag programm för allt möjligt men inte för att höja den egna självkänslan. För hur ska dom kunna lära ut om dom själva jobbar med en låg självkänsla och självmobbning. Precis som hur ska våra föräldrar lära oss det om dom heller inte varit nöjda med sig själva under deras livstid eller själva har skadebeteende för mig nu är skadebetende allt som skadar dig själv beroenden, självmobbning, ständigt banta och aldrig vara nöjd med sig själv, ja hela den här destruktiva relationen till en själv. Man ser inte heller hur det skadar självet. Är det alkohol så har man roligt för stunden men man bryr sig inte om hur mycke det skadar. Men beroenden kan oxå vara draman, självmobbning, såja bekräftelse och uppmärksamhet. Olika känslor fast men tror och ser inte att det kanske är ett beroende. Å man ser inte hur detta destruktiva bryter ner ens själ. Även destruktiva relationer kan man vara beroende av att man söker upp relationer där man blir behandlad som skit. Å gissa vad det gör mot dig själv. Man sätter liksom inga gränser för sig själv utan man lever i allt detta. Utan att faktiskt se vad man gör. Stundvis ropar din själ på dig å du känner dig trött på att leva som du gör med vakna nätter, inre stress, ångest, draman, känslan av att alltid behöva prestera och vara andra tillags. Man tänker jag ska göra en förändring så väljer man en ny väg men det händer inget för man går den nya vägen med gamla skor, gamla glasögon och gör samma val har samma vanor, samma beteenden samma mönster. Man behöver helt enkelt kasta sitt gamla jag och sitt gamla tänk. Rasera sitt gamla jag totalt. Detta är inte gjort över en natt tyvärr. Man har så mycke man tror är sant som man ska lära sig nytt om, sluta självmobba och prata illa om sig själv, säga nej, sätta sina gränser, ta hand om sig själv, är helt nya saker att ta in som man måste lära sig på nytt. Att ställa sig frågan vad vill jag med mitt liv å sen svara utan att vara påverkad av andra eller sina rädslor för det där begränsar oss. Men oxå att man tror på sig själv å kan lita på sig själv att man kommer ta sig dit man vill. Man kommer få lämna så mycke bakom sig som oxå kan vara ett hinder om man lever i rädsla att förlora något/någon. Men varför klamra sig fast i något som skadar en själv? Ja att få nya ögon att se med på resan är oxå bra men inte ögonen som ser i det yttre utan ögon som ser in i det inre. Dom har man skyddslappar på för man vill inte in å rota i sig själv. Men man behöver öppna dom för att få den riktiga synen för att få klarheten. Mina mål som jag har är att kina äta vad jag vill vart jag vill med vem jag vill hur många gånger jag vill utan att tänka brist på pengar, friheten att göra vad jag vill med vem jag vill vart jag vill hur många gånger jag vill, friheten att kunna bo var jag vill, friheten att kunna välja det som är bäst för mig. Då kan jag inte hålla mig kvar i saker som håller mig fast i det gamla, eller personer som håller mig kvar i det gamla eller platser som håller mig kvar i det gamla eller ha gamla vanor mönster och beteenden som håller mig kvar i det gamla. Jag var rädd för att uppleva alla dessa känslor igen men nu är jag glad och tacksam att vi valde detta. Å att jag ser det för jag kan inte komma dit jag vill så länge jag motarbetar kronofogden jag måste arbeta med dom för att komma från dom. Å nu så här när jag landar så är det mycke lättare väg att gå. För att ständigt behöva ha dom som ett hinder ifrån mina mål, som jag själv gör som hinder med att välja att klamra mig fast eller välja gamla beslut är en tung väg att gå som jag har klamrar mig fast i alldeles för länge. Man gör det mot sig själv. Så insikter kan göra jävligt ont men ger frid när man ser vad det kommer göra för en själv där framme. 

Är tacksam för mina ben och fötter oxå hela min kropp faktiskt. När man tänker på hur kroppen fungerar, asså alla celler alla kroppens system, vad alla organ gör, ditt hjärta, dina lungor ja hela du har du funderat på vad ditt hjärta faktiskt gör för dig eller vad som händer i din kropp vid varje andetag, eller hur mycke du faktiskt kan uppleva med din kropp, vilka äventyr du kan uppleva med din kropp? Du är ett levande mirakel och din kropp har du fått som en bil för att kunna uppleva. Du har inte fått din kropp för att skada dig själv och välja allt detta destruktiva med. Spelar ingen roll hur den ser ut du har fatt lära dig om annorlunda och att det är fel å att man ska döma annorlunda man ska hata sig själv om man är annorlunda, man ska längta efter att bli något som man innerst inne inte ens vill vara eller bli. Så sluta lyssna på det där och njut av att faktiskt ha en kropp som ska leva detta livet med dig och uppleva så mycke fantastiska saker med så få slut på alla självskadebeteenden hoppa i nya skor och gnugga dina inre ögon för att få dom att vakna och se vilken fantastisk varelse du är!

Idag är det sommartid. Å att få ta en promenad med solen alla djur och fantastiska blommor. Som sagt så tacksam över hela min kropp som kan se höra känna uppleva allt detta 🙏

 Igår tog vi lunch ute 🙏☀️

 Livet 🙏

Dom va fyra å jag fick komma så nära inte ens vovve skrämde dom 😍 

 

 Å en trött tilltufsad nyvaken tussilago tittade fram ☀️

Å det knoppas i många träd nu. Moder jord föds på nytt med nya blad precis som du ska ta på dig dina nya skor å väcka dina inre ögon, å födas på nytt. Gå mot dina mål och ”kör” över det som stoppar dig på vägen. Tappa inte fokus på det som sker med andra runt omkring dig det är distraktioner som vill få dig på fall.

Ja å det andra steget jag tog kommer när jag vet hur resultatet blev av det och varför jag tog det steget.

Tack livet för en ny fantastisk dag 🙏

//med kärlek Qamilla

Till livet

Ja livet idag tog det lång tid innan jag kunde tacka för en ny fantastisk dag. När jag gjorde det så va jag tacksam för en ny dag, samtidigt som jag är splittrad i en otroligt dålig dag. Idag hade vi möte med konsument. Har inte känt att jag mått dåligt över det som sker just nu. Men igår så insåg jag att jag kommer få uppleva samma sak som sist. Jag kommer förlora allt en gång till. Men det som känns tryggt denna gången är att vi iaf har tak över huvudet. Nästa månad kommer dom dra 10 tusen från hubby och 9 tusen från mig. Vi kommer ha 14 tusen kvar med en hyra på 9 tusen. Vi handlar mat för ca 2 i veckan. Ja det där spelar egentligen ingen roll för man behöver inte vara matematiker för att se att det där inte kommer varken gå runt eller hålla i längden. Så insåg igår att jag skulle få möta samma smärta igen. Sa till hubbyn innan vi somnade igår att jag orkar inte detta en gång till. Jag vill varken uppleva eller känna detta en gång till. Vaknade i morses som en fiolsträng. Spänd som fasiken å det ledde såklart till huvudvärk. Jag mediterade, jag skakade, jag gungade, kastade bort telefonen och satte mig i solen, inget hjälpte. Bett uppåt om att få svar men kände att jag förmodligen blockerade dom svaren. Gått och sjungit idag på en låt oxå the river so deep. Gick in och hämtade telefonen tänkte jag skulle lyssna på den texten. Ju mer jag lyssnade ju mer insikter kom. Ju mer insikter som kom desto mer kunde jag slappna av. Jag visste precis vad vi behöver göra tillslut gjorde låten mig så glad och lättad. Men samtidigt så ledsen. Jag gick med stormsteg in i den smärtan som jag inte ville möta. Gick in i det uppvaknandet som jag inte ville möta. Jag vet precis vad vi måste göra nu. Kommer bli en tuff resa men måste möta den måste rida ut den för att komma dit jag vill. Jag vet vart jag vill men så länge jag krampar i det som är nu så kommer jag inte dit jag vill. Jag har förskjutit lidandet åt helvete för länge. Skulle fixat detta redan när vi flyttade hit. Men nu ska skyddslapparna bort och jag ska surf mig i mål på denna stormen en sista gång. Denna gången ska jag verkligen i mål. Sen när jag vant mig vid tanken att faktiskt göra detta så blev jag avslappnad som en soffpotatis. Hubbyn är med mig på min resa men jag är längre än honom i det inre. Så tänkte hur ska jag säga detta till honom. För han är inte där än. Men jag tänkte det är lika bra att berätta sen får det ta den tiden det tar för honom. Han kom hem å jag berättade min plan. Han förstod men och är med på det men inte riktigt hans inre. Det får t den tiden det tar. Men han förstår att för att komma till ett liv vi förtjänar och är värdiga måste detta ska nu. Jag känner mig så lättad själv å jag vet att han kommer komma dit oxå. För ny har vi accepterat det det är nu vi kan vänd det. Det är nu det blir bättre. Jag vet oxå att när man tror man nått botten och det inte kan bli värre som blir det just det. Det finns en botten av botten! Så nu kan det bara bli bättre! Kommer inte berätta min plan än men det kommer stegvis. Men du vet ju redan för du har redan satt bollen i rullning å jag ser det nu. Så jag är tacksam till livet trots det kommer vara tungt stundvis men jag vet vart jag ska å det är där mitt driv kommer ligga. Så det gick bra hos konsument vad jag vet men vad som hände där spelar ingen roll egentligen utan den klarheten som skedde innan. Det som skedde i det inre är det som spelar någon roll. För hade inte det skett hade man fortsatt skjuta lidandet framför sig med att inte acceptera och tycka synd om sig själv. 

Jag är så glad och tacksam att ha honom där fast han ligger lite efter så gör vi det tillsammans. Å vi har gått igenom så mycke tillsammans. Men oxå på olika nivåer för oss själva men alltid så har vi möts där framme igen. Förr glömde vi av varandra å gick in i varsin bubbla men det gör vi inte längre vi går in i samma bubbla och tar oss igenom det tillsammans för fast man inte är på samma nivå så behöver man varandra ändå. Så bättre ha varandras stöd än ensam ta sig igenom något. Vi har glidit isär så många gånger när vi stängt in oss i varsin bubbla. Det har oxå varit en lärdom. Men jag tackar dig livet att du gav mig honom. Jag älskar sättet han älskar mig på. Att få vara sig själv i sina bästa stunder men oxå i sina sämsta å att fortfarande vara lika älskad. Å när jag inte ser klart och bryter ihop så rycker han upp mig igen jag får lite skäll men behöver den sparken i röven för att komma in i min power igen. Ja livet du visste vad jag behövde när du gav mig honom. Jag trodde det inte skulle vara lätt att leva med mig. Men han har visat mig motsatsen. Det är människorna runt mig som inte accepterat mig för den jag va. Dom ville jag skulle förändras för att passa in i deras liv.  

Tack livet för allt vackert som faktiskt är gratis att uppleva. Känns som jag kommer födas på nytt nu precis som Gaia gör nu. Så fantastiskt att uppleva.  

Så vacker 😍 

 Klarblå himmel är oxå helt fantastiskt att uppleva. Jag värdesätter helt annat nu 🙏

 You are the light ☀️

🤍🖤 

 🖤🤍

Asså blommor 🌷 

//med kärlek Qamilla 

Bitter men lycklig

Ja livet sparkar undan fötterna på oss gång på gång nu. Försöker som sagt va att inte hoppa ner i avgrunden av bitterhet igen. Nu fick hubbyn beslut om att dom ska dra 10 tusen i månaden på honom oxå. Så många negativa tankar som har kommit upp! Jag är så arg på mig själv och valen jag gjort, vi gjort. Men fogden tog vårat hus sålde det och vi fick vinstskatten på 70 tusen som har gåt till fogden nu. Försöker läka och ha fokus på dit jag ska och alla fantastiska saker jag har i mitt liv. Nu ska dom dra 20 tusen i månaden jag har lite panik för det. Fått säga upp allt typ. Har svårt att inte tänka brist och få panik på mat och kläder. Jag vill verkligen inte hoppa tillbaka 10 år så vi levde då. Har lite panik och ångest för det oxå. Ska till konsument på tisdag försöker hålla oss på mattan tills dess men det är svårt att stå emot. Ville bara dra täcket över huvudet denna helgen men har jobbhelg. Och dom tror på allvar att jag kommer jobba från 5:45 eller till 22:45 på kvällen. Nytt schema igen som ska vara bra för brukare och anställda asså på riktigt det förra hälsa schemat funkar ju så bra. Alla anställda är pigga glada och nöjda 😮‍💨. Så sökt andra jobb för det där gör jag INTE. Är i shock att dom ens tror att det det kommer funka å att facket är med på det å dom ska vara för dom anställda. Lämnade den skiten när det första hälsa schemat kom. Betala så mycke till dom å inte ens bli stöttade hell no! Köper inte den cirkusen heller längre. Ser jag en enda så tid börjar eller slutar så säger jag upp mig igen 😂. Börjar bli bra på det nu 😂. Jag har gränser för min hälsa! Man har alltid trott att man ska ge och ge på jobbet tills man smäller i väggen igen å igen. Man ska prestera och vara alla tillags man ska vara lojal. Men får man den lojaliteten tillbaka? Nä tycker jag inte till 100%. Och man är utbytbar på 2 sekunder efter du till och med har dött. Så varför jobba tills du är i väggen på heltid. Din familj kan inte byta ut dig lika fort. Så jag slutade överprestera och vara alla tillags. Jag är där för brukarna, brukarna ska må bra och vara i fokus. Mår jag inte bra mår dom inte bra för jag kan inte prestera på topp, då blir min hälsa skit sen drabbar det min familj. Nej tack det där tillhör mitt gamla jag oxå som jag vägrar. Jag har mina gränser nu som gynnar mig inte pleasar andra!

Men jag är så tacksam till livet och Glad ändå. Man väljer hur man vill agera på sina utmaningar som dyker upp. Å inget där ute ska ha så mycke makt över mitt liv längre. 

//med kärlek Qamilla

R^^vhål

För att få en förändring i sitt egna liv så behöver man gå in i sig själv. Det går inte hitta på massa ursäkter och bete sig som ett rövhål mot andra, sen skylla på det man varit med om i livet. En mamma som själv har hatat den hon är hur ska hon kunna lära ut det, varför älta dom där mobbarna man hade efter sig för 30 år sedan eller 5 år. Spelar ingen roll hur lång tid. Låt dom inte ha den makten över ditt liv längre, det skadar bara dig själv och kommer hålla dig själv borta från så fantastiska saker, medans du sitter där och låter bitterheten äta upp dig inifrån. Förlåt dom å gå vidare. Ja nu tänker du hur fanken man förlåta något sånt? Jo när man förlåter då betyder det att man släpper sig själv fri från alla dom som en gång gjort dig något. Så länge du håller kvar i dom så kommer dom skada dig för du tillåter det år efter år efter år. Så mobbarna mobbar dig fortfarande så länge du trycker den händelsen på repeat i ditt mindset. Å bara du kan stoppa dessa mobbarna att ha den makten över dig. Släpp dig själv fri. Inte bara mobbarna utan föräldrar, skola, otrogna partners ja alla händelser du upplever i ditt sinne där du ältar om å om igen. Se till så det blir läkt så du kan nå känslan av lycka och harmoni. För det är en känsla så länge du håller kvar och ältar allt så kommer du inte nå känslan. Sen att jaga den i det yttre kommer inte heller och gå för den finns inte i några andra människor eller i prylar. Lyckan finns inom dig och du bestämmer när du vill ha fram den ur alla murar du byggt upp framför den! Då tänker du så här nu men hur kan jag bli lycklig jag som har varit med om det å bla bla bla eller jag som är mitt i det här. Som sagt detta ältande måste få ett slut. Du själv styr över dina tankar lika väl som du har bestämt dig för att älta, självmobba, pleasa, förminska dig så kan du bestämma dig för motsatsen. Ta bättre hand om dig själv, sluta älta pleasa självmobba förminska dig osv. Du har makten över ditt liv om inte så se till att ta tillbaka den. Å vad betyder då det? Jo att du bestämmer dig för att få ett slut på all skit och agerar utefter det. 

Man kan gnälla på kollegor, vänner , partner, ja alla man har runt sig. Saken är att det egentligen inte har att göra med andra alls. Utan det är kriget du har i ditt inre som visar sig i det yttre. Har du ett negativt mindset till ditt jobb, kollegor, chef så kommer det inte bli bättre på ett nytt jobb för ditt negativa mindset följer med dig till ett nytt jobb. Man behöver bli nöjd där man är. Hur gör man det då? Jo vänd alla negativa affirmationer om arbetsplatsen till positiva. Börja tyck om dig själv i ditt yrke, ta inte med dig gammal skit in i ett arbetspass och använd inte heller gammal skit för att behandla kollegor som skit heller. Lever man det förflutna så gör man det 24-7. Sen använder det som ursäkt. Men stanna upp innan du går in på ditt jobb och skala av dig det som skett gör ett medvetet val. Vad vill du dela med sig av till dina kollegor? Din negativa attityd eller glädje och kärlek. För där och då är du inte med mobbarna, taskig uppväxt, utnyttjande, otroheten eller vad det nu kan vara. Kanske till och med en dålig morgon för att du hade det behöver du inte kasta den på dina kollegor. Hur gör man det då ja man jobbar med sitt eget mindset. Sen kommer man möta bittra människor där ute men att man inte heller tillåter sig bli påverkad då utan vet att det ligger i personen själv. Men man ska heller inte ta någon skit man ska stå stark upp för sig själv. Men behöver inte bli elak. Men att man gör ett aktivt val. 

Det är något nytt och lära å det tar tid att förändra vanor mönster och beteenden. Man gör som man alltid gjort. 

Å våran skit vi är i är utmaningar med nya möjligheter. Men man fastnar i att jag drabbas av allt. Min skit lämnar jag hemma när jag går hemifrån å möter jobbet där och då. Å jag älskar mitt jobb å jag vet jag gör att bra jobb. Sen finns det tunga dagar även på jobbet. Det händer saker även där man att man tacklar dom där och då. För det är samma sak från det hållet. Släpa inte med dig skit från jobbet till din familj. Skaka av dig det innan du går in. Ibland behöver man kanske prata om det gör det och släpp det sedan.  

 Igår va vi och simmade igen. Denna gången simmade jag 40 längde 1km så jäkla stolt över mig själv. Men ska försöka stanna på 30 längder. Men jag älskar pressa mig själv men ibland kan det va en nackdel. Jag hinner inte bli van med något innan jag överdriver och pressar mer. Så känner jag mig själv så blir det 50 längder nästa gång. Men vill inte det vill stanna p 30 tills det känns ok. För nu simmar jag 10 vilar lite kör 10 til osv. Jag vill simma 30 längder i ett svep. Jag älskar oxå att träna hela kroppen samtidigt. Så gött!

🖤 

🤍

//med kärlek Qamilla 

Kalas

Ja herregud i ca 1 månad så har jag kunnat hålla tyst om ett överrasknings kalas 🥳. Hubbyn fyller 60 30/3 luc fyllde 20 2/3, my fyllde 22 den 11/3. Ingen av dom ville fira. Men när man fyller jämt så tycker jag man ska det. Man behöver lite uppmärksamhet på sina födelsedagar. My som inte fyllde jämt fick hålla i det hela för skulle jag skicka å bjuda in å ha en sån stor del i det hela så hade jag inte kunna hålla mig hela vägen i mål 😂. Men så många gånger jag håll på att försäga mig under resans gång. Samma dag va hemsk 😂. Skulle skicka en bild till My på hubbyn när han granskade min matlista 😂🙈. Å jag skickade väl den till honom 🤦🏼‍♀️. Panik kom på en lögn att låna hans telefon 😂. Raderade såklart sen glömde han att han fått en notis. My kom tidigare å underhöll mig 😂. Helt plötsligt säger hubbyn vad skickade du till mig förut . Dotter höll på att sätta kaffet i halsen så det bara sprutade å jag skriker jag orkar inte mer nu 😂. Men ändå fattade han inget 😂. Tillslut började mitt adrenalin flöda i kroppen samtidigt som jag skulle spela som om det va vilken dag som helst. Det va en jobbig kombo 😂. Han gick ut å nicco med flickvän kom ut å pratade med mig medans jag typ Stig och steppade för att få utlopp för adrenalinkicken. Alla skulle samlas vid netto klockan fem så my tog barn och gick. Sa dom skulle handla på netto. Sen började hubbyn stressa å började ringa henne men hon klickade å klickade å klickade 😂. Sen kommer alla i karavan å tutar men ändå han fattar fortfarande ingenting 😂. Jag bara ställde mig å skrek för att få ut allt. Men han blev lite rörd. Tror alla blev det för det va så längesedan våran gemensamma familj va samlade Alla samtidigt ❤️. Alla barnbarn tyckte det va roligt men tror även barnen oxå tyckte det. Det blev så lyckat å alla åt tacos. Ja vi äter tacos ofta men så är det när man lagar bästa tacosen i stan 😘. Alla åt så många gånger å det va ett jäkla liv. Men nu börjar även barnbarnen bli tonåringar 😂🙈❤️. 

Å i bild 

 Vuxna barn å små barn känner sig alla hemma här 😂❤️

 När han granskar det jag beställt på Coop 🙈. Lyckades lura honom ändå 😂

❤️ 

 

 ❤️

 Dom hittade sin plats å trivdes gott med det ❤️🥰

 Denna docka va väl i chock mesta dels av kvällen 😂🥰

 Å försöka få alla kolla i kameran va oxå ett tufft uppdrag 😂🥰

 Men som sagt det är vi 🥰

 Å bilder med så mycke glädje i är bättre än ”perfekt” bild där alla ska göra sig till. 🥰

Alla håller på med annat som vanligt 🥰 

 ❤️❤️

❤️❤️ 

 

 

 

 Sen skulle 60 åringen lyftas 😂🤦🏼‍♀️❤️

 Å dom bilderna blev som dom blev oxå 😘🥰

 Å Luc måste alltid ha med klockan på bild. Man får inte ta kort på honom annars å gissa vem av dom som är han 😂🥰

 

 

 

 

 ❤️❤️

 

 ❤️❤️

 

 

Massa gott allt är favorit å gissa om hubbyn funderar på vad han ska tatuera. 


Som sagt va en helt fantastisk kväll ❤️

//med kärlek Qamilla

Ensam

När jag lärde mig reiki så skickade jag reiki till mig själv som barn. Jag har tillfällen i mitt liv som jag kommer ihåg som om det vore igår. Tillfällen då jag kände mig jätte ledsen och ensam. Så jag har skickat reiki dit så mycke. Jag har aldrig funderat på vad jag kände eller varför, eller inte ens vad orsaken va. Igår va jag med om något fantastiskt. Det va innan jag skulle meditera så kollade jag igenom insta å hittade denna 

Å mitt budskap va i need to channel my past self and ask how it’s actually feeling. Medan jag ändå skulle meditera så frågade jag mitt förflutna hur det egentligen kändes. Tänkte vad kändes eller hur fattade inte direkt vad grejen va. Men iaf jag frågade och satte mig i meditation och blev skickad till alla dessa tillfällen dit jag så många år nu skickat reiki till. Tänkte varför hamnade jag här å fattade tillslut innan jag hann slå bort dom tankarna. Att jag kanaliserar mitt gamla jag. Så jag gick in i känslan vad va det jag verkligen kände där och då, och även varför. Jag va ignorerad, kände mig struntad i, gick igenom alla händelserna jag hade skickat reiki till och alla va att jag va ignorerad och lämnad ensam. Det va så fruktansvärt skönt att få satt ord på detta för har problem med det i dag oxå. Men jag kunde inte relatera till det förrän igår. Det va så mycke som föll på plats som jag nu kan ändra på idag. Så många beteenden jag har som jag nu kan få andrar på för jag kan läka.

Jag vet att man kan bära på gamla sår som kommer upp i nuet, som man agerar på likadant som man alltid har gjort, för det river upp gammalt sår som inte är läkt. Men ibland är det inte alltid som man förstår dom. Men när man väl gör det så har man möjlighet och förändra och läka. Jag tycker om att vara ensam men det är skillnad på att vara ensam och ensam. Ibland har jag haft massor med människor runt mig men ändå känt mig ensam. Å ner man blir ignorerad å det blir en negativ känsla bakom så är det inte roligt att bli ensam. Så många bitar som föll på plats igår. 

Jag kunde se att det är samma vanor mönster och beteenden jag har haft sen då. Jag gick in i mig själv vid dom tillfällen jag blev visad och frågade vad är det jag verkligen har för känsla och det svaret blev frustration. Frustration över att inte bli hörd eller sed å ju högre jag grät hade heller ingen effekt. Tillslut grät jag i total frustration. Å den frustrationen känner jag idag oxå vid olika tillfällen, där jag inser nu inte behöver att känna så. Men har känt den frustrationen för händelsen i nuet har rivit upp det som skedde där och då. Man har mycke som har samlats i det undermedvetna som man behöver ha upp för att förstå för att kunna läka. Så nu när jag kan läka det och sluta upp med dessa vanor mönster och beteenden så blev det även en befrielse för mig. Bara att ha fått en förståelse har gett mig en befrielse. Att äntligen kunna släppa taget om den frustrationen, att släppa mig själv fri från den känslan. Å jag vet vid vilka tillfällen jag känner så nu, nu när jag har blivit medveten om det så kan man göra förändringen i nuet. Man behöver oxå våga möta dom känslorna och sen se sina beteenden som är en konsekvens av vad man har gått igenom. Det är mycke man gör som man inte är medveten om. Är valen inte så bra heller så sätter man på skyddslappar, eller så är det så att man inte är medveten om dom eller varför man gör som man gör. 

Å man vet kanske att man har varit med om mycke som barn men tror inte man bärt med sig av det in i nuet. Att det blivit vanor mönster och beteenden som hänger kvar. Kan oxå vara så att man ignorerar sig själv oxå. Att man inte lyssnar inåt. Det är jag nog oxå inte så bra på, lyssnar inte så mycke i det yttre längre. Men ignorerar nog det som kommer från mig själv. Så det får bli något att jobba på faktiskt! 

Vad är ditt budskap? Sätt dig sen i meditation ställ frågan och släpp taget. Tvinga inte fram ett svar, det kommer komma av sig själv. 

Har haft en fantastisk ledig helg! Dotter kom i fredags och bjöd på tårta 🎂. Hon fyllde 22 år då 🥰. Den va så god å det tyckte även grabbarna så det hade hon gjort bra 🥰. 

Sen har det varit sol och lite kyla hela helgen så tagit promenader på 5 km varje morgon, så skönt! 

Kollade klockan när den va 11:11 den 11 mars det va lite coolt så många 11or 🥰. 

Jag är nästan alltid barfota finns inte många tillfällen när jag har strumpor på mig. Jag har det när jag jobbar helg för det är mycke spring och långa dagar. Så då har jag strumpor och skor. Men på em vid första bästa tillfälle så hoppar jag ut både skor och strumpor, å i tofflorna. Har många fördelar att vara barfota faktiskt. Som undersköterska så stöter man på olika kroppsvätskor, vet inte hur många som kissat på mina fötter men då har jag bara badat i sprit och tackat för att jag inte haft strumpor och skor 😂. Eller så har jag själv trampat in i urinflaska efter att jag tömt kateter 😂🙈. Min kollega då fick sig ett gott skratt även brukaren 😂. Sen har jag strumpor på mig där jag tror människor ska döma mig för att vara galen 😜. Ja man är mycke påverkad av andra. Men det finns oxå många fördelar med att vara barfota men dom får ni googla 👍. Jag hatar strumpor, såna låga går bra en stund. 

Igår dök det upp en fjäril 🦋, vårtecken eller vad 😍 

Fantastisk himmel hela helgen å ser ut som det blir det idag oxå 🥰.

Vi hade även överaskningskalas i lördags. Så lyckat å mitt enda uppdrag va att lyckas hålla käften. Å det va fan nog för det va fan inte lätt 😂🙈. Sista timman skulle jag verka cool lugn men adrenalinet på insidan pumpade locko 😂. Men mer om det kommer i ett annat inlägg.

//med kärlek Qamilla

Ett inre krig

En del av mig vill hoppa ner i offerkoftan med gamla vanor mönster och beteenden. En del av mig sparkar mig i röven och slår mig i ryggen och skriker fortsätt framåt. Dessa krig har jag varit medveten om ett tag och jätte tacksam för att jag har blivit medveten om dom. Men nu känner jag verkligen att jag försöker hålla balansen på klippkanten. Jag vill verkligen inte ta steget in ch ramla ner i den djupa avgrunden som jag så många år befunnit mig i. Jag kommer ihåg alla negativa känslor man hade där som slet sönder en själ. Skam, skuld ånger, hämnd ilska hat bitterhet. Alla dessa negativa affirmationer som jag skadat mig själv med. Denna självmobbning som har varit ett enda stort skavsår. Först va jag inte medveten om vad jag ens höll på med. Man har blivit programmerad till all skit. Men man har ett val. Att själv ge sig en spark i röven eller välja bli som sina föräldrar bli bitter osv. För mig va måttet rågat med allt pleasande och drama. Jag slet ut mig på andra och hamnade själv depression som jag sen inte fick stöd i utan det bara krävdes mer och mer. Det va då min vändning kom. Men iaf detta inre kriget har man ett tag efter och även tills man väljer att läka såren. Tills det är gjort så måste man tyvärr få det upprivit några gånger innan man bestämt sig för att våga känna det så det läka sen kan man släppa taget. Igår hade jag apt på jobbet. Vi pratade om psykisk ohälsa och självmord. För mig är detta inte så känsligt ämne. Men det handlade om att våga fråga någon om den har tänkt ta sitt liv. Att det gör ont i själen, att ha en trasig själ syns tyvärr inte på utsidan. Men iaf gick sedan till bussen hade fått ett Mail ifrån kronofogden å inget positivt. Dom tycker jag ska tvinga min son som är över 18 att gå till soc för att betala hemma. Gissa om det dök upp en miljon känslor och många negativa tankar. Det är ju detta jag inte vill köra mina barn. Jag vill inte att dom ska hamna i klorna på staten. För då är det kört! Man har ett val absolut! Men för att hitta styrkan och ta sig ur känslan av misslyckande är svårt och verkligen när man är så ung. Å jag vill inte att han ska bli straffad för val jag en gång gjort. Men det är så när man fastnat i klorna på staten. Dom vill inte man ska lyckas, kolla skjuta som måste jobba, att gå på soc och känna sig misslyckad, börja använda alkohol så lätt att hamna i dom rollerna och ingen vill du ska lyckas. Man ska vara kvar och älta å älta å älta alla dåliga val man gjort. Mer och mer misslyckad känner man sig sen är man fast och ägd av staten på många olika sätt. Du får hjälp med att hamna där fast du ser det inte så. Man går och horar (tvingar dig till till allt möjligt till och med flytt om det behövs) åt soc för att få sina pengar. Sen kan man oxå fastna i lathet pengar kommer in å man slipper göra något. Man känner ingen inspiration eller motivation till livet alls. Men iaf jag vill inte valla in mina barn i det där. Jag vill inte sälja mitt barn till staten! Han ska ha chansen att följa sina drömmar! Han vill gå i skolan men ska han in på soc så tvingar dom han å ta studielån å så är man fast i statens klor. För han kan bo hemma och bara läsa med bara csnbidrag. Då behöver han inga lån. För dessa lån är oxå ett sätt att vara ägd. Så jag visste jag inte skulle läsa det mailet där och då! Alla känslor som dök upp som gjorde så ont. Ibland förstår jag att man självmedicinerar med alkohol och droger för en del känslor är fan inget roligt att vara i! 

Så på bussen hem så satt jag själv och funderade på om självmord va enda lösningen för att släppa mig själv fri från detta. Ser ingen ände på det å när barnen kommer bli straffade på mer än ett sätt så gör det ännu ondare! Så då släpper jag ju även dom fria. Känslan av panik när det snart är 27 oxå å man känner nio tusen kommer försvinna från min lön som jag vet att dom har fel uppgifter på jag får ca 16000kr. Sagt dom har fel uppgifter men lyssnar dom? Nä varför skulle dom för jag vet deras uppdrag inte är att hjälpa eller mötas på vägen! Vi ska till konsument den 23 så ska se vad dom kan göra. Jag hade lärt mig leva med att dom drog 4600kr det va humant och jag va glad och tacksam för att jag fick i hop livet. Man kunde begära ändring av summan och det kommer jag göra fram tills jag får den ändrad med rätt uppgifter. För det är ingen skillnad mot förra månaden mer än att sonen blev 20 å tydligen ska betala 4500kr till oss på pengar han inte har. 

Även när blockeringar ska släppa så hör det ont så är i det nu hur jävla ont det än gör! Ja för en del av mig ska framåt och inte bakåt. Jag ska inte ner i avgrunden igen!

Ibland är jag så arg på mig själv för valen jag gjorde men samtidigt så är jag så tacksam för alla livsläxor jag har fått släpa mig igenom. Så tacksam för varenda en av dom för jag har blivit så rik på lärdomar om mig själv, livet, kroppen, läkning, relationer, kärlek, komma vidare i livet ja många lärdomar. Å relationen till pengar sitter mycke djupare än min relation till mamma henne har jag förlåtit och släppt taget om men hon har heller inget i mitt liv att göra. Så detta med pengar det sitter så hårt så djupt å när detta händer det är som att rycka bort en sårskorpa på ett sår det svider det ömmar det gör ont! Men jätte viktigt att man tar hand om sig själv och sin själ. Ser till så man inte dyker ner i avgrunden eller försvinner in i något beroende. 

Min blogg är mitt bollplank. Vill dela med mig av mina erfarenheter för det kan hjälpa någon annan som sitter i samma sits. Å just nu känns det som det är många. En del är kanske inte redo att läsa och kommer triggas på olika sätt. Andra kommer hitta styrkan att fortsätta. Hur som som är det satt ett frö i dig som kanske får växa och gro. För vi alla har val att göra, några val man gjort kommer komma ikapp en tyvärr, man kan välja medvetet vill jag vara ett offer eller en krigare? Valet är ditt? Jag vet att dessa inre krig är så jävla tunga att ha oxå. Å jag vet innan man ser med sitt inre så är det oxå tufft. 

 Jag äter plommon och blir förstoppad medans andra äter och får igång sina magar 😂

 Hur som helst vill jag förtydliga att jag vill inte dö, men jag vill vara fri. 

 Å jag är så tacksam för varenda ny dag som jag har möjlighet att vakna upp till 🙏

Vi har ju börjat simma varje onsdag. Så skönt på många olika sätt. Började med 20 längder, sen 22 och igår 30 längder. Ska nog stanna där ett tag. För kroppen i natt har varit så deffad så jag inte har kunnat sova 😂. Super trött på jobbet idag 😴. Men har fantastiska kollegor som hjälper till 🙏. Nu är jag tre ledig och det ska bli fantastisk skönt. Ska ta hand om min själ, ska inte läsa några Mail i morgon 😂. 

//med kärlek Qamilla